lördag 11 augusti 2007

Sjukskriven eller inte - vad är bäst?

Som vanligt vid tanke på förändringar så blir det ramaskri. Minsta förändring berövar människor varje uns av sunt förnuft tycker jag det verkar som. Genom att föreslå nya tankar kring sjukskrivning så innebär det genast att människor kommer att slås ut i större utsträckning än idag och fler kommer till och med att ta livet av sig osv osv. Det finns inga gränser för hur förfärligt det kommer att bli. Det vet man redan innan förändringen slagit till. Detta för att man utgår ifrån att det vi gör idag är det enda rätta. Att det är det bästa sättet, att människor är sjukskrivna år ut och år in.

Har ingen funderat på att man kan bli frisk också, genom andra åtgärder än att vara sjukskriven. Det tar också tid, men är en annan infallsvinkel på saken. Det finns väl inte heller någon vetenskaplig grund för att sjukskrivning är det bästa i alla sammanhang? Andra metoder kanske är bättre. Det vet vi inte ännu.

(DN)s ledarsida idag diskuteras frågan att vara ett offer eller bstämma själv. Det är tänkvärt tycker jag. Nu kommer också socialförsäkringsministern med lite fördjupning till gårdagens skräckscenario. De nya riktlinjerna för att förkorta sjukskrivningstiden betyder inte att människor inte ska få hjälp. Tvärtom så handlar det hela också om att förstärka nödvändig rehabilitering och andra åtgärder för att den som är sjuk ska bli frisk fortfarande. En annan viktig grej i sammanhanget här är att det pratas om riktlinjer som stöd - inte som en mall. Samtalet mellan patient och läkare är fortfarande avgörande. "- Vi ser det som inhumant att sjukskriva människor i onödan, och långvarig isolering utan hjälp är inte bra. Genom att göra rätt saker kan man få människor friska och tillbaka till arbetet fortare, säger Cristina Husmark Pehrsson. (DN)" Det var väl det jag trodde. Det handlar inte om att sjuka ska bli sjukare utan att de ska bli friskare. Det kan ske med andra metoder än sjukskrivning. Jag är övertygad om det. Andra bloggar om: , , , , , , ,

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag får säga att jag är en som hade välkomnat detta förslag för sisådär 8 år sedan… allt jag ville var att få studera och byta jobb, visste inte då att jag hade fibromyalgi… men istället fick jag zoloft och någon månad sjukskrivning, sen tillbaks till det jobb jag hatade och ville så långt bort från som möjligt. Hade jag istället för avslag och kalla handen varje gång jag ville rehabiliteras och jobba fått backup på det så hade jag nog mått betydligt bättre idag, med eller utan fibbromyalgi.

Men ok, om det bara är för att spara pengar så kan det ju kvitta… Hoppas iaf att de pengar de sparar på att folk inte ska vara sjukskrivna går just till ordentlig rehab och inte till att täcka igen STORA hål av förskingrade pengar. För min del är det försent… nu har jag äntligen accepterat att inte vara uti i arbetslivet…
Tänk vad andra vet mycket bättre om en själv än vad man själv gör… ;))))

Mary X Jensen sa...

Ja, man kan ju aldrig veta. Därför är det väl allra bäst om man som sjuk kommer överens med sin doktor. De nya reglerna är ju bara riktlinjer som vad jag förstår saknas idag. Åt andra kan man absolut inte veta något. Jag hoppas också att man tar itu med rehabiliteringen och börjar se på det här med att vara sjukskriven med andra ögon.

Men det beror ju på och ingen utomstående kan generalisera utifrån specifika fall.

Grottolle sa...

Jag anser oxå att folk ska koma ut i jobb så snabbt som möjligt efter sjukdom. Men jag kan inte förstå att Alliansen tog bort rehabiliteringen mellan försäkringskassan och arbetsgivarna. Nu kommer ju Arbetsgivarna att få stora problem på arbetsplatserna. Och dom små arbetsgivarna drabbas ju hårdast...