torsdag 20 september 2007

Att ta sin examen eller inte...

Svenska studenter är dåliga på att ta ut sin examen. Det är intressant och ställer fler frågor på sin spets. Beror det på att man får jobb utan examen? Beror det på att man inte har råd med tanke på hur studieekonomin ser ut? Beror det på andra ting? Tycker man att det inte är någon idé, man premieras inte alltid på arbetsmarknaden för att man har en akademisk examen. På storföretagen blir det snarast en sorteringsmanick.

Jag känner studenter som betalar halva studielånet i hyra till Studentbostäder!!! Jobbar man extra så kan man komma upp i för hög inkomst och blir återbetalningsskyldig för studielånen. Jag tycker inte att man ska glömma att vi talar om lån - de ska betalas tillbaka och det i ganska rask takt numera. Så om det egentligen är så himla fördelaktigt är också något att fundera över..
Vad ska vi ha för syn på studier? Är det ett helt sekventiellt samhälle vi vill ha, när man pluggar fram till 25 sen jobbar man och föder barn och stressar och arbetar ihjäl sig och undrar vad som hände redan vid 40 år. Och sen ska vi då vara uttråkade och ångra vårt studieval 45 år framöver.

Eller kan vi tänka oss att man går mellan jobb och studier under ett helt liv - så kallat livslångt lärande. Det senare tilltalar. Att ha en befolkning som hela tiden utvecklar sin kunskap är bra för den enskilde och det är också bra för samhället. För vad är en gammal kandidatexamen värd 30 år senare när man inte ens kan slå på en dator och samhället har hunnit några varv i utvecklingen, men själv har man inte alls hängt med.

Jag vill ha ett levande kunskapssamhälle där man kan gå ut och in i jobb på ett sätt som man själv tycker är lämpligt. Vissa startar med sina studier sent, men har kanske jobbat och tjänat en massa pengar innan dess, det måste finnas en valfrihet. Öppna universitet med blandade åldrar skapar dynamik och mångfald för alla, inte minst för samhället.

Nu menar jag att kunskapen ska flöda i ett modernt samhälle, kunskapstörst ska inte släckas i tidsstyrda fyrkanter. Det är ganska vanligt att man får jobb innan examen - det behöver inte vara fel om man tänker sig ett levande lärande samhälle. Däremot blir det förstås jobbigt för byråkraterna att fixa till ett fungerande flöde av pengar till institutionerna. Det borde inte vara omöjligt. Sen borde det vara möjligt att studera året runt och att kunna ta fler än de 30 man får anmäla sig till per termin. Vissa klarar det och mer än så, samtidigt som andra behöver längre tid på sig.


Andra bloggar om: , , , , , ,

1 kommentar:

Anonym sa...

Hej
Bra frågor du ställer.
Tror det kan bero på att det inte finns någon tro på att högskoleutbildning gör skillnad.
Sen kan man fråga sig om högskoleutbildning måste leda till en examen. Den bildning man får (dock inte med automatik) kan ha stor betydelse i det yrke man praktiserar även om man inte behöver examen i ämnet. Så man skall inte rynka på näsan åt dem som studerar för sitt höga nöjes skull.
Jag menar, det finns många som studerar som inte har en examen som mål. Det är inget misslyckande ... Däremot kan jag ibland undra när studenter inte bryr sig om examen, trots att de bara har fem poäng kvar. Men de är få .. iaf inom mitt område. Lärarstudenter vill ha sin examen.