Nu förstod jag återigen att försvarsministern inte ser på saken som avlyssning. Inte i den meningen att man kommer att sitta och lyssna och tolka allting mening för mening, det har heller ingen sagt. Men möjligheten finns och det är det otäcka i saken och att oron för vad detta innebär i förlängningen inte tas på allvar utan bara viftas bort som om det inte hade någon betydelse.
Jag tycker inte att sakargumenten emot lagen har varit särskilt grunda, det är många specialister som haft åsikter. Däremot har argumenten för lagen inte varit så övertygande. Eller vad sägs om "gossarna i Afghanistan", det är tekniskt omöjligt att avlyssna alla", vi kanske säger nåt när debatten har lugnat ned sig" vi behöver signalspaning" (just det är det väl just ingen som sätter sig emot heller). Beslutet är fattat osv osv...
Ett par frågor här som jag önskar få svar på:
Definiera massavlyssning? Finns det något annat sätt att signalspana på utan att dra in hela befolkningen?
Jag citerar mig själv härifrån:
"Hur internettrafik fungerar har många nu försökt förklara på korsen, på tvärsen, på längden, på höjden och med olika pedagogiska tekniker. Att de som stiftar lagar ännu inte tycks förstå den teknik de lagstiftar om är djupt oroande. Eller också finns det en dold agenda bakom det hela. Men försök förklara det i så fall och kom inte dragandes med en massa dumheter.
Vi gör ett nytt försök då. Det är tekniskt omöjligt att inte avlyssna all trafik om man skall uppnå syftet med avlyssningen, att finna yttre hot mot rikets säkerhet. Jämför detta med trängselskatten i Stockholm. Alla bilar som passerar fotograferas, varenda bil. Vissa slipper betala skatt av olika anledningar, men de är trots detta fotograferade. Samma sak med FRAs avlyssning, allt kommer att analyseras; varenda mail, varenda SMS, varenda telefonsamtal, varenda fax, varenda chat, varenda websida du besöker. Allt! Vad är det annat än massavlyssning? FRA är tvingade att analysera allt för att deras förnämliga sökbegrepp skall hitta den intressanta trafiken. Så fungerar tekniken.
Det mesta som avlyssnas kommer inte att föranleda några åtgärder men FRA måste trots det gå igenom allt. Lagen ger dem rätt att lagra sådant som kan vara intressant för en djupare analys, kanske inte intressant idag men om ett år eller två. När är en hemlighet inte en hemlighet längre? Hur många tusen personer som har skrivit på ett sekretessavtal kommer att känna till dina hemligheter? Är det längre hemligheter då?
Det finns också andra orosmoln här. Dels så är det maskiner/datorer som skall göra grovarbetet. Är det någon som inte sett en dator göra fel någon gång? Det händer hela tiden... hur väl de än är programmerade. Sen har vi operatörerna och de är inte mer än människor. Mänskliga faktorn någon? Jag är övertygad om att de är duktiga på FRA, men de jobbar med datorer och de är människor där också. Vad händer med datat, vem kommer att ha tillgång till det idag, i morgon eller om tio år?
Idag säger man att inhemsk persondata ska förstöras såvida den inte är intressant för då kan den sparas. Vem som bestämmer vad som är intressant vet vi inte. Vad som sparas, för vilka syften och hur länge vet vi inte. Bara FRA vet. De 30 tilläggen till lagen? En lag som är så skadad att den redan innan den börjat gälla behöver 30 plåster, handlar om att göra efterkontroller att inget olovligt har hänt. Är det en bra lag då? Kan man inte ställa sig den frågan?"
Knuff.se/FRA, FRA, FRA-lagen, moderaterna, alliansen, riksdagen, samhälle, personlig integritet, brevhemlighet
2 kommentarer:
Det har talats mycket om centerns svek i FRA-frågan, men det är frapperande vilka upptäckter man kan göra om man gräver lite i arkiven.
Låt mig ta två ledamöter, som idag är ivriga förespråkare för FRA-lagen: Allan Widman (fp) och Henrik von Sydow (m). Båda jurister.
Först till Allan Widman, som sa så här i DN den 8 oktober 2006, några veckor innan Odenberg skrivit ihop sin lagrådsremiss:
-När man tillåter en företeelse av det här slaget är det väldigt svårt att följa upp och kontrollera att användningen verkligen ligger inom de ramar som var avsedda. Den moderna politiska historien visar också att det är svårt att ta tillbaka en möjlighet som har givits, istället ser man ofta en utveckling där avlyssning och tvångsmedel får ett utökat tillämpningsområde, säger Allan Widman.
Han anser att man måste se FRA-förslaget i sammanhang med de andra integritetskränkande förslagen om att tillåta buggning och avlyssning i brottsförebyggande syfte.
-Det är alltid lättare att ta små tuggor än att se hela tallriken full.
Henrik von Sydow skrev på DN Debatt den 11 januari 2007: "Släng övervakningsförslaget i papperskorgen!". Artikeln hade rubriken "Försvarsministern satsar på att bygga en kontrollstat" och innehöll bland annat dessa passager:
Förslaget medför en kraftig utökning av avlyssning och övervakning av vanliga människor. Vi vet av erfarenhet att all övervakning medför risk för missbruk och läckage. Alla de riskerna ökar dramatiskt med försvarsdepartementets förslag – på bekostnad av enskilda människors rättssäkerhet och integritet.
…
Promemorian föreslår nu att all (!) trafik med telefon, mail, SMS och liknande som passerar Sveriges gränser ska skickas till FRA. FRA ska söka den med särskilda filter som letar efter nyckelord. Det är upp till FRA att välja nyckelord. /---/ Den begränsning vad FRA får spana efter är att det måste vara sådant som ”rör utländska förhållanden”. Men hur mycket är det i dagens uppkopplade och internationaliserade värld som inte på något sätt gör det?
…
Vi måste akta oss för att bygga upp en kontrollstat som – trots de goda syften som idag föreligger - lätt kan missbrukas för andra ändamål av en annan regering i en annan tid. Vi kan helt enkelt inte utgå från att våra makthavare alltid är goda - så varför då sätta verktyg på plats som riskerar bli till grundskott mot den enskilda människans grundläggande fri – och rättigheter?
Jag gissar att dessa båda herrar nu försvarar sig med att den antagna och omplåstrade FRA-lagen inte kan jämföras med det ursprungliga förslaget.
De lurar i varje fall inte mig.
/Johan T
Skälet till att göra den till en höger-vänsterfråga är den klassiska "guilt by association". Han försöker att få det hela att framstå som att:
1. Regeringsförslaget är genomtänkt och välmotiverat.
2. Motståndarna till det är socialister och kommunister.
Det betyder att alla som är emot tillhör grupp 2.
Alltså är en person som kallar sig liberal, men tillhör motståndarna en kryptosocalist eller kryptokommunist.
Därför bör en liberal motståndare hålla käft för några sådana djur finns inte. Antingen är man vänster eller höger.
Metoden har traditioner i (S)verige oxå, som du säkert märkt under åren.
el persson
Skicka en kommentar