Nej jag känner mig inte ett dugg dum...

Jag fick en kommentar på mitt förra inlägg:

Du måste ju känna dig riktigt dum efter din förhastade slakt av Ulrica längre ner på bloggen när du läste det här..? Det var Nicklas som skrev så.

Nej, jag känner mig inte ett dugg dum. För jag angrep inte Ulrica Messing som person utan systemet och reglerna som gjorde det möjligt för henne att få alla dessa miljoner från skattemedel, dina och mina surt förvärvade slantar. Pacta sunt servanda - avtal ska hållas. Det var mer om avtalen det handlade. Det är inte Ulrica Messing som skrivit avtalen själv, hon omfattades bara av dem.

Om hon själv eller socialdemokrateiska ledningen sedan insåg det fullständigt horribla i situationen och ändrade strategi kan jag inte svara på. Det hade inte varit lätt att klanda andra bonusar och fallskärmar efter en sådan historia. Hur man sedan skulle förklarat det för alla socialdemokratiska väljare är en annan delikat fråga, men den behöver man praktiskt nog inte ta hänsyn till nu.

Så vad vet vi vad som ligger bakom? Smart kommunikation kanske? Eller en juste och rakryggad Ulrica Messing?

Men har vi räddat ett antal miljoner till statskassan så kan vi vara nöjda. Många bäckar små...


Andra bloggar om: politik, samhälle, ulrica messing, statsrådspension, moderaterna, socialdemokraterna, regeringen, fallskärmar