Facebook ställer till problem för bakåtsträvarna

Allt fler företag förbjuder sina anställda att använda Facebook på arbetstid. Det är ju fullständigt befängt. Stänger ni av de anställda från e-posten också, eller telefonboken, eller telefonkatalogen?

Vad många tydligen inte förstått är att detta är ett nytt sätt att hålla ordning på sina bekanta, sina affärskontakter och deras kontakter som man kan ha nytta av såväl i arbetet som privat.

Om man sätter sig in vad Facebook betyder i det avseendet så borde man ändra uppfattning och kanske försöka förstå detta nya helt fantastiska media. Det är egentligen bara en telefon- och adressbok men på ett modernt sätt som öppnar så mycket större möjligheter än någonsin tidigare gjorts i en adress- och telefonbok. Skillnaden är att det är online och att det finns lite trivia att hålla på med medan man nätverkar.

Jag har själv ett omfattande nätverk av duktiga och kompetenta personer som jag lärt känna genom många års arbete och kommunikation på arbetsplatser, som journalist, via e-postlistor, universitetet med flera. Eftersom de flesta av oss har någon sorts anknytning till IT så blir det förstås också en möjlighet för alla att nätverka också med varandra och detta i sin tur kan leda till yrkesrelaterade kontakter. Vi är samma gäng människor som nyfiket följer varandra i fotspåren runt på alla moderniteter i denna så föränderliga uppkopplade värld. Man kan ju välja att ha personer som man vet vilka de är. Jag har rejäl koll på mitt eget nätverk och har en relation med dem alla, på olika sätt. Att sedan alla kontakter kallas "friends"på Facebook är väl mer ett språkligt problem för vissa.

Facebook är inte ett stort "dejtingnätverk" eller bara en lekstuga som många tycks tro. Däremot är det både roligt och nyttigt. Det är väl det där roliga som en del bakåtsträvare inte tycker att man ska få ha på jobbet. Men det är mer deras problem, för de blir ovillkorligen efter...

Det kanske borde finnas en specialknapp för "chefen kommer" som det tidigare fanns till de datorspel som spelades bakom kulisserna. Men som sagts tidigare här - måste man lägga undan telefonboken när chefen kommer?

Annat var det på Digital Equipment på den tiden det begav sig, 80-talet alltså. Där var det självklart att man kunde sitta och spela spel dagen efter man hade genomfört en krävande utbildningsinsats. Då behövde man rensa hjärnan och koppla av för att återkomma fräsch och avspänd inför nästa kurs ansåg ledningen. Det var ett bra ställe att jobba på och alla jobbade som bara den - utan att ta slut, för det fanns möjlighet till återhämtning mellan projekten. Det gick att ha både kul och att arbeta och det samtidigt.

Men som i alla sociala sammanhang så ska man förstås vara medveten om vad man pysslar med, att vara sämst på golfspelet kanske inte spelar så stor roll, men att skriva elakheter om andra eller lägga ut alltför privata bilder och synpunkter kan bli förödande. Och helt oproblematiskt kanske det inte är. Men det har alltid varit på samma sätt.

Jag minns en man som i bokhyllan hemma hade fullt med papperssamlare med företagets logga på. Det togs en bild på 50-årsdagen som chefen fick syn på. Han fick sparken eftersom det var uppenbart att han knyckt företagets egendom. Det kan vara något att tänka på.

Bloggaren zaplife går lite på djupet här och tittar på vad det egentligen står i Facebookavtalet.
En annan bloggare tycker att man ska ha separata grupper med nära vänner och andra så att inte alla ser allt. Självklart kommer Facebook att utvecklas allt mer, så det kommer säkert sådana funktioner där man kan separera det privata från det officiella. Man kan ju redan idag utesluta personer som inte ska få se att man finns där.

Aftonbladet är lite busiga och talar om hur man kan göra för att få tillgång till Facebook även om man har en chef som inte tycker att man kan ha kul på jobbet.

Men ett tips från en som är van vid sociala media kan vara:

Var gärna personlig men inte privat... Det gäller på Facebook som på andra ställen. Någon som förstått detta är Carl Bildt. Han är med överallt, blir bekant men men aldrig privat. Så ska det vara.

De nya sociala nätverken är absolut här för att stanna. Den som försöker stoppa det är den som kommer att stå kvar på busshållplatsen och vänta på en buss som redan har gått och aldrig kommer tillbaka.

Andra bloggar om: Facebook, samhälle, sociala media, Carl Bildt, moderaterna, internet, media, bloggosfären