Att slå hål på fördomar är inte det enklaste...

Det här med att få gifta sig om man frångår normen man och kvinna är minst sagt lite problematiskt. Djupt sitter fördomarna i många av oss. Kyrkans grepp är fast. Man och kvinna annars inget äktenskap. På senare år har man i alla fall möjliggjort för homosexuella att registrera partnerskap och det är en bit på väg. Man inser dock att det finns många fler kombinationer när saken kommer på tal. Vad som är rätt och vad som är fel - det kan man inte sitta bredvid och avgöra egentligen. Kärleken tar sina egna vägar.

Göran Hägglund kommer nu med ett förslag om att man ska kunna registrera äktenskap hos en myndighet. Ja varför inte. Den juridiska delen av äktenskapet borde vara neutral från alla ceremonier runt omkring det hela. I ett modernt samhälle bör man tänka sig en mer öppen syn på mänskliga relationer och inte bygga den enbart på traditioner och gamla fördomar.

Jag personligen är helt för äktenskap mellan man och kvinna och mycket gärna i kyrkan, för egen del alltså. För den skull så behöver det inte vara det enda alternativet. I rimlighetens namn så ska människor få leva även äktenskapsjuridiskt med den person man önskar och älskar. Som det varit hittills har det fått icke önskvärda konsekvenser för många människor. Både vid dödsfall och vid skilsmässor. Hemlighetsmakeriet kring med vem man lever måste bort.

De problem som många HBT-personer idag upplever med sin samvaro, kan plötsligt undanröjas. Jag skrev tidigare om detta. När omgivningen inte ens vet om att det finns ett parliv och den ena dör och dennes familj kommer och tar över. Vilken mardröm.

Blogge skriver "I förlängningen kan detta innebära ett framsteg för polyamora relationer, det vill säga den fullkomliga rätten att knyta band inte bara oberoende av kön utan även utanför tvåsamhetens ok. För kristenheten torde detta inte spela någon roll, då deras traditioner och ceremoniel står fria från lagstiftningen, och för statens vidkommande handlar det enbart om att anpassa lagrummet för arv, avkomma med mera – en nog så grannlaga uppgift, men givetvis ingen omöjlighet."

Jag lever själv ett helt traditionellt liv med villa, barn, man och mercedes (gammal) och för mig är det ett naturligt levnadssätt. Men däremot inte rikslikande. Med åren har jag träffat på alltfler olika modeller på samlevnad och så länge var och en är nöjd med sitt så finns det ingen anledning att beivra den saken. Tvärtom så är det minst sagt önskvärt att underlätta för människor att leva sina liv som de vill så länge det inte skadar andra. I synnerhet i kärleksförhållanden.

Monica har också en fri syn även om hon ifrågasätter Göran Hägglunds förslag. Själv tycker jag nog att det är en bit på väg... Men så länge fördomarna kring sexet hänger fast och våra föreställningar kring hur det ska gå till så har vi nog en bit till på vägen att gå. Att det händer en hel del på den sidan även inom de traditionella man-kvinna-äktenskapen talar vi tyst om. Hörde på radion i morse om att barn ringer in till BRIS och är förtvivlade över att pappa sitter vi datorn och kollar på barnporr. Vi lever verkligen i en låtsasvärld,

Synen på vad som är naturliga samlevnadsformer behöver vidgas.

(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, äktenskapsbalken, äktenskap, samlevnad, juridik, samhälle, HBT