Om Aftonbladet tar sin artikelserie om alkohol på allvar nu och fördjupar den lite och visar uthållighet i ämnet kan det bli riktigt bra och intressant. Kanske rent av folkbildande. Nästa steg torde vara att visa på att alkoholism är en sjukdom som i hög grad också drabbar anhöriga. Barn, fruar, män, syskon, föräldrar, arbetskamrater - ja alla som finns i närheten drabbas.
Alla skuldkänslor som finns för den anhörige som inte orkar längre och mår jättedåligt för det. Alla de gånger en anhörig ställt upp, skjutsat, stått ut med fyllesnacket, tvättat rent efter spyor och annat, hjälp till med pengar, hämtat på krogen, fått stryk mm. Det är ingen rolig bild som målas upp när man tänker på alkoholens trista sidor. Det är bra att den dras fram i ljuset, alltid kanske det hindrar någon att starta sin bana som alkoholist. Eller får någon annan att sluta.
Igår läste jag om en person som sa att hon var allergisk mot alkohol. Det är ett väldigt bra skäl, eller hur? Allergisk mot alkohol. Min son sa alltid när han var liten att han var allergisk mot tomater för att slippa, utom när han var borta för då måste man var artig och äta det som serverades. Idag är väldigt många allergiska mot allt möjligt, så varför inte mot alkohol. En bra allergi att utveckla, eller hur?
För hur det nu är så är det sociala trycket stort på att man ska dricka alkohol, fördomarna kring den som inte gör det är många och starka. Antingen dricker man inte för att man tidigare varit alkoholist och möts med misstänksamhet, eller så är man en jättetrist torris som inte hänger med. Det är klart att det kan bli pinsamt för den som blir full och ska betraktas av en som är nykter.
Jag tillhör dem som tycker att man ska kunna köpa vin i mataffären som man kan göra i många andra länder och undrar ofta varför just svensken har en sådan märklig inställning till alkohol. Samtidigt så går det inte att blunda för hur mycket trassel alkohol kan ställa till med för enskilda. Det är en svår fråga det här.
(Aftonbladet)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, alkohol, alkoholism. samhälle, nykterhet, anhörigstöd, fylla, nykterist
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
3 kommentarer:
Apropå alkoholistanhöriga har ju Katerina Janouch i många tidningsartiklar själv angivit att hon under mannens missbruks år ofta misshandlade honom fysiskt (DN). Senast i Expressen kan man läsa att förolämpningar, hot, bråk, gräl och tillmälen hör till vardagen även idagsläget trots mannens totala nykterism som krydda för sexlivet.
Unni Drougge som du tidigare skrev om har uttalat sig om frågan på sin blogg. För att fräscha upp ditt minne lite uppdatering..
När Jan Guillou uttalade sig och sa att han inte trodde på någon misshandel (av Unni) fick han utstå massiv kritik. Inte minst av Unni själv. Vad visste Jan om det? Var han på plats så att säga? Och framför allt var ju detta uttalande löjligt med tanke på den psykiska misshandeln som enligt Unni själv var den allra värsta och lämnade efter sig de värsta skadorna.
18. mars skriver Unni på sin blogg (i en av kommentarerna) angående Katerina Janouchs misshandel av sin man: ”I fallet Katerina kan jag bara säga att de eventuella skador hon tillfogade sin man inte går att jämföra med skadorna jag fick av N:s upprepade övergrepp (som f ö är dokumenterade i olika rättsintyg och journaler).”
Och nu frågar jag: vad vet hon om det? Var hon på plats så att säga? Framför är detta uttalande löjligt med tanke på den psykiska misshandeln..
Unni gör alltså en regelrätt Jan Guillou Hon uttalar sig om saker som hon rimligtvis inte har en aning om eftersom hon inte kan veta vad som händer hemma hos folk när hon inte har varit där och inte har kunnat lyssna på vad som sades. Lika lite som Jan Guillou.
Det intressanta i detta fall är att trots att Katerina själv har erkänt att hon slog,slog och slog sin man tror Unni detta knappt. Åtminstone tror hon inte på några skador. Hon vet bäst själv. Jämt.
Ingen har dock kritiserat henne på hennes blogg. Vad beror det på? Att hon är en kvinna? Eller att kommentarfunktionen är ur funktion ;-)
Trevligt påsk!
De anhöriga mår skit...oftast. De är dessutom medberoende i många fall. På en alkoholist går det i snitt 5 anhöriga. Det är svårare att förhålla sig till då anhörigproblematiken inte syns på samma sätt. "Allergin" är inte lika tydlig. På det viset kan förklaringsmodellen kring alkoholisten göras mer fattlig. Man tar bort spriten, ersätter den med behandling, AA-möten eller vad det nu kan vara.
Den anhörige... man tar bort den aktive alkoholisten - och den medberoende har inte längre något att ta hand om, kontrollera, oroa sig över...det som för många blivit en livsluft.
Al-Anon är bra på att stötta i det här.
Jag haller med!
En artikel pa de anhoriga.
det ar vad jag vill lasa.
Jag pallade inte till slut.
Jag hade nog stott ut med henens drickande och svamlande och braken... men losslapptheten som drabbade henne pa fyllan blev for manga.
jag forlat henne en gang nar hon lovade att det var sluta.
jag accpterade drickandet, men jag forlat henne aldrig nar det kom fram hur manga hon vanstrat med.
och hur manga av dom som var bartendrar dessutom.
Vidrigt.
men jag alskade henne...
Skicka en kommentar