Dagens stora diskussion kommer säkerligen att vara det förslag om nya riktlinjer kring sjukskrivning eller inte. Det är ett 90-tal diagnoser som fått ny sjukskrivningstid. Förlåt, jag visste inte ens att det var så. Att det fanns i förväg bestämda tider för olika sjukdomar. Jag trodde det var högst individuellt. Ibland håller en förkylning i sig ett par tre dagar och ibland flera veckor. Det går aldrig att förbestämma hur lång tid det tar att bli frisk. Det känns som en typiskt byråkratisk produkt. När ska vi komma ifrån den här instrumentella diskussionen kring människan och sjukdomar är min första fråga. Den kanske är nödvändig och mina tankar kanske är ren okunskap, men jag tar mig friheten att skriva ned dem i alla fall. Rätta mig gärna om jag har fel. Jag försöker bara förstå.
Min andra fundering är att jag aldrig har förstått varför sjukkassan, eller försäkringskassan som det nu heter, ska bestämma om man ska få vara sjukskriven eller inte. Det är väl doktorns sak att bestämma? Nu kan det vara så att jag har väldigt lite erfarenhet av hur det fungerar, ja faktum är att jag inte ens vet hur man blir sjukskriven när jag tänker efter. Var man anmäler sig, vem man pratar med osv. Min doktor pratar aldrig om sjukskrivning och jag frågar aldrig efter det heller. Men jag är lyckligt lottad förstås och har inte behövt.
Min tredje fundering är att man ibland hör personer säga
- Jag tror jag måste sjukskriva mig lite.
I min värld är det doktorn som säger
- Jag tror att jag måste sjukskriva dig lite.
Det verkar inte fungera så idag. Var tog doktorns auktoritet vägen i det här fallet? Hur kan någon som sitter vid ett skrivbord på försäkringskassan och bedömer utifrån papper fälla avgörandet?
Ett exempel på ovan. Jag känner en kvinna som ganska nyligen opererades för lungcancer och på detta fick en stroke samt diagnosen KOL. Hennes läkare tycker att hon ska vara sjukskriven över längre tid för att hämta igen sig och det låter väl helt självklart även för en lekman. Men läkaren måste tillsammans med kurator och kollega väga sina ord till Försäkringskassan för att det ska vara möjligt för kvinnan ifråga att få vara sjukskriven. Alltså det har gått så långt att det doktorn säger rätt upp och ned inte har någon egentlig betydelse. Varför är inte läkarens omdöme vid sjukskrivningar det självklara? När fråntogs läkarkåren det ansvaret?
Beror ovan på att det finns människor som köper sig sjukskrivningar? Beror det på att läkare blir hotade av patienter för att sjukskriva? Beror det på att människor kan gå till doktorn och kräva sjukskrivning? Beror det på att människor vill vara sjukskrivna? Beror det på att bidragssystemen är konstruerade så att det är bättre att vara sjukskriven än att få A-kassa?
Beror det på att läkare sjukskriver för lätt? Är det på något sätt lättare att sitta bakom ett skrivbord utan direktkontakt och avslå sjukskrivningar? Beror det på att folk fuskar?
Självklart förstår jag att det rinner för mycket pengar genom sjukförsäkringssystemet, det är helt uppenbart för var och en. Liksom att det är en attitydfråga förstås. Hur man använder och tillskansar sig offentliga medel på olika sätt, och det måste man naturligtvis komma tillrätta med. Den förra regeringen påbörjade arbetet och den nuvarande hänger på. Det nya är att det är arbetsförmågan som ska vara utgångspunkt i stället för hur sjuk man är. Det låter vettigt. De flesta orkar jobba lite, det tror jag faktiskt. Vad som är jobb sen är en annan fråga förstås.
"Läkarintyget ska förvandlas till ett intyg på patientens arbetsförmåga. Jan Larsson drar sig inte för att kalla det ett paradigmskifte. - Många läkare kommer nu att hitta ett stöd för att begränsa det ändlösa och meningslösa sjukskrivandet, säger han." (SvD)
På något sätt känns det bra om man kan komma överens om att sjukförsäkringen inte skall användas som sedelpress av vissa och att det sedan påverkar så att alla andra som behöver får det sämre. Det är väl det som har skett nu - för vi är väl friskare och lever längre än någonsin egentligen. Det behövs sannerligen en attitydförändring i den här frågan.
PS. Vad säger kvinnan själv, hon med lungcancer i exemplet ovan. Jo. Jag vill att de fixar mig arbetsuppgifter på jobbet som jag orkar med så att jag kan börja jobba snart. DS.
(DN)
Andra bloggar om: politik, sjukförsäkring, sjukskrivningar, moderaterna, läkare, försäkringskassan, regeringen, attityder
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
10 kommentarer:
Mer makt åt läkarna!!!
Problemet är väl att det som Socialstyrelsen och FK nu gör verkar dåligt underbyggt. Se t ex Perskis kommentar i DN idag. Jag undrar verkligen om de som kan sägas vara mer oberoende experter verkligen har tillfrågats. Har t ex Perski varit med i utredningen?
Men när man läser det som skrivits senare idag i DN (jag skrev också) förklarar på en annan bog. Det är riktlinjer inte krav osv. Man vill att folk ska bli friska i stället för att fortsätta vara sjuka. Vem har egentligen sagt att det bästa är att vara sjukskriven? Det finns många frågor.
Maxy: Ja, det är riktlinjer, men det är ändå fråga om en förändring man vill göra. Och frågan jag ställer är alltså om denna förändring är väl underbyggd, eller om man alldeles i onödan riskerar att de som är sjuka hamnar rejält i kläm. Om det är så att man verkligen inte rådfrågat den expertis som faktiskt finns (och det är då de som forskat kring det här jag menar) så tycker jag det finns stor anledning att undra. Vad är det i så fall man gör? Vems ärende går man?
Ja man vet ju aldrig. Men omman läser det som står i DN så uppfattar i alla fall jag det som att det finns tankar utanför själva systemförändringen. Kanske rent av utveckling inom andra områden som kommer att hjälpa den sjuke mer. Se hur det gått på arbetsmarknaden, det verkar ha lyckats där. Att förändra menar jag då.
Maxy: Vad har lyckats vad gäller arbetsmarknaden? Jag misstänker att du vill peka på några åtgärder som regeringen gjort, men såvitt jag vet finns det inget som ännu tyder på att de betytt något. Arbetslösheten var pga konjunkturen på väg ned innan valet.
Jo, jag tror nog att det finns tankar bakom förändringarna, många tankar. Men det som avgör resultatet är väl vilka tankar som hjälps fram, vilka som präglar förslaget?
Ropen skalla, Prozac till alla!
Absurditeten kring nya riktlinjer ej baserade på vetenskap ska motverkas med stringens. Det kommer att ske via debatter, hemsida, uppseendeväckande demonstration i Stockholm och X. Det är många som anslutit sig idag och vi lär bli många fler! Vill du vara med i organisation, demonstration eller övrigt så skicka ett mail till damian.a@telia.com
/Bara vi, för en riktig demokrati
Det är väl int esjukskrivningen i sig som kommer åt sjukdomen, eller hur? Det är väl bättre att se till att det kommer fram bot?
Senkan man ju tycka att det varit lite mer pedagogiskt att köra fram den saken gemensamt med den andra.
Maxy: Jag skulle nog tro att i fallet med utbrändhet så är sjukskrivningen i sig en del av det som botar. Precis som det är en hjälp att gipsa benet när man brutit det. Själva läkandet sker väl ändå alltid inifrån, men de rätta förutsättningarna kan vi kanske hjälpa till med genom att befria från en del av bördan.
Men jag antar att du syftar på andra åtgärder som kan hjälpa och där håller jag helt med dig.
Ja, jag syftar på andra åtgärder. Sjukskrivningen kan vara ett komplemenet. Intressant ledare i DN idag om den här saken.
Skicka en kommentar