Vi är en del som är emot signalspaning som bekant. Det handlar om skyddandet av den personliga integriteten för min och andras del. Alla är inte lika övertygade om att signalspaningslagen är den ultimata. En hel del görs redan idag enligt vissa uppgifter. Jag har inga synpunkter just på det - om det behövs ska det naturligtvis göras. Men kranen ska inte stå vidöppen hela tiden...
Att läsa nyheten om att polisen i Kroatien nu avslöjat en bombliga med förgrening till Sverige är obehagligt. Men jag hoppas att det inte är en del av den skrämselpropaganda som kan användas för att övertyga oss svenskar att det är bra och nödvändigt med den nya signalspaningslagen. Det behöver inte ens vara medvetet utann ske med samma automatik som gör att det plötsligt står lampor med hög fot i varenda fönster utan att det någonsin gjorts någon reklam för dem.
Det skulle kunna vara så nämligen. Det finns alltid anledning att fundera i vilken ordning nyheter publiceras. Obehagligheter pågår runt omkring hela tiden och vi får inte veta allt. Själv blir jag alltid misstänksam på gränsen till nojig i såna här sammanhang. Lobbyisterna är smarta... och de spelar gärna på våra känslor för att få igenom sina idéer. Se på musikindustrin som använder upphovsrätten som hävstång för att stoppa modern teknik. Det kanske är att ta tanken en bit för långt, men misstänksamheten är väldigt stor här nu. Anna Troberg funderade i samma banor kring Oskarshamnshändelsen och Emma likaså.
(intressant)
(DN)
(Aftonbladet)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, signalspaning, skrämselpropaganda, FRA, musikindustrin, ifpi, lobbyism, samhälle, internet
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
1 kommentar:
Vem skal man tro på, tro på , tro på när...
Förtroende. Justitieministern - Jim Keyzer bara som ett litet exempel. Finns många fler exempel när förtroendena gungar, på ett eller annat sätt i olika sammanhang. Att vara kritisk och misstänksam är något hälsosamt, framförallt att inte svälja saker rakt av om man kan se uppenbara motiv som pekar i olika riktningar. Om det dessutom finns stigman och sas. saker som sas. inte är bra för karriären, så har man en god anledning att fundera en gång till. Lojaliteter är inte alltid var de borde vara, och ibland uppenbara om man bara kände till dem eller inte förkastade redan tanken på ett emotionellt plan.
Som ett litet exempel. När någon talar om det industrimilitära komplexet i USA så är det ganska okontroversielt som tanke. Dels så är det långt från oss, men samtidigt väl känt. Vi vet att politiker där borta är fd. ledare på toppnivå inom detta komplex. Men det är därborta. Här går vi hälsosamt nog i taket över Carl Bildts affärer. Men hur ser det egentligen ut? Det är få länder som kommer i närheten av oss om man räknar försvarindustri per capita. Att då tro att inte även vår politik skulle påverkas från det hållet är mycket naivt. Men redan att yppa något åt det hållet här hemma upplevs ofta mycket kontroversiellt, too close to home. Men att väja för det bara för att det känns obekvämt och kanske strider mot vad man trott på tidigare är att sticka huvudet i sanden. Ja, kognitiv dissonans är vad en socialpsykolog skulle benämna det.
Med tanke på hur många fd. jugoslaver som levt ett tag i sverige och sedan flyttat tillbaks igen, eller levandes här med släkt i t ex. Kroatien, så kan man nog hitta kopplingar till precis vad som helst, gott som ont. Egentligen inte konstigare än att många skåningar kan ha "kopplingar" till norrlänningar.
Somliga säger att vi ligger sisådär 10 år efter USA vad beträffar seder o bruk. För 8 år sedan valdes Bush, idag bygger de koncentrationsläger och sysslar öppet med tortyr.. Vid vilken tid började amerikanerna fundera över vem de skall tro på? Eller är kontroversiella regeringskritiska tankar fortfarande redan som handling en blasfemisk handling?
//steelneck
Skicka en kommentar