Det talas om avlyssning och kontroll av alla svenska medborgare så att polisen utan att egentligen misstänka någon ska ha koll på IP-numret. Allt enligt spray-and-praymetoden, alltid träffar det någon. Men se nedan hur det kan bli, en liten snabb analys av läget som det fungerar idag redan. Tack vare offentlighetsprincipen så kan vi medborgare hålla kollen på vad tjänstemännen pysslar med på sin arbetstid, bland annat kan vi se var de surfar och vid vilka tidpunkter.
Här surfar Rikspolisstyrelsen under december
Vi kan se att det surfas på Knullis.com och opium, och det ganska mycket. Hemsidor som innehåller sex, porr och nakna brudar. Är det alla på Rikspolisstyrelsen som gör det? Troligen inte. Men för att stoppa tilltaget bör nu alla datorer på Rikspolisstyrelsen beslagtas så att det kan kollas vilken dator som använts. Vi kan se att Rikspolisstyrelsens brandvägg har gjort ett anrop till nämnda hemsida men inte exakt vilken dator som använts. En konsekvens av detta i avlyssningsiverns tjänst blir att vi får stänga Rikspolisstyrelsens verksamhet tills utredningen är klar. Är ni med?
Men å andra sidan de kanske bara sitter och jobbar och övervakar - vad vet jag? Då kan man ju undra om det är så bra att vi alla vet vad de sysslar med. Om man drar ut det här en aningens till så kan du sitta och kolla på vad Rikspolisstyrelsen gör och se att de kollar väldigt mycket på din granne. Eller kanske på dig själv.
Det hela ger i alla fall en hint om vad som komma skall om förslaget går igenom, oavsett om du är faster Agda 84 eller finniga Calle 16. Vill vi bli kontrollerade på det här sättet?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, övervakning, polisen, polisarbete, IP-nummer, internet, internetövervakning, moderaterna, beatrice ask, regeringen, 1984, personlig integritet, integritet, intressantavlyssning, internetleverantörer, polis, personlig frihet, samhälle, alliansen
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
4 kommentarer:
Nej, det vill vi verkligen inte! Gott nytt år på dig, Mary!
Nej, det är inte tack vare offentlighetsprincipen som vi kan studera myndigheternas surfvanor (men det kanske du inte menade heller). Creeper, som du hänvisar till, uppmuntrar bloggare och andra med intressanta webbsidor att länka till en bild som flertalet webbläsare hämtar från Creeper, med följd att alla surfares IP-adresser loggas hos Creeper. Sedan är det Creeper som filtrerar bort alla IP-adresser hos andra än myndigheter innan de presenteras på webben. Om Creeper vill, så går det precis lika bra att registrera besök från de politiska partiernas kanslier, från tidningsredaktioner, eller från vilka företag som helst, där ingen offentlighetsprincip råder. Givetvis vill inte Creeper göra det, men det kan göras.
Det hela duger väl som pedagogisk illustration, men jag frågar mig hur pedagogiken slår på längre sikt. Blir människor mer medvetna om övervakningsmöjligheterna och därmed mer försiktiga, eller vänjer de sig vid övervakningen? "Båda sidor" övervakar ju, så varför bry sig?
Vad Creeper inte illustrerar är att medan deras övervakning förutsätter samarbetande webbläsare och lätt kan kringgås av den händige, så har myndigheternas övervakning vanligen stöd i lag och kan inte säkert kringgås (däremot kan den göras mindre effektiv genom kryptering och liknande metoder). Myndigheterna disponerar riktiga vapen med ammunition; Creeper viftar med en vattenpistol. En sådan kan vara nog så hotfull om man inte vet vad den innehåller.
Det är möjligt att jag tog i lite där med offentlighetsprincipen, men de facto så får du läsa offentliga handlingar om de inte är sekretessbelagda.
Vad gäller Creeper så är dock min avsikt att visa på hur det kan vara när någon "ser" allt du gör.
Att offentliga myndigheter sitter och surfar på "sexsajter" som tillhör de mer generande sysselsättningarna för många under dagtid och sådant inte alla vill skylta med är intressant. För det är ju ändå en del i ett av avlyssningsförslagen att polisen utan att du ens behöver vara misstänkt för det ska kunna avlyssna ditt IP-nummer som kanske inte ens är ditt.
Om sajter som opium.se, knullis.se etc är rena jobb- och övervakningsstudier för polisen så kanske det inte borde visas så öppet att de studeras. Förstår du min poäng?
Allt behöver inte vara så korrekt. Det gäller att öppna sina ögon lite. Se sammanhang inte detaljer...
Visst, det är sammanhanget som är det viktiga, men the devil is in the details... Jag är helt med på att Creeper illustrerar fenomenet "övervakning", men metoden de använder kan ifrågasättas av två skäl: Dels förutsätter den att myndigheterna är okunniga om hur de undviker den här loggningen, och dels samlar Creeper själv in en massa loggdata som de inte redovisar. Effekten kan bli att myndigheterna lär sig "frisera" sina loggar för att inte framstå i pinsam dager, medan allmänheten fortsätter att surfa som vanligt, ovetandes om att Creeper får också deras IP-adresser.
Vad säger att inte också Creeper kan drabbas av intrång, och loggarna spridas för vinden? Om nu de här loggarna är så känsliga som många (inklusive personerna bakom Creeper) hävdar, är det då en bra idé att samla dem på ett och samma ställe, eller att ens skapa dem till att börja med? Ändamålet kanske helgar medlet, men om Creeper är medlet, vad är då ändamålet? Är detta en permanent fyrbåk på Internet, eller en tillfällig kampanj? "Vi övervakar myndigheterna i dag, för att du skall lära dig att inte bli övervakad i morgon"? Fungerar det?
Hundra bloggare och webmasters lurar sina besökare att skicka sina IP-adresser till en central server, för att någon skall kunna säga "titta så dåligt det är med övervakning". Jag är inte övertygad om att poängen går hem hos vare sig bloggarna eller deras besökare.
När någon skickar mig en HTML-sida med en bild inlagd enbart i syfte att utan mitt godkännande ta reda på vilken IP-adress jag har, då är min spontana reaktion att säga upp min relation med den avsändaren. Det gäller även om avsändarens syfte är uttalat pedagogiskt. Därför använder jag inte heller någon webbläsare för att öppna min e-post.
Sedan är jag inte säker på att det är fel att öppet redovisa vilka spaningsmetoder polisen använder i sitt arbete. Vi har lagar som reglerar vilka metoder de får använda, och då verkar det dumt att avhända sig varje möjlighet att kontrollera att dessa lagar efterlevs. Vid utredning av konkret misstanke om brott gäller sekretess i viss mån för att inte äventyra syftet med utredningen, men när utredningen är klar måste i princip allting kunna redovisas öppet. Det är polisen ensam som skall svara för den sekretessen, inte någon tredje part som råkar ha kännedom om vad som pågår.
Skicka en kommentar