Facebook för anonyma exhibitionister - jag tror inte det...

Fenomen som Facebook är här för att stanna är min övertygelse. Att ha kul kan inte vara fel.

När man läser dagens artikel om Facebook i SvD så kan man förledas att tro att detta bara är för ungdomar och hur man håller koll på och lattjar med sina vänner. Artikeln beskriver mest nöjesaspekten och behovet av att synas. Den vinkeln finns natruligtvis, men vi som varit med ett tag, jag räknar mig till dem eftersom jag varit online och nätverkat på olika sätt i olika fora allt sedan början av 80-talet, har en annan syn. Facebook är ett socialt media som det kallas där vi kan samla våra kontakter, att använda begreppet "friends" blir aningens begränsat.


I mitt eget nätverk som är ganska stort (allt är relativt) är det inte den privata sfären som diskuteras utan snarare att vi smlats på en plats för att nå varandra i olika ärenden. Mest jobbrelaterat, en del av det är att undersöka nyttan med sociala media. Jag vill påstå att den nyttan är stor. Det underlättar att ha tillgång till sina kontakter. Det behöver inte bara handla om att lägga ut sina senaste partybilder eller mest privata händelser. Man kan ha som jag skrivit tidigare kul även när man gör nytta.

Snart går vi vidare till nästa modell av Facebook, det kanske heter något annat då - där kanske det blir lättare att skilja på det privata och det proffessionella vad vet jag, och så kanske vi pratar med varandra i realtid också. Allt kan hända och det är det som är så spännande.

Att sen ha kul medan man jobbar kan inte vara fel. De företag som förbjuder Facebook på jobbet har missat det viktiga i att bilda sociala nätverk. Det är klart att går det ut över jobbet så får man ta itu med personerna som inte kan hålla gränser separat - inte kollektivt bestraffa alla genom att stänga av ett av de viktigaste kontaktredskapen som kommit på länge. Visitkortspärmen är urmodig...

Andra bloggar om: politik, IT, media, facebook, arbetsredskap, moderaterna, sociala media, samhälle, internet