Politiska partiers fortlevnad...

Mona Sahlin är oroad. Hon själv med sina 51 år tillhör de yngre i socialdemokraterna. Hon menar att pensionärsorganisationerna har fler medlemmar än de politiska partierna har tillsammans. Utan att ha några siffror att tillgå för tillfället så skulle jag tro att Mona Sahlins oro borde beröra flera politiska partier, ja i princip alla de traditionella. Det är nog trots allt så att de flesta har frågor som engagerar och det behöver inte vara ideologiskt bundet idag. Vi väljer ofta utifrån de frågor som är viktiga för oss personligen.

"Unga människor hänger ofta upp sig på en fråga som för dem kan vara viktig. Det kan handla om fildelning till exempel. Den moderna konsumenten går inte längre bara till en butik utan delar på sina lojaliteter med många. Man köper strumporna på Dressman och skjortorna på NK kanske. Man kör en gammal Volvo till och från dagis och hyr en Mercedes lyxvariant på semestern.

Den moderna människan gör egna val och har tillgång till alternativen, inte minst via internet. Det är samma sak när det gäller politisk tillhörighet. Tidigare röstade man på ett parti och hörde hemma där. Idag är det mer vanligt att man röstar olika i kommunal-, landsting och riksdagsval. Detta är en viktig aspekt för de politiska partierna att ta hänsyn till framöver. För inget är givet längre. Alla röstar inte som sina föräldrar numera.

För egen del så har jag svårt nu med att tycka om riskerna med att den personliga integriteten får ge vika för exempelvis FRAs avlyssningsverksamhet. Det får mig att fundera och att tveka." (Mary Jensen)

Jag skrev detta tidigare och min fundering har inte blivit mindre stark av det som händer just nu kring FRA-avlyssningen, IP-nummerjakten och inte minst den diskussion som kommer att hållas i TV2 idag på förmiddagen. Vart det bär hän vet man inte nu, men det lutar åt att vi väljare blir överkörda. För ingen har givit någon annan signal. Just när det gäller det sk. Bodströmssamhället så spelar det ingen roll vilket parti man tillhör uppenbarligen, om man undantar piratpartiet då som har tagit fasta på den personliga integriteten och vill ha en diskussion om hur internet kan/ska användas in i framtiden. Där har det samlats människor som förstår hur modern kommunikation fungerar och dessutom tänker ur beteendevetenskapliga aspekter och vad internet betyder för samhället. Många av de traditionella partierna tycks vara rädda för den förändringen och spjärnar emot.

Beror det på inkompetens eller en mycket stor ovilja att delta i det moderna teknikdrivna samhället? Det går inte att svara på det. Men bekant är att för många är det svårt att säga - Jag förstår inte det här, det är lättare att hålla masken och låtsas. Man tar till maktspråk som mycket väl kan vara tystnad. Att som vuxen medborgare behöva ligga plats i korgen känns svårt. Därför tror jag att partierna kommer att få än svårare att locka nya personer in i de politiska organisationerna ty unga männsikor är inte intresserade.

Den som är uppvuxen i en rörelse av vilket slag det må vara blir hemmablind och har svårt att se utanför sina egna väggar och endast den som tycker lika och inte bråkar är välkommen in i stugvärmen. Har ni funderat över hur få politiker det finns som talar direkt ur hjärtat idag? Sägs det något utanför partilinjen så blir det bannor, eller snarare så det blir besvärligt att hantera. Det här ser man i alla partiorganisationer, inget parti går fritt... Fredrik Antonsson delar min uppfattning till stora delar.

Det blir lätt "Groupthink" i politiska partier och föreningar överhuvudtaget för den delen, det kommer inte fram tankar och åsikter som kan tänkas avvika från det som anses normalt i gruppen. Det uppstår aldrig någon dynamik eller spontana debatter. Kritiskt tänkande motarbetas, gruppen kan inte göra fel, de som vågar tycka annorlunda utsetts för press och medlemmar tror ofta att de är överens och är inte ens medvetna om att åsikterna är tillrättalagda för att det ska passa gruppens åsikter. Individens självständighet är inte välkommen, man kanske rent av betraktas som "whistleblower" och anses enbart som obekväm. Ty, det krävs modiga och mogna ledare för att klara av åsikter som strider mot det egna tänkandet. Men alla som arbetat i kreativa grupper vet vad det innebär när den ena tanken ger den andra och man så småningom når fram med kommunikationen och det bara blir glädje av det hela. Det är svårt att leda en sån grupp, men det går.

"Det finns sätt att bekämpa groupthink. Till exempel kan man aktivt försöka skapa en kultur som uppmuntrar till kritiskt tänkande och att någon gruppmedlem tar på sig rollen som djävulens advokat med uppgift att aktivt ifrågasätta beslut. Anonyma förslagslådor kan också motverka groupthink då det ger möjlighet för gruppmedlemmar att kritisera gruppen utan att öppna för personliga repressalier." (Wikipedia)

En blogg är förstås inte någon dold förslagslåda precis, men en modern möjlighet att tycka till. Det är också en anledning att lyssna på vad bloggare/medborgare tycker - och det gäller för alla politiska partier. Bloggande blir som produktutveckling av programvara - det pågår programmering här och där i olika grupper och så slås de samman till ett och så går det vidare med nya grupper som utvecklar och så slås det samman igen osv osv.

Kanske att det är så att de politiska partierna ska börja jobba som programvaruföretagen. Boktips - Microsoft Secrets. Boken har några år på nacken men är dock intressant för det.

Dock tycker jag att man ska strunta i det där med åldersbegreppen och hela tiden satsa på att föryngra. Satsa hellre på åldersmixen och du får ett engagerat samhälle som kan verka i gemenskap istället för att åldersgrupper sätts emot varandra.

I frågan om avlyssning så vet en del av oss vad det kan innebära. Hur hade IB-affären sett ut idag med internet som draghjälp? Så vill vi väl ändå inte ha det? Oavsett partitillhörighet.

(SvD)
(Göteborgsposten)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, groupthink, politiska partier, regeringen, moderaterna, samhälle, internet, IT