Så fort någon får mer lön än någon annan så blir det ett himla liv. Hur kan den vara värd så mycket mer än jag och alla andra. I dagarna har vi kunnat läsa om arbetarna som tjänar rätt så bra, det är lite tyst om den saken utan det är de underbetalda i vården (vilket jag iofs håller med om att de är för det är ett viktigt jobb) som dras fram.
Visst är detta en attitydfråga, ingen vill ju vara chef säger man för det verkar så jobbigt att behöva ställa upp dygnet runt och aldrig vara ledig och ha jättestort ansvar.
Själv tänker jag så här. Vad kan jag själv göra för att få bättre lön? Byta jobb kanske, plugga och studera så att jag blir specialist på något som kan ge bra lön, arbeta mig fram till en chefsposition. För mig är det snarare lockande att se att man kan få högre lön med lite egen ansträngning utanför de givna kollektivramarna. Det är faktiskt möjligt att göra något åt sin situation. Det krävs förstås lite extra arbete, men det går...
Det finns fler sätt att se på livet - antingen kan man vara avundsjuk på alla andra eller också kan man försöka göra något av sitt eget liv. Det är bara att välja. Börja fundera över vilket pris ni vill betala och sitt inte och gnäll över andras val och möjligheter. Alla har. Se på nobelpristagaren som började som gatubarn - det är väl betydligt lägre ner på skalan än de flesta i Sverige behöver starta.
Här får jag i alla fall medhåll av Daniel - jobba och tjäna pengar är fult men att vinna på triss är fint...
(SvD)
Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, lönesättning, arbete, chefslöner, egen insats, attityd, avundsjuka, politik, moderaterna, regeringen
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
5 kommentarer:
Problemet med många chefer och deras löner är att de verkligen inte gör rätt för dem. Det är inte avundsjuka att ifrågasätta stora lönelyft för chefer samtidigt som de anställda får någon ynka procent. Det finns ingen som helst anledning att misstänka att chefen plötsligt blivit mycket värdefullare eller duktigare. Chefer har bara en större möjlighet att hålla varandra om ryggen. Att reagera på detta kan inte viftas bort med den vanliga (falska) anklagelsen att man är avundsjuk.
Jo, det är den hemska avundsjukan.
Jag kommer ihåg när Svenskt Näringslivs Urban Bäckström blev avundsjuk på de handelsanställdas löneökningar!!
Tyck vad ni vill, det är alltit tjafs om någon annan får mer. Hur det än kommer sig. Detgäller för alla utom för Zlatan... Han är värd många miljoner han, för att inte tala om den som vinner på lotto eller så...
Men arbetar man ska det beskattas -hårt.
Problemet är väl den ihåliga retoriken och att man göder sina egna utan att det riktigt finns anledning. Jag är den siste att förneka att höga löner behövs för att rekrytera bra folk, men är det verkligen nödvändigt att betala någon i idrottsförvaltningen mer än generaldirektören för Konjunkturinstitutet? Om jag skall gissa så misstänker jag att KI:s GD är LITE mer attraktiv på arbetsmarknaden...
Bra betalt när det behövs - inte annars. Då är det slöseri med skattebetalarnas medel.
tack
äntligen lite uppriktig moderatpropaganda som säjer vad man tycker på riktigt om den riktiga verkligheten
vi saxar ur svenskan ur oktober i år: "Svartjobbare städade på tre av Sveriges största hamburgerkedjor enligt SVT:s Uppdrag Granskning. Hamburgerkedjorna McDonalds, Max och Burger King har köpt städtjänster av städbolag som i sin tur anlitat utländska gäststudenter – ibland för så låga löner som 37 kronor i timmen."
klantigt
dom borde rycka upp sej och se till att tjäna lite bättre dom där städarna
alla kan om dom vill
klipp håret och skräpa ner dej bara
ta bort den röda klutten ur hårtovan och skaffa dej en slips
krymplingar och lytta och snorungar och annat löst folk utav bidragstagare förenen eder och sluta lev på oss verkställande direktörer: alla kan om dom vill
det säjer jag nu
inte
Skicka en kommentar