måndag 26 maj 2008

Just det sluta ruta in allting...

Det är bättre att se till att livet fungerar för de som försöker leva det än att tala om hur de ska leva. Vill man vara hemma med ungarna ska man vara det ett par år utan att det påverkar lönebild och karriär senare i livet.

Livet pågår inte bara mellan 25-40 år... Allt behöver inte göras samtidigt. Studier, barn och karriär. Det är säkerligen hälsosamt att dela upp det hela lite. Barn- karriär-studier kanske. Eller hur man vill ha det.

Sluta tjata om heltidsjobb och jämställdhet säger Elise Claeson i SvD idag. Mycket bra rutet tycker jag. Jämställdhet handlar om respekt för varandra inte att leva ett tand för tand liv, där alla ska göra lika mycket samtidigt.

Politiker borde göra något för att försöka ändra på de fördomar som finns i arbetslivet. Som att man skulle vara för gammal för att arbeta när man fyllt 50 till exempel. Det är ju faktiskt först då man hinner jobba på helfart utan att behöva ta hänsyn till övrigt livspussel, ungarna är stora och ska inte skjutsas och hämtas och passas. När man är ung och förälder ska man kunna ta hand om sina telningar på bästa sätt. På det sätt som passar respektive familj. Låt också familjeprojektet ge meriter för kommade karriär på arbetsmarknaden. Man blir int edum i huvudet av att vara hemma ett par småbarnsår. Tvärtom.

(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

3 kommentarer:

Anonym sa...

Det är väl snarare ledningen för Företagarna och Svenskt Näringsliv som skall ta sina medlemmar i örat.
Politiker kan stifta lagar men det är företagen som måste skärpa sig!

Mary X Jensen sa...

Ja det kan du ha rätt. Det måste hur som helst hända något... Så länge vi diskuterar vem som äger frågan kommer vi ingen vart.

Barnfamiljer och ung aföräldrar ska inte behöva slita ihjäl sig medan andra som kan och har tid sitter och rullar tummarna.

Anonym sa...

Varför inser inte folk att den svenska sk jämställdspolitiken är till för att stödja några få karriärfeminister. Mammor som vill sköta om sina barn i hemmet skall tvingas att lämna in barnen på dagis, annars har ju karriärfeministernas barn inga barn att umgås med, och om inte "vanliga" kvinnor tvingas ut på arbetsmarknaden så kanske svenska män skulle välja tjejer som vill sköta hemmet och det skulle inte bli någon karl över till karriärfeministerna. Nu har samhället organiserats på sådant sätt att familjeekonomin blir bättre om männen väljer att bilda familj med en karriärfeminist och detta borde ju gynna karriärtanterna. Men själv skiter jag i pengarna eftersom jag har insett att vanliga icke-femitrist tjejer är mycket trevligare att ha i närheten än karriärfeminister.