Hjärta och smärta - viktiga variabler i en politikers liv

Återigen dessa opinionssiffror. Förra veckan var det si och denna vecka är det så här, visserligen mer glädjande idag eftersom borgerligheten tar tillbaka lite av sitt försprång. Det är främst kd som ökar, just nu i alla fall. Då kan vi börja analysera förstås, det måste man göra. Jag tar mig friheten att använda magkänslan och gör en egen analys här på min egen "ledarsida".

Socialdemokraterna har haft lite försprång de senaste månaderna, förmodligen beroende på att de inte tog semester och drog sig undan på samma sätt som borgerligheten gjorde. Under tiden som de senare var förflyttade ut till sommarvila tog de i retorik och propaganda mer tränade socialisterna över tolkningsföreträdet och laddade upp med skräckhistorier om hur förödande omänskligt vårt framtida samhälle kommer att se ut med borgarna i ledningen. Den inlärda hjälplösheten hos den svenska allmämheten ställdes på sin spets. Kom till oss vi tar hand om er säger socialisterna, ni behöver inte göra något själva, vi fixar och pressar sedlar.

Inte minst är väl debatten kring diagnosen utbrändhet ett tecken på den hätska stämning som piskats upp emot borgerlighetens omänskliga syn. Men ingen har sagt att ALL sjukskrivning ska försvinna för den som är sjuk, så framställs det dock från opinionens håll. Det var diagnoserna som från början var föremålet för ifrågasättande. Inte att människor inte får vara sjuka och får stöd från samhället med den socialförsäkring de själva varit med om att betala via skatter. En försäkring som kan innehålla exempelvis sjukskrivning.

Det viktiga har nästan helt kommit bort i debatten och socialisterna har lyckats komma åt hjärtat hos människor som säger att borgarna nu överger sjuka, gamla och arbetslösa. Det är en farlig väg för borgarna att välja att vara tysta nu, det gäller att visa fram sitt eget hjärta och visa att det finns känslor här också - men att det finns olika sätt att gå tillväga på för att komma tillrätta med höga sjukskrivningstal som kanske rent av är onödiga.

Alliansen tog även de lite semester från varandra, förvisso har vi på senare tid sett partisekreterarna göra gemensamma uttalanden, exempelvis senast i frågan om eventuella nyval även för kommunerna. Det är dock mest intrumentella frågor som kommer fram den vägen och det är väl bra att alliansen börjar synas gemensamt, men det är partiledarna vi egentligen vill se göra gemensam sak. För trovärdighetens skull och inte minst för att visa att det finns en allians och den är allvarligt menad.

Om jag hade varit regering skulle jag arbeta efter följande självklarheter:

Vi vill ha ett bättre Sverige som ska se ut så här...
För att det ska bli ett bättre Sverige ska vi göra så här och så här och så här...
När vi har gjort det så blir det så här...

Ganska enkel retorik som alla förstår. Satsa inte så mycket på enskilda frågor, eller snarare låt inte enskilda frågor bita sig fast. Visa på helheter och ge fakta och bryt ner i detaljer därefter. Och framförallt ta fram charmen, för den finns ju där... Ge inte belackarna frisparken och ta emot alla negativa epitet som de öser över allians och regering.

Det är väljarna som ska vinnas även nästa val och då är det bästa att visa det lugnt och fint enligt tekniken ovan. Så här vill vi ha det, så här ska vi göra, och när vi gjort det så blir det som vi hade tänkt.

Tips från coachen alltså ;-) - men nu är semestern över så jag antar att partiledarna släpper rinken och visar upp sitt bästa jag, tillsammans. Så att socialdemokrater med flera får jobba lite mer för att försvara att de vill höja skatterna... eftersom det inte är det bästa alternativet, även om de vill påskina det.

(SvD)
PJ Anders Linder

Andra bloggar om: politik, samhälle, moderaterna, alliansen, opinionsundersäkningar,