IT-projekt tycks ha en förmåga att misslyckas. Nu är polisens system för fingeravtrycksinsamling på digital väg i skottgluggen. Enligt uppgifter i SvD har det kostat mer än 38 miljoner. Rätt mycket pengar, i synnerhet som inget verkar fungera och inköpt utrustning står och dammar.
Det är inte så bra att det blir så här, men det är inte så konstigt precis. Det händer lite här och där och problemet är nog att datormognaden inte är så stor överallt hur gärna man än vill att det ska vara så.
Min erfarenhet är att människor på ledande befattning med stor verksamhetskunskap har noll koll på tekniken som i sin tur behärskas av tekniskt kunniga experter som har noll koll på verksamheten. De lever i olika världar och ingen erkänenr att de inte förstår den andre, ja det kanske rent av är så att de inte förstår att de inte förstår. Men ofta så handlar det om prestige och kejsaren-är-nakenproblematik. Den som vågar vara den lilla pojken och säger sanningen åker oftast ut, ty ingen vill tappa ansiktet i dessa prestigetyngda sammanhang. Så håller det på.
Trängselskatten är ett annat jätteprojekt som har kostat betydligt mer än det smakar.Där räkande någon med att det skulle ge en miljard i överskott årligen. Men det var på papperet det. Enligt DN ser verkligheten lite annorlunda ut och de kallar det ekonomiskt fiasko. DN har jämfört Stockholmsprojektet med ett tiotal andra och kommit fram att det var i särklass mest oekonomiskt. Vem bär ansvaret - Vägverket? Eller den dåvarande politiska majoriteten som genomförde det eller den sittande som låter det hela fortgå?
Emma menar att Motorola skrattar på vägen till banken för polisens system och jag antar att IBM gör det också, för det var de som fixade trängselskattesystemet i Stockholm.
intressant
(SvD)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, polisen, digitala fingeravtryck, trängselskatt, slöseri, IT-projekt, regeringen, moderaterna, samhälle
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
2 kommentarer:
Den som vågar vara den lilla pojken och säger sanningen åker oftast ut, ty ingen vill tappa ansiktet i dessa prestigetyngda sammanhang.
Kan du tänka dig ett företag som börjar tillåta verkligt annonyma kommentarer på sitt intranät?
Jag tänker på det eftersom anonymitet är en effektiv metod för att kringgå alla de negativa effekter som kommer ur citatet ovan. Då bedöms det sagda på sina egna meriter.
Men något sådant vågar inte höga herrar, gäller för övrigt uppflugna kvinnor också. De där som har betalt för att ta ansvar, vågar inte ta det anvaret. Antagligen av rädsla att inte framstå som så duktiga.
//steelneck
Mitt IT-projekt funkar kanon. Jag startar datorn strax före nio på morgonen och stänger av den vid midnatt. Budgeten sprack inte -- det blev t o m över till en MP3-spelare och lite annat.
-- Jag hade några korta möten med mig själv innan investeringen godkändes.
--
En gång på sjuttiotalet lämnade jag en investeringsansökan till en hög chef som hade ett förflutet på det stora dataföretaget. Jag var inte hans främste beundrare och dessutom fanns det en falang som ville ha ett helt annat datorsystem. Det fanns s a s lite jävelskap i processen. -- Så kan det också vara.
(Beslutet tog lång tid, så steelnecks funderingar kring ansvar är nog riktiga.)
Skicka en kommentar