PJ Anders Linder skriver om behovet av nytändning för alliansen. Det är en bra idé. Men när regeringsföreträdare antingen är helt tysta eller säger att ALLA andra har missuppfattat saken ger att dialogen uteblir. Att regeringen kanske kommer igen och rätar ut frågetecknen när vi som är emot massavlyssningslagen har lugnat ner oss så känns det som om nytändningen ligger en bit bort.
Trycket inom allianspartierna är hårt just nu. Det manas till uppror och liknande protester mot regeringsförlaget. Det finns ett motstånd även inom moderaterna även om det tar andra uttryck.
Jag vill faktiskt ha tillbaka glädjen jag kände när valet vanns - men den sitter långt inne nu. Tror att många känner likadant. Vårt parti vart tog det vägen? Vad hände med alliansen?
"FRA-beslutet har skapat unik borgerlig enighet. Bland fria opinionsbildare utanför riksdagsgrupper och partikanslier är praktiskt taget alla starkt emot. Kritiken fortsätter att vara massiv, och inte minst bland de yngre är många direkt förtvivlade. Vem av alla som lät sig entusiasmeras av Allians för Sverige 2006 hade kunnat tro att det skulle bli den nya borgerliga regeringen som införde elektronisk massövervakning av svenska folket?" (PJ Anders Linder i SvD)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, alliansen, FRA, personlig integritet, moderaterna
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
11 kommentarer:
Så här en tid efter FRA-lagen och andra idéer om att försvåra det fria meningsutbytet, där de partier som alltid värnat frihet och integritet framstår som dess främsta dödgrävare, tror jag att vi ser den traditionella partipolitikens nedgång - på gott eller ont? Den moderatledda alliansen har framför allt alienerat den yngre generationen.
Mediala berättelser om hur partipiskorna hudlängt yngre borgerliga riksdagledamöter stöter ytterligare bort.
Själv skolad i en partiorganisation förstår jag att detta väcker oro runt om på lokala länsaförbund etc. Men jag tror att man i framtiden måste acceptera "lösligare förbindelser", i.e. organisationssätt. Cyberspace is here to stay...
Min kritik av mitt eget partis agerande har varit skoninglös i mitt lilla forum. Jag är inte alls ensam. Förstår man inte det så har man förtjänat väljarnas missnöje, vilket kommer att märkas redan vid EU-valet om ett år.
Precis som Mary skriver och citerar PJ Anders Linder i dagens SvD så är Almedalen abolut sista chansen för Alliansens i allmänhet och moderaterna i synnerhet att återupprätta sin "förlorade" heder.
Stefan Cronberg, moderat sedan 40 år, men ej "ny-"
Det blir ingen nytändning. Det är bara att gilla läget. De har kört över allt för många under de här två åren. Betat av grupp efter grupp. Man kan tro att de har en lista som de bockar av. Och nu kör de över sina egna. Ingen bra strategi om man vill bli trovärdig som regeringsalternativ.
Ja ni, det är väl som ni båda säger. Vad finns det kvar när ingen gillar en då får man lämna och gå...
Men nog har den här FRA-historien visat att vi över partigränserna har en hel del gemensamt och kan komma överens. Det blir som Stefan säger mer löst i konturerna... Jag tror att det är bra.
När jag var ombudsman i länsmoderaterna på 70-talet hade vi över 15 000 medlemmar. Idag kanske 6-7 000. Så är det överallt och i alla partier. Den yngre generationen kommer inte att acceptera att allt färre skall bestämma vilka som skall få ställa upp i olika val; att schratch-my-back skall råda. Allt det här trista som drabbat borgerligheten kommer att påskynda en sådan utveckling. Den eller de som snabbast inser detta får förtur i portgången.
För övrigt kan jag meddela att den socialdemokratiska EU-gruppen för Sverige låtit hälsa mig i mail att man tar avstånd från det Mikkoska tokerierna om licensiering och avgiftsbeläggning av bloggandet!
Hälsningar
Stefan C
Du, jag satt och tänkte precis samma sak. Vem kunde tro det här.
Det bådar faktiskt gott. Då inte partitillhörigheten utgör något hinder, utan det är själva sakfrågan som är i fokus.
Och som jag sagt på annat håll. Även dem som röstar vänster vill ha sitt privatliv ifred.
Men, det kan vara en illusion också. Vi kan tro att vi har mer gemensamt än vi har. Vi har samma "fiende" nu - FRA-lagen. Och då enas vi mot dem som röstar för.
Men när det gäller vissa frågor som hotar vår existentiella tillvaro är det bra att partitillhörigheten inte förhindrar gemensam sak.
Samtidigt så är vi inte mer än människor allihop, eller hur?
Eftersom jag antagligen är en av dessa som Linder kallar pratare så måste jag lyfta fram ett sorgligt faktum: jag kan inte se vad som skulle kunna hända för att jag skulle kunna tänka mig att rösta på ett alliansparti 2010. En helomvändning i FRA-frågan och ett återupprättande av borgerliga värderingar inom alliansen? Jovisst då får de min röst igen, men det kommer ju inte att hända. Nu hör man istället Reinfeldt uttala sig i P1 om att värnskatten är ett bra vektyg för att minska inkomstskillnaderna! Vem hade i sin vildaste fantasi trott att man skulle få höra en moderat partiledare säga nåt liknande? Sedan när tycker moderaterna att inkomstskillnader är något som politiken ska bekämpa?
Jag har röstat borgerligt för att jag vill ha en borgerlig politik. Hade jag velat ha socialistisk politik så hade jag ju röstat på sossarna. Sedan finns det ju de som (helt riktigt) påpekar att det skulle varit ännu värre med fortsatt sossestyre. Men någonstans går ändå gränsen och för mig är den nådd nu. Linder har tyvärr fel i att vi pratare kommer att bli tysta. Som jag bloggat om tidigare så kommer åtminstone inte jag att bli tyst. Jag kommer att uppmana folk att INTE rösta på alliansen! Antagligen kommer jag att uppmana folk att rösta blankt eller inte rösta alls eftersom det verkar vara den enda möjligheten som återstår för att påverka politiken i sant borgerlig riktning.
Stefan, mycket goda nyheter om de svenska EU-sossarnas ställningstagande!
Jag är väl själv en typisk "pratare" - men vad ska man prata om nu?
Man skulle kunna tro ibland att alliansen vill ha in sd i riksdagen. För såna här självmål kommer att leda till att dom kommer in. Dom trogna alliansväljarna kommer inte att börja rösta på s, v och mp (eller till viss del kanske dom röstar på mp då det är ett borgerligt parti med grön stämpel), men att dom blir soffliggare har jag svårt att tro. Detta är ju en kategori som alltid har röstat. Det är inte samma sorts soffliggare i alliansen som s har.
Man kommer att rösta som alltid, men man kommer att proteströsta på sd, för att det är det partiet som samlar ihop mest proteströster.
Försök att se det positivt, Sverige kan bli det första landet i historien som lyckas kombinera övervakning av ett helt folk med demokrati.
Hmm... Nu börjar jag bli desperat efter lite debatt kring detta. Nytändning för alliansen? Så vi får ännu fler övervakningslagar och strängare mössförbud i skolan? Varför är det något självändamål? Är det, kort sagt, viktigare VEM som styr än VAD det beslutas om?
Med risk för att bli stämplad som meningsmotståndare måste jag ändå efterlysa någon kritik. Jag erkänner villigt att min röst föll inom detta block denna gång eftersom jag precis som så många andra var innerligt trötta på sossarnas evighetsmaskin. Jag kan dock erkänna att "von oben"-politiken inte passar mig och det därför var ett misstag.
Nu skulle jag helst önska att de som verkar identifiera sig med högerblocket lite starkare än jag ställer sig frågan hur detta kunde hända, vilkas intressen som gynnas och varför, innan man går vidare i dagspolitiken och ryggdunkandet. För allas skull.
Skicka en kommentar