Målen är klara - godkända förkunskaper...

Det är naturligtvis helt självklart att man ska ha grundläggande kunskaper, alltså godkänt i alla relevanta ämnen för att söka vidare till högre utbildning. Vare sig det gäller gymnasium eller högskola. Betyg är ett bra sätt att visa att man har den rätta grunden. Det är tokigt att man på universitetet skall anordna grundkurser i matematik för att studenterna ska klara av undervisningen. Visst är det bra att det finns idéer om ett extra år för den som inte klarar grundkraven och tankarna kring att det individuella programmet på gymnasiet ska tas bort känns väl inte heller fel. Men kanske ändå - för det individuella programmet borde sättas in tidigare, redan under grundskolan. Det är under grundskoletiden all grund ska läggas, det hörs på namnet, eller hur?

Ändå så verkar just grundskolan en het potatis som ingen tar riktigt på allvar eller ens vill ta tag i. Istället talas det om spärrar för att komma in på gymnasiet och en utbyggd förskola som ska bli mer likt att gå i skolan. Men det där mittemellan då som är förutsättningen. Från förstaklassen till niondeklassen - grundskolan. Hur använder vi den tiden så att så få som möjligt ska behöva gå ett tionde år? Någonstans på vägen missas det trots allt.


Jag tror att någon form av "individuellt program" ska starta redan i första klass. Istället för att skapa en ram med hårda kanter som alla ska anpassas till så borde man se till individen och ge den nycklarna till sina egna förutsättningar. En del barn är mycket duktiga på vissa saker och ska inte behöva bli uttråkade av att sitta och vänta in andra för att tappa lusten redan i andra klass. När man går i tvåan ska man inte behöva tycka att det är trist och tråkigt bara för att man redan kan det som planen bestämt. Eller tvärtom, för att man inte alls kan det som krävs för att fortsätta. Skolan är byggd för den som är mittemellan, lagom bra. Men vi har de som är mycket bra och de som är mycket dåliga också - på vissa/olika saker. Alla behöver stöd på sitt sätt.

Om jag fick bestämma och jag funderar fritt här nu, så vore nästa steg i skolpolitiken att besluta om att varje elev ska ha en egen projektplan. Målet är klart - godkänt i alla viktiga ämnen i nian. Vägen dit behöver inte vara densamma för alla. Strategierna för att komma dit borde diskuteras. Delmål, förändring, nytänkande, metoder, åldersgruppsöverskridande undervisning, kontrollpunkter, individuella inlärningsstilar.

Ja - hela skolan blir ett individuellt projekt helt enkelt och varje elev presterar utifrån sina förutsättningar. Bra betyg och guldstjärnor till den som lyckas ska inte ses som misslyckande för andra utan snarare som en möjlighet att själv satsa och lyckas, utifrån sin egen horisont och kanske på andra saker. Det finns forskning på att betyg kan vara lyckat. Alla behöver inte vara lika bra på allt, eller lika dåliga hur man nu vill se det. Vi är olika. Precis som livet självt som är ett ständigt pågående projekt.

Det pågår naturligtvis individuella planer runt om i skolorna. Särskilt har vissa friskolor såna. Vi borde få mer diskussioner kring dessa. Det är bra för individen att få mätas mot sig själv, inte att mätas mot andra. Betyg är inget fel i sig, det är vad man fyller begreppet med för mening som är viktigt. Att nå mål kan ta olika lång tid för olika personer, låt det få göra det. Ungar är inte likadana bara för att det fyller 7 år. Det är där det hela börjar. Att man betraktar alla som lika med hjälp av åldersbegreppet. Det är olyckligt på många sätt. Lärande ska vara lustfyllt för det är då man knäcker de nötter som behövs för att komma vidare.

Så nu när vi ringat in förskolan och gymnasiet är det verkligen dag att ta en titt på hur grundskolan egentligen fungerar och inte låta frågan om att lärarna ska få ta av ungarna mobiltelefoner stå i fokus. Ordningsfrågorna är självklart viktiga men de säger ingenting om hur lärandet i skolan ska bli bättre.

Vi behöver tala om metoderna nu och fråga oss vad som triggar barnen att vilja lära sig. För uppenbarligen vill de lära sig, se bara hur de hanterar sina mobiltelefoner och datorer på ett mycket skickligare sätt än många vuxna som kan vara nog så etablerade och välartade i samhället för övrigt.

En 8-åring jag känner kan numera allt om Flygvapnet och de olika flygplansmodellerna. - Jag tog ut det på Wikipedia sa han när han kom med en fladdrande pappershög med informationen till skolan. Wikipedia vad är det sa hans fröken, det måste jag kontrollera. Vad händer när ungarna kommer till skolan med sina grupparbeten på en USB-sticka? Eller när de vill koppla upp sig på nätet för att visa sitt resultat? För lärare som knappt vet hur man får igång den gamla trötta PC:n som står i klassrummets ena hörn...

Visst finns det skolor som ligger långt framme, låt oss höra om dem och ge de goda exemplen en chans att skapa förebilder för en ny skola i stället för att kämpa med att täppa till alla hål som finns i den nuvarande skolstrukturen. Man ska ställa frågan - är det bra det här? Svaret är nej rätt upp och ned. Det som är allra sämst är diskussionen om hur dåligt det är. För guldkornen försvinner i allt elände. Låt oss starta projektet grundskolan och dra ned den på individnivå.

Huvudinriktningen i skolan ska inte vara att upprätthålla ordningen utan att kunskapstörsten ska flöda genom lokalerna. Ungar ska inte behöva sitta som på dåtidens pinnstolar, tysta och raka i ryggen för att slippa magisterns pekpinne över fingrarna. De ska inte heller behöva sitta med hörselskydd för att andra för ett väldigt liv och läraren står i katedern gröna i ansiktet av begynnande migrän. Det krävs kunniga och engagerade lärare och ungar som lockas att lära utifrån sina förutsättningar, de finns och borde få större utrymme i diskussionerna och inte försvinna i det allmänna gnället.

Ja, jag tror på en skola för individer, inte för ett kollektiv där alla betraktas som samma individ på grund av sin åldersgrupp. Generaliseringen är grov, medvetenheten om detta finns naturligtvis, men man måste börja någonstans.

(SvD) , (SvD) (DN), (Aftonbladet)

Läs även andra bloggares åsikter om skolan, politik, skolpolitik, grundskolan, pedagogik, gymnasiet, individen, projektplan, goda exempel, förkunskaper, moderaterna, regeringen