Inträdeskraven till gymnasieskolan är för svåra för många 9:e klassare. Läser i DN och SvD att 11.4 % av sextonåringarna inte har godkänt i matematik, svenska eller engelska. Det är matten som är svårast.
Varför det? Det forskas ju en hel del kring det här med matematik och förståelse. Hur mycket av denna kunskap kommer skolan till del? På pedagogiska institutionen vid Stockholms Universitet är Professor Inger Wistedt verksam inom området. Hon är en bra och intressant föredragshållare. Anlita henne.
En förklaring till klena resultat kan vara att matematikundervisningen befinner sig på en annan bana än vad eleverna gör. Det handlar om sammanhang som alltid och förståelsen för frågan. Bygger den på att man förstår att det är mattelektion eller på att man svarar på frågan utifrån det som kommer upp i huvudet först. Vad jag menar är att det som sägs kanske inte alltid förstås på samma sätt av den som hör på som det ursprungligen var meningen. Som i alla andra sammanhang.
Tänk er frågan: Finn X? Hur svarar ni?
Var kan X vara, är han borta nu igen?
eller
Hur var det nu man räknade ut X.
Kolla här: Årets mattesvar!!!
Ja, det här var inget svar på problemet förstås, men en tanke bland andra i alla fall.
Andra bloggar om: politik, skola, matteundervisning, samhälle, moderaterna, pedagogik
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
5 kommentarer:
Det största problemet är att skolan inte har tillräckligt med pengar. Lärarna är obehöriga och böckerna är från början av 90-talet.
Så går det när man sänker skatten...
Så går det när man sänker skatten -hallå!!! Det är väl inget nytt fenomen precis. Det är väl under (s)-regeringen det blivit så här, eller hur?
Allt handlar inte om pengar. En hel del handlar om attityder.
Om de är är på olika banor, ungarna och lärarna, så är det väl lite märkligt, att ingen har upptäckt det? Jag menar, vi har uppenbarligen en jättekader av byråkrater som joxar med betyg, statistik och procent och guvet allt, men ingen kan tala om, på vilken bana racet avgörs. Det råder inte precis nån brist på rektorer nuförtiden heller. Startar de utanför totalisatorn?
Det är just det som man har upptäckt. Forskare i pedagogik har kommit fram till just det. Att vissa elever har svårt att förstå vissa mattetal för att de inte befinner sig i rätt tankebana.
Det finns ett klassiskt exempel med Postens prislista. När skolbarnen läste den på mattelektionen så lade de automatiskt ihop summorna. För på den lektionen räknar man. När de läste samma tabell på samhällskunskapen användes tabellen så som den var tänkt. Man läste sig till hur mycket portot var för olika försändelser. Professor Ola Halldén på pedagogiska institutionen vid Stockholms Universitet har forskat mycket kring det här.
Maxy: Den du skriver i din sista kommentar tycker jag är intressant. Det stämmer ganska väl med vad jag själv tycker mig ha sett. Matte på grundskole/gymnasienivå är ett enkelt ämne, förutsatt att man tänker själv. I många andra ämnen handlar det om att ta till sig en massa fakta. I matte är det katastrofalt att fråga efter lösningen. Det är problemet man måste fråga efter och det kräver en del självständighet.
Skicka en kommentar