torsdag 17 april 2008

Problem är till för att lösas...

Att Kristina Axén Olin nu väljer att avgå från sin position som första namn i Stockholm är väldigt trist eftersom hon är en karismatisk och duktig person. Det finns inte så många som är som hon dessvärre. Tråkigt är också att det är ytterligare en kvinnlig politiker som försvinner, för det behövs fler kvinnor i ledande positioner. Det behövs verkligen både män och kvinnor för att bredda perspektiven.

Men å andra sidan så vet ni hur det brukar vara, nya personer tar snabbt över och det är positionen i sig som är väsentlig inte så mycket personen. Det händer ofta i näringslivet att en VD byts ut, man tycker att det är synd några veckor men organisationen rättar snabbt in sig i leden och ser upp till sin nye chef. Den förre glöms snart bort utom av några få. Det ingår i hierarkispelet.

Att ta steget ut och förändra sitt liv som Kristina Axén Olin nu gör är nog det enda rätta - livet är till för att levas och inte för att det ska äta upp all energi man har. Det vore väl urtrist att vakna upp på pensionsdagen och ångra att man inte provade på att göra något annat än den väg man en gång hamnat på. Jag tror att man blir lyckligare av att ta stora steg i livet och gå vidare i stället för att sitta kvar och bli bitter. Har man tråkigt och är oengagerad och trött så märks det utåt och då kommer kanske någon annan att bestämma att man inte ska vara kvar och då är det bättre att dra själv i god tid. Eller så säger kroppen ifrån och det är inte så bra det heller.

Det finns säkert många duktiga karismatiska kvinnor för moderaterna att hitta i sin organisation. Men det får inte bli ett självändamål att det blir en kvinna på platsen. Det handlar mest om att det ska vara en bra person, här är jag för övrigt överens med Pär Ström.

Kristina Axén Olin önskas en härlig framtid även utan politiken, livet har så många överraskningar. Man kan alltid återuppta engagemanget vid senare tillfälle. Det kanske rent av är bra att få lite andra perspektiv och lite distans till livet i sin helhet.

(intressant)
(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Mary!
Jag tror att du och jag har en del gemensamt, båda tycks vi värna om människans rätt att ha balans i livet, att inte behöva leva utstressad utan också kunna få njuta av livet då och då. Min fråga till dig är denna, borde detta bara gälla överklassen, eller även andra av Sveriges folkgrupper??

Mary X Jensen sa...

Det gäller väl alla. Jag tänker inte i över- och underklass. Det står var och en fritt att ordna sitt liv i det här landet. Man får göra det bästa av det.

Om du menar att man ska kunna leva på bidrag av den anledningen så tycker jag inte att det är OK. Ingen ska fastna i bidragsberoende och stå med mössan i hand för att leva. Eget jobb, eget ansvar, eget liv.