torsdag 17 januari 2008

Lösenord och avlyssning...

Nu har de stora dagstidningarna börjat skriva om vikten av att ha justa lösenord. Det är mycket bra att den kunskapen sprids på bred bas och inte bara genom IT-tidningar och från oss som är lite intresserade av saken. Inte nog med att man inte ska skylta med sitt lösenord på Post-itlappar och liknande så ska man naturligtvis ha vettigt utformade sådana och helst olika på olika ställen. Det är alltför lätt att man är lat och har samma överallt. Sen går det som det går också.

Om man vill hålla sig uppdaterad om säkerhet och sån´t så ska man absolut följa Per Hellqvists blogg. Han är säkerhetsexpert och är väl informerad om det senaste som händer på säkerhetssidan inom IT. I en artikel berättar han om en TV-intervju nyligen där även journalisten Jan Mosander var med. Under intervjun fick denne en överraskning - han hade avlyssnats under en intervju av Stasi... 1972 ungefär och fick veta det först nu! Läs Pers hela blogginlägg här.

Med anledning av de diskussioner vi fört den senaste tiden om övervakning och avlyssning så ger det en ganska läskig eftersmak att höra om det Jan Mosander och säkerligen väldigt många andra också råkat ut för. Det här var på 70-talet, inte alls länge sen. Man kan ju tänka sig hur det kan komma att se ut när/om våra datorer börjar avlyssnas.

Så här säger Per H:

"Helt klart är att vi idag är övervakade och registrerade mest hela tiden. Är det inte av kommersiella krafter (som vill veta saker om dig för riktad reklam) så är det av statliga aktörer. Under förra regeringen sattes någon slags inofficiellt världsrekord i antalet integritetskränkande lagar och lagförslag. Varför? För att skydda oss mot terrorister såklart!

En jobbig bieffekt är att vi som opponerar oss mot integritetskränkningar blir beskyllda för att vara för terrorister och brottslingar. Så är det inte alls. Brottslingar ska hittas och dömas. Terrorister ska stoppas och låsas in på vatten utan bröd och tvingas lyssna på Carola och Scooter på hög volym tills de lovar bot och bättring. Det är inte det saken handlar om."

Som min man sa - det behövs mer resurser inte mer befogenheter...


(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag är inte så säker på att det behövs mer resurser, jag tror snarare det handlar om "politics of fear" istället för visioner om något bättre.

Ett samhälle utan visioner om något bättre, har rädsla som sin enda agenda. Tidigare hade vi vänster och höger, de trodde åtminstone på något. Men det vi ser idag är ett samhälle utan visioner, och ett sådant är i synnerhet rädd för de som har visioner, och klistrar lätt på dem etiketter som fanatiker eller liknande. De med de största farhågorna att skrämmas med, blir de som styr.

Att föreställa sig det värsta utan något som direkt stöder det, är vad som kallas "cover your ass politics". Detta innebär en förändring från faktabaserat beslutsfattande till ett spekulerande, och konsekvensen är; Hur kan någon motbevisa en spekulation på förhand? - Det kortsluter hela systemet.

Politiker lockade oss förr med visioner om en bättre värld. Idag lovar de att skydda oss från mardrömmar. Den mest skrämmande av dessa är hotet från ett internationellt terrornätverk. Men precis som visionerna inte var verkliga, så är inte mardrömmar det.

Signaturen "Erik" postade en mycket tänkvärd formulering på Johan Linanders blogg angående den övervakning som byggs upp idag, en formulering jag putsade på lite grann och klipper in här:

Det är en demokratisk nödvändighet att det åtminstone måste finnas en chans att kunna komma undan med brott. Vad ska man annars göra imorgon, om man vaknar upp och inser att man befinner sig i ett samhälle som i mångt och mycket liknar DDR eller nazityskland? Infrastrukturen som behövs för upprätthållandet av ett sådant samhälle byggs idag ut för fullt. Risken finns att någon som tror sig ha bättre moral och värderingar än alla andra, kommer på hur det jobbet skall avslutas, motiverat med just sina goda intentioner.

Läs citatet sakta, och smält det ordentligt. Det är också en mardröm, men den mardrömmen motiverar inga åtgärder, tvärt om. Det är oerhört djupt och insiktsfullt. Friheten och rättsäkerhetens pris är kort sagt att en å annan högst tveksam person går fri.

På Linanders blogg argumenterade jag för att effektiv brottsbekämpning faktiskt bör vara ganska lågt prioriterat, på goda grunder. Ja faktiskt till och med av sekundär betydelse. Detta eftersom effektiviteten riskerar gå ut över andra värden som är så viktiga att man tom. kan peka på folk ute i världen som är beredd att offra sina liv för dessa värden. Linander pekade också på det uppenbara, de allra flesta brott begås i hemmen. Våldtäkter bara som ett exempel. Då blir det rätt tydligt att säkerhet och trygghet är av underordnad betydelse, andra värden är överordnade här i livet. För även om det idag är rent tekniskt möjligt att övervaka precis varje hem och sängkammare, så gör vi inte det eftersom den effektiviteten är en precis lika effektiv väg till något vi verkligen inte vill ha.

//steelneck

Mary X Jensen sa...

Det ligger självklart en del i det du säger. Men hur som helst tycker jag att det behövs mer resurser. Det är inte för att maniskt jaga folk via elektroniska nätverk utan till mer pragmatiska saker som att se till att människor ska kunna känan sig trygga på gator och torg. Det är möjligt att det är en illussion, men det går också bra om det uppnår sitt syfte.

Ska hälsa från Erik J.

Anonym sa...

Hälsa tillbaks.

Här är förresten en som ibland skriver guldkorn, även om man ibland kan bli riktigt deprimerad av det han skriver om. Ibland kanske han "reser iväg" lite väl långt. Men oftast är han eller hans gästbloggare rätt sansade. Här en recension av en bok av Naomi Wolff

Ett citat från en kommentar av bloggägaren:
Ytterst medvetet "avsexualiseras" demokratin, skillnaderna mellan blocken suddas ut, så att intresset för att engagera sig tynar bort i brist på stimulans. De korporativa intressena styr politiken, inte de folkliga. Media hjälper till genom att bli mindre och mindre informerande och mer och mer "underhållande". Inte ens om vi skulle vara så naiva att vi kallade detta oavsiktligt, så hade denna process kunnat genomföras på ett effektivare sätt.

Visst känns det igen? Tom. Carl Bildt klagar nu på media. En gammal släkting till mig sade att de bara rapporterade om ofarliga nuheter som sport, skvaller och underhållning även under de sista mellankrigsåren... huuu.