FRA-avlyssning har det talats mycket om i Sverige på senare tid - vi är många som inte gillar läget. Man behöver inte vara piratpartist för att tycka att det känns obehagligt att veta att någon annan kan lyssna och spana på alla ens rörelser på internet, man kan också var en helt vanlig (nåja) moderat. Mycket sker redan idag i bakgrunden som vi inte känner till och det är i och för sig skakande men att bara ha en känsla av att det ska bli full sprutt på avlyssningen framöver är rent läskigt.
Jag har länge funderat över varför det är så tyst från regeringens sida om detta, en misstanke har förstås varit att det egentligen inte är någon som riktigt vet vad det handlar om, det är en komplicerad fråga. Kanske att det bekräftas nu när det är förre försvarsministern Mikael Odenberg som träder in på scenen och mullrar, för det är så jag upplever det inlägg som görs på Christian Engströms blogg. Christian har också en hel del intressanta länkar läs dem. Anna Troberg gillar inte heller läget och undrar vad som händer om det hela blir fel.
Mikael Odenberg verkar ha lite koll bakåt och det är intressant att få ta del av denna. Det finns anledning att läsa vad han skriver och samtidigt fundera över varför det är så svårt att vara tydlig och pedagogisk när man ska förklara sådana här viktiga saker och här menar jag inte Odenberg utan om tystnaden som förevarit hans inlägg. Det är läge för regeringen att vara tydlig nu, jag är själv livrädd för alla dessa diskussioner om avlyssning och annat som förekommer. Ja, jag är emot alla dessa intrång i som jag ser det den personliga integriteten. Jag är livrädd för kontrollsamhället. Vill inte leva i ett sånt samhälle, det räcker som det är....
Jag lägger upp Mikael Odenbergs (MOD) inlägg på Christians blogg (kommentar 6) här för mina läsare att fundera kring så kommer det ut till fler. Lägg era egna värderingar, läs också på Rick Falkvinges blogg, det är genom att ställa frågor och argument mot varandra som vi får en angelägen debatt i en angelägen fråga. Odenberg gör ett tacksamt inlägg i debatten enligt min mening. Men övertygad är jag inte ännu. Jag är rädd. Särskilt när jag läser det här på Emmas blogg. Jag vill poängtera att jag känner stor respekt för Mikael Odenberg som moderat och för att han står upp för sina åsikter - men om det här vill jag veta mer.
"Regeringens proposition grundas på två statliga offentliga utredningar och en departementspromemoria. Alla dessa har blivit brett remissbehandlade och de remissinstanser som särskilt har att vaka över den personliga integriteten (t.ex. JK och JO) avgav positiva yttranden. Det gäller också Amnesty Internationals svenska sektion som i sitt remissyttrande på departementspromemorian om en anpassad försvarsunderrättelseverksamhet skrev att man ansåg “att remissen är en utredning som på ett mycket tillfredsställande sätt har gått igenom de problem som kan uppkomma vad gäller kränkning av fri- och rättighetsskyddet vid en anpassad försvarsunderrättelseverksamhet.
Frågan om den personliga integriteten är central i denna utredning, men Amnesty anser att utredningen tar upp samtliga svåra uppgifter som ingår i den intresseavvägning som är aktuell.”
Just så är det! Men efter de utredningarna gjordes tolv olika förbättringar innan förslagen skickades till Lagrådet för granskning. Lagrådets höga jurister var tydliga i sitt omdöme; Beredningsunderlaget var ”tillräckligt både till sin omfattning och till sin kvalitet”. Lagrådets slutsats blev att man funnit ”en godtagbar balans mellan å ena sidan nationella säkerhetsintressen och å andra sidan enskilda medborgares fullt legitima krav på skydd för integriteten mot intrång från överheten”.
Men regeringen lät sig inte nöjas med det heller. Efter lagrådsgranskningen fördes det in nio nya förslag med syfte att skydda den enskildes integritet i det som sedan blev regeringens proposition. Och slutligen tillförde riksdagens försvarsutskott ytterligare fem förbättringar till det förslag som nu vilar i riksdagen.
PP-resonemangen om vad som är reglerat eller oreglerat, lagligt eller olagligt för närmast tankarna till en rättshaverist. Så svårt kan det väl inte vara att begripa att den nya lagstiftningen i sina olika delar faktiskt samtidigt kan inrymma både förbättringar och risker när det gäller den personliga integriteten. Eller blir det kanske för jobbigt att hålla två bollar i luften samtidigt?
Den nya lagstiftningen stärker helt klart rättssäkerheten i den meningen att den tydligt reglerar bl.a. den signalspaning som FRA har bedrivit i etern i snart 60 år utan någon som helst lagreglering.
Den stärker också rättssäkerheten därför att den säkerställer att de polisiära myndigheterna INTE ska kunna kringgå de regler som finns om t ex domstols förhandsgodkännande av telefonavlyssning genom att i stället gå via t ex FRA. Detta är viktigt!
Den nya lagstiftningen är teknikneutral d.v.s. FRA ska få bedriva signalspaning oavsett hur signalerna råkar överföras. Detta innebär ett potentiellt ökat hot mot den personliga integriteten, eftersom det vidgar FRA:s möjligheter till signalspaning till att omfatta inte bara etern utan också signaler som överförs i olika kabelnät. Just av det skälet har också hela arbetet med den nya lagstiftningen - både i regeringskansliet och i riksdagen - handlat om att införa olika kontrollmekanismer, insyn och skydd för den enskildes integritet.
Försvarsunderrättelseverksamheten handlar inte om att övervaka svenska medborgare. Den handlar inte om att jaga enskilda individer eller om att försöka beivra brott. Till allt detta har vi polisen. I stället handlar försvarsunderrättelseverksamheten om att skydda svenska nationella säkerhetsintressen och kartlägga utländska företeelser, mönster och samband som skulle kunna utvecklas till hot mot vårt land.
Kommentar av MOD — 19 maj 2008 @ 21:07"
(intressant)
(SvD)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, michael odenberg, FRA, avlyssning, signalspaning, personlig integritet, regeringen
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
6 kommentarer:
Läs Rick Falkvinges blogg, han har flera inlägg om FRA. "steelneck" (hoppas du kommer ihåg signaturen)har gjort flera intressanta kommentarer, som vanligt.../AR
Veta mer?? Det Odenberg torgför är bara snömos för att förvilla debatten ned i en massa strunt. Faktum är att förslaget går ut på att kopiera vår privata kommunikation för analys utan att vi är misstänkta för som helst brottslighet. Det räcker. Vad som har hänt tidigare eller vilka förändringar som gjorts är fullständigt irrelevant, faktum kvarstår.
Att centerpartister sedan slår sig för bröstet om "integritetsförstärkningar" är lika tokigt och förändrar inte heller vad det handlar om ett enda dugg. Staten har inte i min privata kommunikation att göra så länge jag inte är misstänkt för något, och kränkningen av mitt privatliv blir inte mindre av att samma stat utför kontrollen av sitt eget intrång.
Den stat som börjar behandla medborgarna som misstänkta brottslingar och kränker rätten till privat kommunikation och meningsutbyte utan någon som helst misstankebeskrvning, styrs av en tämligen smutsig regim.
Detta är det faktum som de inte kan komma ifrån. Dessutom, vad brukar hända med hotbilden mot en stat som börjar styras av en smutsig regim? Sådärja, då har vi faktiskt rent logiskt kommit till den punkt där man kan fundera om vem det egentligen är som hotar landet, Guillou hade nån formulering om det gällande Bodström.
Demokratier raseras som bekant alltid inifrån genom demokratins inneboende instabilitet, opposition är ju dess grundpelare nummer ett. Därför måste man alltid utgå ifrån att de verktyg som skapas förr eller senare hamnar i den värsta motståndarens händer, och i detta fall handlar verktyget till råga på allt om både infrastruktur som skall byggas upp och tillåtas att användas. De människorättsliga principer vi har, de har kommit till som en säkerhetsventil på grund av demokratins inneboende instabilitet, och ruckar vi på dem så är vi ute på ett mycket sluttande plan. En sluttning vi sett många andra länder halka utför där tyrannen uppstått ur folkledaren som en beskyddare. Att inte inse detta är rent historielöst och rent ut sagt farligt.
//steelneck
Thank you Steelneck ;-)
Tidigare var det normala att stora frågor av detta slag först bereddes i en parlamentariskt sammansatt kommitté.
Tvärtemot vad Odenberg påstår saknas det i FRA-lagen en konsekvensanalys ur ett integritetsperspektiv. Integritetsskyddskommittén är mycket kritisk till hur detta och andra lagförslag beretts.
Hela FRA-förslaget har från början till slut hanterats av Försvarsdepartementet:
1) Förre ÖB Owe Wiktorin lägger fram sin enmansutredning i mars 2003, där han pekar på att FRA behöver lagstöd för sin verksamhet, och att myndigheten bör kunna bedriva spaning även i kabelbunden trafik.
Sakkunniga i denna utredning var bl.a. Ingvar Åkesson (nuvarande GD på FRA) och Mikaela Dráb (nuvarande chefsjurist på FRA).
2) Dåvarande GD för FRA, Per Kjellnäs, slutar under sommaren 2003 och tar plats inne på Försvarsdepartementet, för att börja arbeta med lagförslaget. Kjellnäs hade mycket stort inflytande över arbetet under 2003-04.
3) Dåvarande rättschefen vid Försvarsdepartementet, Ingvar Åkesson, tillträder som generaldirektör vid FRA i september 2003. Strax därpå rekryterar Åkesson en jurist från Försvarsdepartementet: Mikaela Dráb.
4) Parallellt med detta bedriver flera personer hos SUND (Samordningssekretariatet för säkerhetspolitiska underrättelsefrågor) ett intensivt lobbyarbete i frågan. Det bör påpekas att det alltid funnits tidigare FRA-anställda vid SUND, så även idag.
5) Daniel Ström, rättssakkunnig på Försvarsdepartementet, färdigställer lagförslaget i form av en departementspromemoria 2005. (Det är också han som lägger fram hela FRA-paketet för lagrådet 2007)
6) Dåvarande försvarsminister Leni Björklund presenterar departementspromemorian mitt i sommaren 2005. Förslaget skickas på remiss och får mycket hård kritik av bl.a. Säpo, Kammarkollegiet, PTS, Registernämnden och Advokatsamfundet.
7) Under våren 2006 slår Thomas Bodströms tjänstemän inne på justitiedepartementet bakut. Frågan blir också politiskt känslig inför stundande val. Förslaget läggs på is.
8) Mikael Odenberg plockar fram förslaget igen och författar en lagrådsremiss under hösten 2006. Denna skickas med den sista postgången före julhelgen på en mindre remissomgång, en s.k. delning. Säpo, Registenämnden, JK och justitiedepartementet avger sina yttranden. Ur Säpos svar:
Det är fråga om en massiv telefonavlyssning och förslaget innebär en kränkning av enskilds integritet som vida överstiger den kränkning som förslagen om buggning och preventiva tvångsmedel sammantaget innebär.
Säkerhetspolisen är kritisk till det sätt på vilket beredningen av förslaget skötts.
Försvarsdepartementet delar nu lagrådsremissen utan att Justitiedeaprtementets invändningar i sak beaktats. Det är svårt att se hur den synnerligen korta delningstiden, som dessutom infaller under julhelgen, kan leda till ett förbättrat beslutsunderlag.
Det föreslagna mandatet är så ingripande och har sådana konsekvenser för samhället och enskilda att det bör grundas på en parlamentarisk översyn och inte på en promemoria upprättad av tjänstemän på Försvarsdepartementet.
Även Registernämnden och justitiedepartmentet sågade förslaget vid denna remissrunda.
Resten känner vi till. Den 17 juni sker voteringen i kammaren.
Så här skrev för övrigt den förre rikspolischefen, Stefan Strömberg, på Brännpunkt i fjol:
Lagrådsremissen tar inte hänsyn till behovet av skydd för medborgarnas integritet.
Omfattningen av avlyssningsverksamheten ska enligt förslaget bestämmas utan någon som helst förhandsprövning och först i efterhand granskas av den nämnd som har insyn i försvarsunderrättelseverksamhet.
En sådan ordning står, såvitt jag kan förstå, i strid mot det grundlagsskydd som gäller för varje medborgare mot hemlig
avlyssning.
Strömberg fortsätter:
Lagrådsremissen innebär att försvarsunderrättelseverksamhetens begränsning till militära hot slopas och ersätts med en rätt att arbeta med alla yttre hot mot landet.
Det är märkligt, eftersom det inte finns något behov av att den militära underrättelsetjänsten ska samla in information som gäller exempelvis grov organiserad brottslighet eller flyktingsströmmar, för att nu ta två exempel som nämns i lagrådsremissen.
Ja du, Mary. Att "Odenberg träder in på scenen och mullrar" kan jag inte annat än att hålla med om.
Hans attityd i kommentarsfälten på bloggarna för mina tankar till en grosshandlare som klampar in med storstövlarna på och tummarna i ett fast grepp om västens ärmhål. Ett grepp som han endast släpper för att peka med hela handen samtidigt som han ryar "vet hut!" till de osnutna pojkspolingarna som haft fräckheten att ifrågasätta överhöghetens handlande och beslut.
Att läsa det han skriver ger mig tyvärr bara en fadd smak i munnen samtidigt som jag blir än mer övetygad om att förslaget om FRAs signalspaningsrätt är något som ska förpassas till närmsta sopberg och där grävas ner så långt ner det bara går.
Skicka en kommentar