Det stora samtalsämnet som alltid är när någon annan får pengar utöver det man själv får. Att det finns regler och överenskommelser som ger vissa personer förmåner drar alltid det kortare strået. Regler, kontrakt och överenskommelser gäller inte om utfallet inte passar. Det gör det aldrig om någon får mer pengar än någon annan.
Visst kan man tycka att det slår snett ibland, vi hade nyligen exemplen om tidigare riksdagsmän från alla inriktningar som gjorde uttalanden som "man är ju dum om man jobbar" och liknande intelligenta (NOT) uttalanden kring möjligheten att få betalt av skattemedel år ut och år in utan att jobba.
Nu handlar det åter om Ulrica Messing och hennes möjligheter att få ut statsrådspension eller inte. Hon sa tidigare att hon inte skulle ta ut någon eftersom hon känner sig helt arbetsför. Nu visar det sig dock att när hon räknar av sin heltidslön som VD så täcker den lönen inte upp så att hon kan ändå få del av sin pension - nämligen 39000 kronor i månaden, enligt beräkningar i Aftonbladet. Detta är vad som står i artikeln. Jag har dock en känsla av att hon kommer att reglera det där, hon verkar vara en juste person.
En fullt verksam person som Per Nuder som är 44 år och varit finansminister eller Ylva Johansson som är 43 år ska inte ha pensionspengar. Däremot så är det OK att man har någon slags avgångsvederlag och uppbär ersättning tills man får en ny försörjning. Politiker är trots allt ett jobb man kan mista eller få över valnatten. I rättvisans namn ska sägas att de båda ovan nämnda dock gör avräkning.
Två som meddelar att de tjänar för mycket för att vara aktuella för statsrådspension är Mona Sahlin och Thomas Bodström. Personligen har jag inga problem med att vissa får mer än jag. Däremot har jag problem med att det skrivs regler som inte verkar vara testade för den verklighet de ska fungera i.
Det är inte fel på de personer som omfattas av reglerna, det är att reglerna blev skrivna utan att det verkar som om någon relevant konsekvensanalys gjorts som är det stora problemet. Man måste inrikta kritiken på rätt mål - reglerna.
(Aftonbladet)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, statsrådspension, socialdemokraterna, ulrica messing, mona sahlin, thomas bodström, moderaterna, regeringen, avgångsvederlag, moral, etik, regler, intressant
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
2 kommentarer:
Så kan det gå för en person som fullständigt saknar utbildning, lägger upp sig för rätt man (vad säger feministerna?) och även som minister var totalt okunnig på sitt område.
Arbetskamrater som träffat henne vid "studiebesök" på deras jobb var nästan gråtfärdiga över okunskapen.
Förresten, Du känner väl till fallet med den oskyldiga lilla flickan som insåg möjligheterna med politik?
Såg ut rätt parti, antog "rätt" åsikter och började "jobba med politik".
Sen bar det bara uppåt, ända till riksdagen, fö riksdagens yngsta medlem (iaf då).
Efter avsuttna riksdagsperioder pensionerade kvinnan ifråga sig, hon var då i början av 30årsåldern och kunde åtnjuta full lön resten av livet.
Allt planerat sen första steget inom politiken! Något hon även erkänt.
Nu tycker jag att det anonym säger är en orättvis beskrivning. För att man är okunnig från början betyder det inte att man förblir det. Jag har träffat personer som uppskattat personen ifråga.
Rätt ska vara rätt...
Skicka en kommentar