På sätt och vis kan man väl hålla med ÖB som nu uttalar sig om FRA att diskussionen har kört i diket. Vi behöver signalspaning menar han. Ingen har väl sagt emot just den saken? Samtidigt så är väl inte just det problemet nytt? För hur har man gjort hittills? Ingen kan inbilla mig att det inte pågått signalspaning och omvärldsbevakning tidigare. Att det skulle vara någon ny företeelse och att FRA-lagen löser alla problem.
Debatten har blivit olycklig menar Håkan Syren och en målkonflikt har uppstått mellan å ena sidan försvarsunderrättelser och den andra personlig integriteten. Det ä rmöjligt att det int eär just försvarsunderrättelser det hela handlar om heller. Men det säger ändå något om debatten där allt rörts ihop i en salig röra. Båda dessa saker är naturligtvis mycket viktiga och det som har gått snett är antagligen att de som debatterat för FRA-lagen har undvikit att låtsas om viktigheten med personlig integritet och visat en oförståelse för hur internet fungerar när man talat i nattmössan om att det inte är svenskar det ska spanas på samtidigt som alla som är insatta vet att det inte går att avgöra vad som är vad om man inte tittar efter först. Internet har inga landsgränser. På så sätt handlar det om massavlyssning, oavsett vad man försöker försäkra. Att avsikten inte är att sitta och läsa allt som kommer i vägen är en annan sak. Men hittills har ingen lugnat mig på den punkten.
Det man är emot är just lagens utformning. En lag som är så trasig innan den tagits i stånd att den behöver 30 plåster som man satte på under en eftermiddag samma dag som lagen skulle klubbas igenom. Hur kan man få förtroende för en sån lag? Det känns som ett hafsverk som kom till på grund av att människor protesterade. Om inga protester funnits så hade lagen klubbats igenom och dessutom genom tvång för riksdagsledamöterna att rösta för den, på ett sällan skådat ickedemokratiskt sätt där unga riksdagsmän fått ta rejäla smällar för sina avvikande ställningstaganden. Det blev en sidoeffekt av den här debatten som inte heller känns så lyckad.
Att sedan regeringen mest har behandlat motståndare som mindre vetande har inte förbättrat saken då det nog faktiskt är precis tvärtom just i det här fallet. Det har varit uppenbart när man lyssnat till de uttalanden som gjorts, de har inte varit svar på frågan precis, utan snarare har det blivit väldigt uppenbart att det handlar om två världar här. Vi behöver signalspaning - ja visst. Vi behöver inte massavlyssning dock. Någon smart hjärna borde väl kunna tänka ut något annat sätt att spana på än att bland in hela befolkningen? Det är det som är klon här - vi vill inte bli bevakade.
Det jag tycker är beklagligt är att Federley ska behöva ha livvakt för att han har blivit hotad på grund av FRA-lagen och att vissa politiker får epitet som inte har med saken att göra. Jag tror inte att man tjänar några möjligheter till öppning i frågan genom öknamn och tillmälen, då kommer man dessvärre långt bort från sakfrågan. (jo då jag tänker också men skriver inte). För egentligen handlar det om att lösa målkonflikten, den som ÖB påpekar. Signalspaning (ja men vilken typ?) ja - massavlyssning nej. Eller hur? Att skydda den enskildes personliga sfär torde stå högst på listan i en demokrati.
Vem kommer att kunna lösa upp den här knuten? Vem kan vara katalysator? De gamla sanningarna att politiker och dess experter vet mer än folket gäller inte i vårt moderna samhälle, tyvärr?
(intressant)
(SvD)
(aftonbladet)
Självklart bloggar andra om ÖBs inlägg i debatten. Fattas bara, detta är en fråga som berör många. Ingångarna är minst sagt olika, precis som det blir när många är inblandade. Svensson tycker att ÖB svamlar. Claes Krantz menar att det är skillnad på militär och civil signalspaning.
Oscar reflekterar innan han far till Almedalen, Blogge tar i på sitt sätt och det rejält. Rhodin menar att ÖB också har missuppfattat det hela och det tycker också Salubrin online och Per Westberg.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen, FRA, alliansen, regeringen, signalspaning, samhälle, demokrati, personlig integritet
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
6 kommentarer:
Jahaja, jodå, vår käre ÖB är nog ute i konstiga ärenden.
Det har ju för det första också intalats oss att "Försvarets Radioanstalt" inte skulle vara en militär myndighet - dvs. det är en "civil" myndighet som lyder under Försvarsdepartementet, ungefär som Räddningsverket gör.
Underrättelserna som tas fram är enligt ÖB kopplade till hans militära uppdrag, vilket kan anses vara bland annat rikets säkerhet.
På så sätt är det ju viktigt att vi har en signalspaning som gör att vi åtminstone har koll på kanske inte exakta meddelanden, men om t.ex. radiotrafiken ökar inom ett visst område eller dylikt. Signalspaningen är till i så fall för att söka mönster, flyttar sig trupp, har det uppstått nya enheter någonstans, koncentrerar sig trupp inom ett visst område, etc. etc.
Huruvida ÖB får reda på om det förekommer raketbeskjutning inom ett visst område där svenska flygvapnets Herculesplan ska flyga, det håller jag för osannolikt, i varje fall inom ett så snävt tidsområde som det kan handla om. Dessutom, beslutsunderlaget måste ju grundligen utarbetas och det kan man ju tänka sig tar några timmar, då det är mestadels tankeverksamhet som krävs och inte datorer.
Därför är jag till exempel för en viss signalspaning, det som har med det militära att göra. Men jag är helt emot den här typen av massavlyssning à la Echelon, för att därigenom kunna komma åt icke definierade "hot" mot rikets säkerhet.
Det som ÖB har fel i är att det skulle behövas någon slags kompromiss mellan militära underrättelser och personlig integritet. Så är inte fallet alls. De har nämligen inget med varandra att göra, förutsatt att FRA verkligen används för det det är till för - försvarsunderrättelser.
Egentligen är det viss komik i att FRA byter inriktning från civil till militär beroende på vem som pratar.
Problemet för FRA om nu det säkerhetspolitisk bedömningen håller är att de har inga direkta militära hot att arbete mot.
Men varför inte skära ner FRA's verksamhet till den nödvändiga militära signalspaningen. Och satsta på s.k open source intelligence. Sätt ett antal hundra experter på olika områden att arbeta med omvärldsbevakning. Och anlita resande svenskar precis som man gjorde för det gamla Sovjet.
Överlåt rikets inre säkerhet till Säpo vars arbete det är egentligen ändå.
Jag misstänker att analytiker som vverkligen förstår ett område är mer värda en tonvis av insamlad signalspaning med folks facebook chattande.
Det blir alltmer uppenbart att något jävligt skumt är i göringen.
Politikerna har nog insett att de är genomskådade av alla insatta, man har helt enkelt inga bra argument.
Då slaget om sakfrågan är förlorad tror jag att man nu bara försöker pumpa ut sina gamla skitargument till alla de som inte är så insatta, i förhoppningen att lura iallafall dem.
Jag mår illa över hur illa detta hanterats och skäms för att jag stödde denna regering i valet.
Fy faan.
Fast jag menar nog inte att ÖB missuppfattat sakfrågan. Jag för en rent semantisk analys av hans uttalande.
Syrén är synnerligen kompetent.
Jag är helt övertygad om att ÖB är en kompetent person.
På en del olika bloggar finns det dem som efterfrågar hur FRA-lagen bör utformas för att inte komma i konflikt med personlig integritet och individuella rättigheter. Här är ett försök till ett embryo till ett förslag att lösa det, genom att göra det rent tekniskt och elektroniskt hårdvarumässigt. FRA har rimligen svårt att ge sig på att förändra plomberad hårdvara.
Avsikten med FRA:s signalspaning är – vad jag förstår – för att undersöka om det som någonstans i världen skickas via gränserna till och från Sverige kan tänkas utgöra något hot mot vårt land och dess medborgare. För att strukturera signalflödet så används – enligt en rimlig förmodan – utvalda sökbegrepp. Men för att automatiskt hitta all information som stämmer med dessa sökbegrepp, så borde rimligen räcka med att FRA enbart har fullständig rätt att göra detta enbart i ”frekvensplanet”! Dvs. man har enbart rätt att automatiskt undersöka ATT det finns info som stämmer något, några eller alla dessa begrepp, samt exakta mängden av var och en av dessa ”träffar”. Detta kan exempelvis initialt presenteras som enklast möjliga histogram, med alla de olika sökbegreppen på x-axeln och mängden (exempelvis per timme, dygn, vecka, månad osv.) som staplar på y-axeln.
Har FRA enbart full rätt att registrera och lagra ATT och i vilken OMFATTNING som något stämmer med (XOR:ar; komparerar) sökbegreppen, så är ju all information helt AV-personifierad, helt utan IP-adress, I/O-riktning osv… osv… Den finns alltså enbart som ANTAL träffar för varje SÖK-begrepp under det utvalda tidsintervallet (dATT/dt).
Det som FRA sedan kan göra är ju att jämföra hur antalet träffar sedan hela tiden förändras i förhållande till de utvalda tidsintervallen. Sker det då några signifikanta förändringar, så måste man söka tillstånd hos kontrollorganet (på samma sätt som det behövs TVÅ oberoende som har olika nycklar till bankfacket) för att undersöka ett visst tidsintervall i ”realtid”.
Sedan 90-talet så finns det kompletta ”histogrammer” (gissningsvis framtagna för bildbehandling) som rena IC (exempelvis LF48410). Utan dessa särskilda realtids-tillstånd bör alltså FRA enbart ha lov att använda speciella ”histigramdatorer” som bygger på samma princip som histogramkretsarna. Dessa datorer är då helt hårdvarumässigt begränsade till att över huvud taget enbart kunna användas på detta sätt. Minnesbehovet blir då i det närmaste försumbart i förhållande till vad som annars skulle krävas. Det rör sig rimligen om några kilobyte för varje histogram istället för det terabyte-behov som kanske krävs i ”realtid”.
Jag försökte diskutera med olika sorts forskare och experter i början på 90-talet (när 48410 kom ut på marknaden) varför samhällsforskare m.fl. inte begär att hårdvarumässigt få använda sig av ”histogramprincipen” för att garanterat helt avpersonifiera samkörning av alla möjliga sorts register. Men jag blev tydligen inte förstådd, då det inte fanns någon annan expert att hänvisa till.
Skicka en kommentar