Idag följer SvDs ledare upp mina gårdagstankar kring vikten och nyttan av att ha en del livserfarenhet när man träder in i statens högre ämbeten. Det är först i 50-årsåldern som man är färdigdanad enligt Platon.
Det är 55-årige statssekreteraren HG Wessberg som nu lyfts fram i ljuset som personen som skapar lugn och stabilitet på regeringskansliet. Samtidigt får Fredrik Reinfeldt mer tid till sitt ämbete där en av de riktigt viktiga arbetsuppgifterna är att synas.
Jag hoppas att detta kan bli en vändning vad gäller synen på erfaren arbetskraft och att rädslan för att anställa människor av annan årgång än sin egen blir en naturlig sak. Idag är det inte så. Många som fyllt 50 som ser sig om efter nya jobb blir ofta bortvalda på grund av sin ålder. Det är egentligen mer diskriminerande än att blir bortvald på grund av sin könstillhörighet.
När man är 50 har man 15 år och kanske fler kvar att jobba fram till pensionsåldern. Varför anses man då "gammal"? Här finns fördomar att ta itu med för regeringen som vill ha en arbetande befolkning. Hoppas att 50-talisten Wessberg kan användas som förebild. För se hur bra det blev på statens högsta ämbete när han tog taktpinnen. År 1952 var en bra årgång, jag tillhör själv den ;-).
intressant
(SvD)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, reinfeldt, statsministern, moderaterna, regeringen, wessberg, Platon, erfarenhet, nytänkande
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
7 kommentarer:
Mig tycka turist vara trist.
Håller med. Man bör ta stor hänsyn till erfarenhet och gott omdöme. Det tråkiga är bara att många tenderar att bli svagare som chefer efter 50. Men måste de vara just chefer?
Tycker du att man blir svagare som chef efter 50 - nej jag håller inte med om det. Snarare är det väl så att det blir lättare för att man vet vilka genvägar som finns till bra resultat.
Tror att du talar om två olika saker, faktiskt. Det ena kan försvåra, det andra underlätta. Också finns det ju undantag!
olika saker - kanske det. men det ena utesluter inte det andra som sagt ;-)
men man måste inte vara chef - det har inte med ålder att göra...
Just det: man kan vara chef men inte nödvändigtvis om det är till förfång för att man ska kunna utnyttja personens erfarenhet och goda omdöme i övrigt. Right?
Vi är nog överens ;-).
Håller med. Det blir nästan komiskt om man samtidigt betänker många bolags kvartalsekonomi där man knappt planerar mer än tre månader framåt. Eller avdelningar där man helst bara vill ha entreprenörer, projektanställda, vikarier och knappt ens mäktar med att planera in de ordinarie personals semestrar. Att då tycka att en 50-åring är för gammal blir ju närmast löjligt.
//steelneck
Skicka en kommentar