De oförvitliga...

Diskussionen kring FRA-lagen, observera l a g e n, blanda inte ihop det med FRA, fortsätter med full kraft. Vi plockar från olika källor vi sätter ihop kunskap från andra och vi lär oss hela tiden mer och mer. Ty internet är allas hjärna/bibliotek på något sätt. Det man inte kan går att fylla på för det finns alltid någon annan som har kunskaper.


Vad gäller kritiken mot FRA-lagen så verkar som om förespråkare för den, regeringen och inte minst en och annan försvarare tycks göra med informationen som jag gör med reklamen som hamnar i brevlådan. Samlar ihop den betraktar det som skräp och lämnar till återvinningen. Därmed har man missat ett och annat erbjudade. Fast det är klart mycket av den information som kommit från initierade bloggare och tidningsartiklar är svår att förstå utan ansträngning och då är den också lättare att slänga förstås. Och så låtsas man som om man tagit del av det hela, att man inte förstått är en helt annan sak.


När det är så att statsministern i princip inte säger flasklock om den fråga som har upprört och engagerat så många människor under hela sommaren så känns det som en skymf faktiskt. Han har säkert sina skäl, men tyvärr så försvinner intresset för de övriga frågor som togs upp under sommartalet i Vaxholm. Som också de är viktiga, men som det är just nu blir det svårt att uppbåda intresset för.

Det är inte kul att som vuxen betraktas som mindre förstående när man protesterar mot att någon slår blå dunster i ögonen på en. Sådant som att det skulle gå att särskilja utländsk och inhemsk elektronisk korrespondens exempelvis och att det därför inte fanns någon anledning att oroa sig. Att det är ett helt felaktigt påstående vet väl de flesta vid det här laget.

Det har genom internet och bloggar och övrig media kommit fram kunskap som är viktig att veta när man ska fatta beslut. Just i det här fallet kunskap om internet. Men i förlängningen handlar det också om hur vår personliga integritet ska skyddas. Statsministern och många med honom öppnar upp för att utöka det skyddet. Och om det är så undrar man ju varför lagen inte kan rivas upp och göras om så att det finns med i grunden? Varför är just det så svårt? Det handlar väl inte om sedvanlig barnuppfostran - för att jag har sagt så?

Vi har också fått oss sagt att den som jobbar på FRA är en oförvitlig person med koll på sekretessen. Huruvida den handling som HAX med flera lagt upp på sina bloggar pekar på det kan man undra. På något sätt har handlingen kommit ut i alla fall. Men hur och av vem och varför?

Anna Troberg skriver om en artikel som Liza Marklund har präntat ned i Expressen idag. Den handlar om en FRA-anställd kille och är väl inte direkt en kul historia. Nu finns det konstigt folk överallt.

Jag hörde en historia (den är sann) om en ekonomichef som blev nipprig och gömde fakturorna bakom toaletten och allt var i en sådan röra att företaget fick kalla in extrahjälp som kunde ringa runt till kunder och uppdragsgivare för att kolla om det fanns något ofakturerat eller obetalt dememellan. Den killen var sjuk. Det är väl troligt att det slagit över för mannen som fick fnatt av felparkerare som Marklund berättar om. Men hur slutade historien? Ja, inte var det den förorättade som fick rätt precis. Det är så det kan bli, du måste själv förklara och bevisa att du är oskyldig.

Det blir alltid problematiskt när något ska tolkas - ett avskräckande exempel är den amerikanske journalisten, alQaida-experten som blev myndighetsuppvaktad för att han talat mycket med Caroline, vilken visade sig vara hans dotter!!!

Läs även andra bloggares åsikter om politik, reinfeldt, moderaterna, sommartal, samhälle, regeringen, FRA, avlyssning, personlig integritet