Fuskar man inte - får man heller ingen hjälp...

Dagens diskussion handlar om fusket i välfärdssystemet. Hela 95% tycks fuska på ett eller annat sätt med väldfärdssystemen. Det är väl ganska förskräckligt? Ändå så döljs detta fusk, eller ska vi kalla det felaktigheter som det numera heter i skattesystemet, bakom någon slags moralpanik om att regeringen vill försämra för de gamla och sjuka och utanförstående när det egentligen är precis tvärtom. Man vill att människor ska bli friska fortare och att det ska finnas jobb till alla. Om de som fuskar låter bli skulle det räcka och bli över till den som behöver och man behöver inte vara nationalekonom för att räkna ut det.

Låt mig berätta från en annan vinkel, kanske från en av de 5 % som inte fuskar. De finns nämligen som int egör det. Kanske att de ska kallas dumma eftersom de inte ger upp, fyller i sina blanketter och lägger sig i soffan i avvaktan på att myndigheterna ska ta kontakt och att utbetalningstalongen ska komma med automatik. Men det finns de som vill klara sig själva i möjligaste mån nämligen.

Exempel från verkligheten:

En person, en höginkomsttagare miste sitt jobb när IT-bubblan sprack ungefär 2000.

Söker därefter jobb i mängd och drar samtidigt igång en firma för att försöka försörja sig själv. Efter något år så kommer det inga uppdrag, det finns helt enkelt inga.

Besöker arbetsförmedlingen.

Får skriva in sig i en databas och måste ta bort 18 av sina kompetenser för det finns inte plats för dem alla i systemet!!!

På grund av att personen försökt att inte ligga samhället till last utan ansträngt sig för att klara sig själv så har A-kasse nivån sjunkit från den högsta till den lägsta.

Uppmanas att söka jobb via internet för på arbetsförmedlingen har de inget.

Gör så, intensivt, men det finns inga jobb trots lång erfarenhet och gedigna akademiska meriter.

Beror kanske på din personlighet säger Arbetsförmedlingen för ytterligare skuldbeläggande.

Funderar på att plugga vidare på universitetet.

Har då inte rätt till A-kassa och är för gammal för studiestöd från CSN.

Väljer bort den begränsande byråkratin och maken får en hemmafru som studerar, arbetar ideellt och inte själv tjänar några pengar alls.

Fortsätter att söka arbete under tiden. Har säkerligen sökt 700 jobb de senaste åren - det finns dokumenterat. Personen har aldrig fuskat med några välfärdsförsäkringar.

Inget jobb, ingen A-kassa, ingen sjukförsäkring. Pengarna som man som man betalt in som höginkomsttagare har någon annan solidariskt fått ta del av. Orättvisa åt andra hållet kanske man ska kalla det?

Och när det sedan smäller och man blir sjuk och tar myndighetskontakt så utgår de ifrån att det ska fuskas och talar om att vederbörande är utförsäkrad. Det handlar om att rätt blanketter inte fyllts i. Det i sin tur beror på att man helt enkelt inte haft någon anledning till kontakt och inte tyckt att det varit nödvändigt att lära sig reglerna.

Oförskämt, eller hur? Men vad ska de tro på Försäkringskassan om det är så många som 95% som fuskar på ett eller annat sätt? Det är en upprörande siffra.

Hur bra vore det inte med ett privatkonto som man själv kunde använda om och när det behövs - en stor fond alltså. Men det skulle säkerligen missbrukas det också. Inte är det att klara sig själv som hittills varit måttet i samhället utan snarare att lära sig alla system så att man inte går miste om något. Låt oss ändra på det snabbt nu.

Eller som något snille sa: Man kan bara vara en sak här, det finns bara en kolumn för detta på blanketten.

En blogglänk om att söka jobb, för mig okänt ursprung men så talande.

(SvD)

(Aftonbladet)

Andra bloggar om: politik, sjukvård, försäkringskassa, välfärdssystem, sjukskrivning, moderaterna, regeringen, samhälle