måndag 18 augusti 2008

Gunnar Hökmark ger en bild av situationen i Georgien...

Regeringen markerar mot Ryssland och avbryter all form av samarbete. Besök ställs in och utbyten inom det militära området avbryts. Statsministern vill göra en markering. Idag har jag glädjen att presentera Gunnar Hökmark som gästbloggare här - han ger oss en intressant bakgrundsbild.


GÄSTBLOGGAREN

Under våren 2007 bedrev Ryssland en hård påtryckningspolitik gentemot Estland mot bakgrund av oroligheter i samband med att en sovjetisk soldatstaty flyttades från centrum av Tallinn till en kyrkogård.

Då stannade påtryckningarna vid en lång rad olika cyberattacker som kunde spåras till Ryssland, vid en retorik som uttryckte en rysk syn på att man hade rättigheter i Estland samt upplopp mellan ryska nationalistgrupper och estnisk polis, med både estnisk och rysk bakgrund.

Det som då skedde visade två olika saker. Den ena hur den mer nationalistiska tendensen i Ryssland leder till anspråk på politiken i andra länder med rysktalande befolkning, den andra att ryska företrädare inte är rädda för ett dåligt internationell rykte, snarare att man värnar om ett hotfullt rykte.

Under det gångna året har vi sett hur ryska påtryckningar har kommit att fortsätta. Från Kaukasus i öster, via Moldavien, Kosovo och Balkan genom Central-Europa och ytterst också till det baltiska området och Arktis har vi sett hur Ryssland allt tydligare har sökt etablera en rysk intressesfär i konflikt med europeisk integration och demokratiska värden. Det har skett genom energipolitiken och dess påtryckningar liksom genom Gazproms målmedvetna investeringar i europeiska energiföretag i syfte att skapa en allt starkare kontroll över tillförseln av gas till Europa. Gasledningen på Östersjöns botten är ett led i dessa ansträngningar liksom köpet av halva det serbiska vattenfall tidigare i år, liksom en lång rad andra investeringar.

Allra tydligast har Rysslands agerande varit gentemot Georgien. Samtidigt som georgiska medborgare har förföljts och trakasserats i Ryssland har ryska myndigheter delat ut pass till medborgare i Sydossetien och Abchazien.

Nu ser vi hur en fri stat i praktiken ockuperas av ryska trupper i olika delar av sitt land. Det är helt säkert inte den ryska regimens tanke - och nu talar vi om Putin - att det ska stanna vid detta. Mer intressant för Ryssland än Sydossetien är Abchazien vid Svarta havet som i sin tur spelar en strategisk roll för Rysslands förmåga att kontrollera leveranser av gas till Europa. Och vid Svarta havet ligger den ryskspråkiga staden Sevastopol i Ukraina, där Ryssland har sin Svarta havsflotta. Under den gångna våren har det förts fram krav på denna stad med hänvisning till gamla gränser före Sovjettidens artificiella, som man säger.

Många har hävdat att Ryssland begränsas i sitt agerande av det politiska pris man får betala för aggressioner. Det är att fel förstå den ryska elitens tankelogik. Den är nationalistisk, auktoritär och i hög grad beroende av en fortsatt kontroll över energidistributionen till Europa. Den ser gärna att andra länder och ledare är rädda. Putinregimen är i den bemärkelsen snarare rädd om sitt dåliga rykte än om sitt goda.

Det är heller ingen tillfällighet att antalet ryska överflygningar över Norge och Danmark har ökat i takt med att intresset för Arktis har ökat, med Ryssland som har satt en flagga på havsbotten i detta område. Det innebär inga hot i sig men det har sin grund i att Ryssland har ökat sin miltära förmåga och övningsverksamhet i vår del av Europa på grund av dessa intressen.

Det handlar för svensk del om insikten att militär styrka och förmåga kan användas på så många andra sätt än till fullskaliga invasioner. De kan till exempel användas för att manifestera styrka, närvaro eller hot. Även sådant måste kunna bemötas. Och det bör påverka svensk säkerhetspolitik och svensk försvarsförmåga.

Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark är ledamot av Europaparlamentet och vice ordförande i EPP-ED gruppen

Klicka och läs mer om Gunnar och hans politiska arbete på hans blogg. Gunnar var också huvudtalare vid den manifestation som hölls för Georgien utanför den ryska ambassaden i lördags.

(intressant)

(Aftonbladet)
(SvD)
(Sydsvenskan)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

11 kommentarer:

Anonym sa...

Bra artikel.

Fast är det inte så att det Ryssland vill visa på direkt inte är styrka eller förmåga, utan att dom är beredda att praktisera, snällt uttryckt, offensiva motåtgärder som dom anser är fördelaktiga. (Mitt intryck i alla fall.)


Precis som USA så vet ju Ryssland sitt eget värde, och precis som USA vet dom att dom sitter på en väldigt säker stol, samt att dom har viljan att bevisa att dom är beredda att använda våld om dom tycker det är nödvändigt ... med vetskapen att ingen i "väst" egentligen gör något reellt åt det, så länge dom åtminstone inte använder militärt våld mot EU, och NATO land.

Ryssland vet vad EU, och NATO länder s.a.s går för med deras "små test".

Hade t ex Danmark, England, och Norge skjutit ner Ryska militär plan som inskränker på deras respektive gränser, hade nog Ryssland mest tjutit i sina diplomatiska megafoner, men inte gjort mer, dvs gjort mer än att slå sig för bröstet. Skulle Norge eller Danmark gjort samma sak mot Ryssland skulle antagligen Ryssland skjuta ner planen omgående utan större betänksamhet. (I deras ögon är dom ju ett offer och har rätt att försvara sig och sina egna ... och EU och NATO godtar deras "offer roll" per de facto i o m att "vi" rationaliserar bort Rysslands "misstag" pga irrationell rädsla.)

Inte för att jag tycker att ett EU, eller NATO, land bör skjuta ner Ryska spion/bombplan som "irrar" sin in över andras gränser, men det är antagligen det som kommer att krävas, dvs sätta hårt mot hårt, så länge "vi" går den väg "vi" går.

I min mening är det sannolikt bättre för EU att sparka ut USA ur ekvationen. USA har s.a.s gjort sitt för EU, och allt dom företagit sig på senare tid ställer bara till dj-vulskap för "oss".

Vidare skulle det inte förvåna mig om det bästa också vore att, förutom att sparka ut USA ur ekvationen, inkludera Ryssland i EU med allt vad det innebär för Rysslands inrikespolitik.

F.ö.

Rent statistiskt sett så är Rysslands militära kapacitet avsevärt mindre än EUs. Samt att dom bara är cirka en halv till en tredjedel till antalet av EUs befolkning. (dvs mindre än 200 miljoner mot över 500 miljoner invånare.)

Och egentligen är det inte så konstigt att Ryssarna är så rädda att dom är aggressiva: USA direkt på ena sidan och indirekt via NATO, EU på en sida, Kina på en annan, samt EU och NATO vänliga länder i söder.

;-)

//ST

Jonathan sa...

Det är lite trist att Ryssland faktiskt behöver agera såsom jag förutspått i nära tre år nu.

Innan det här hände så gapade de flesta om att försvaret inte behövdes - eller att Amerikanerna skulle vara större skurkar.

Ryssen kommer - och vi ger honom en inbjudan till att ockupera Gotland i och med gasledningen på Gotland. Sveriges Försvarsmakt kan inte garantera vår säkerhet i händelse av sådan situation.

Vad jag är ännu mer rädd för att de flesta verkar tycka "Men Georgien är ändå bara ett skitland ingen bryr sig om" och tror att NATO kommer ingripa om Ryssen kommer hit.

Det kommer inte NATO.

Det är dags att se till att Europa är energiberoende från Ryssland.

Hans J sa...

Ryssland har förvisso ett märkligt agerande. Till stor del finns ett minne om "fornstora dar" och tappat inflytande. Ryssland har, som de flesta stora länder en expansivt inriktad ryggmärgsreflex. Man döljer den lätt under en föregiven rädsla som skulle vara formad under andra världskriget "Det stora fosterländska kriget".

En sådan reflex har även USA och gamla kolonialmakter som Storbrittanien, Frankrike, Spanien, Portugal, Holland, Belgien m fl.

Det finns ett skojigt talesätt: USA koloniserar inte andra länder - De CocaColoniserar dem. Enligt detta talesätt kan man alltså utöva ett avgörande inflytande bara genom att ha kontakt med andra via handel och kulturellt utbyte. Ryssland upplever kanske att man har svårt att hävda sig i ett "prylkrig" och återgår då till ett gammalt beteendemönster. Dom kan inte vinna på sätt men vi kan förlora.

Västvärlden har kanske varit oskicklig när det gällt att stävja en vidrig råkapitalism. Man kan idag i Moskva dricka champagne och köpa märkeskläder för otroliga priser. Jättelika Mercedes, Lamborginis, BMWs osv rullar genom städer som även har svältande, föräldralösa gäng som sniffar sig fram på limångor. De som nuförtiden åker som turister är mer intresserade av gammalt överklassliv och hur den gamla tsarfamiljen levde än av hur ryskt samhälle och kultur ser ut.

Då går det så här...

Den ryska nationens utveckling beror även på hur VI lyckas utveckla VÅRT samhälle. Om VI lyckas fostra en hjälpsam attityd i VÅRA skolor, på VÅRA arbetsplatser. Eller om störst SUV vinner. Om glassigaste utstyrseln vinner på Stureplan.

Om Vi när vi kommer på besök i Ryssland ber att få besöka barnhem, skolor, sjukhus och inte går som zombies mot största köpcentrat eller nattklubben så hjälper vi fram en utveckling av ett måttfullt Ryssland.

Kan man inte imponera på andra länder genom kultur så får man göra det med hjälp av rädsla. Ser vi Rysslands storhet nu då? Eller ska de behöva ta även Estland?

Jag skriver avsiktligt provocerande och menar inte att vi ska avhålla oss från att i viss mån återuppbygga vårt oförklarligt raserade försvar. Det är genom ett kollektivt sinnelag som vi hjälper Ryssland och andra men även oss själva - inte genom någon FRA-lag eller yrkesarmé eller intern övervakning av varje medborgare även om detta mycket kortsiktigt "skulle se effektivt ut".

Vi befinner oss i ett vägskäl i historien. Det är ett mycket känsligt läge på flera plan.

Daniel A sa...

Å ena sidan är ryssland inget land att leka med. Det vet alla som har råkat ut för en 6timmars passkontroll.
Å andra sidan är rysskräcken lite för stor i sverige. Det är som ett filter på vad än ryssarna gör.

Man kan dock fråga sig hur vår utrikesministers privata affärer påverkas av den här historien. För detta är första gången man ser honom i tv sedan hans affärer med ryssland rullades upp.
Och nej, jag anser inte som en monolog från hans blogg är ett sett att visa sig. Man ska inte diktera sina egna frågor till sig själv, utan även tåla journalister vilket hans dåliga humör visar att han inte kan.

Anonym sa...

Fy bubblan vilka gamla dogmer som lyser igenom. Karn lider för fan av gammal kommunistfobi. Hälsa honom att både Sovjetunionen och Warsawapakten föll för rätt länge sen nu. Det är dött o begravet, finns inte mer. Världen ser inte längre ut som den gjorde då, även om vissa kanske kanske önskar sig tillbaks till den tiden.

Vi måste börja acceptera Ryssland för vad det är, visa dem tillbörlig respekt som alla andra länder. Ryssland är världens största gasproducent, det är ett faktum. Att de vill sälja gas och att europa vill köpa är inget konstigt, och det är defenitivt inte man skall försöka vrida till ett hot. Tvärtom, det är ju vi som alltid hävdat hur bra handel osv. är för mellanstatliga relationer. Både Ryssland och Kina går åt rätt håll, gläds åt det. Visst, det gick lite för fort i början och Ryssland höll på att bli en oligarki med rekordfart, så Putin var nog så illa tvungen. Idag har de gudskelov lite bättre ordning på torpet.

Vi var många som höll andan då på 90-talet när Ryssland blev utfattigt och behövde krishjälp av hela världen, de had ju fortfrande alla kärnvapen. Två steg framåt och ett tillbaks. Vi skall vara glad åt ett starkt och stabilt Ryssland som inte låter sig trampas på tårna hur som helst.

Se hur det ser på andra sidan. Vilket land är det som bedriver en expansiv geopolitisk agenda med vapenmakt? Inte är det Ryssland i alla fall, de har faktiskt hållt sig på sin kant sedan 1991 och agerat mycket återhållsamt och ansvarsfullt. Men titta på NATO, idag finns knappast något mer "North Atlantic" än dess namn, och detta när det logiska borde ha varit att upplösa NATO när Warsawapakten upplöstes. USAs största militärbas sedan Vietnamkriget heter Camp Bondsteel, och gissa var den ligger, tips det är inte inte i USA.. Utöver den så har det byggts anläggningar av varierande storlek i Afganistan, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Kosovo, Bosnien, Albanien, Makedonien, Checkien, Estland, Lettland, Litauen, Polen plus säkert några till jag glömt. Snacka om vem som för en expansiv geopolitik med vapenmakt. Att i detta sken anklaga Ryssland för det är så korkat att klockorna stannar! Det är för helvete de som är drabbade av det, och Rysslands reaktion har varit mycket, ja orehört återhållsam med tanke på vad som skett.

Idag har Ryssland närmast blivit omringat av NATO med "Weapons of Mass Destruction". Vad händer om USA genom NATO uppnår "nucelar primacy"? Jo, då kan USA ensamt diktera villkoren för resten av världen, och en vink om vad som väntar får man genom USAs track-record.

*Vem bygger koncentrationsläger idag? *Vem åsidosätter haebus corpus och fängslar godtyckligt?
*Vem bygger militäranläggningar runt om i världen?
*Vem inför massavlyssning?
*Vem förordar öppet tortyr som förhörsmetod?
*Vem invaderade Irak på falska grunder och sände tillbaks landet till U-lands-nivå för befolkningens del?
*Vem eldar på konflikten i Darfur?
*Vem skickar kärnbränsle för upparbetning till både Indien och Israel trots att ingen av dem skrivit under ickespridningsavtalen?
*Vem vill bomba sönder Iran trots att de både skrivit under och tillåter IAEA-besök?

Tips, det är inte Ryssland i något fall.

Putin varnade för denna konflikt när Kosovo erkändes, för han visste att Sydossetien ville frigöra sig från Georgien som de legat i luven på de senaste 400 åren. Ossetierna vill inte ha något med dem att göra. Han visste vad Georgien skulle tycka om det, han visste också att de skulle tvingas gå in militärt då.

Jag tror inte Ryssland har någonting emot självständiga länder i denna region så länge de är neutrala och inte ingår i NATOs omringande av Ryssland med massförstörelsevapen. Inget land skulle vilja bli omringat på det viset. EU skulle kunna lösa denna konflikt typ. imorgon, men tyvärr så är alla tyngre EU-länder bakbundna genom sina medlemskap i NATO. Dock.. när USA uttryckte sin vilja att få med Georgien med sin skurk till president i NATO så sade 10 andra NATO-länder nej, bla. Frankrike, Tyskland och Italien. Kort sagt, de är inte beredda att dra europa in i krig med Ryssland över ett sönderkorrupt skitland bara för USAs vilja att omringa Ryssland. Så ett visst hopp finns. Frankrike om några känner till det där om skurk i detalj, för de har gett politisk asyl till en nära släkting till skurken.

Kolla in artiklarna på Asia Times (atimes.com) om denna konflikt om du vill lära dig mer och få en rejäl dos bakgrundsinformation. De är skrivna av mycket tunga journalister som många av dem sitter här i väst. Du torde kunna ta till dig informationen och inte råka alltför tung kognitiv dissonans om du bara släpper på gamla dogmer om ett disneyfierat USA som alltmer beter sig som ett kommande globalt tyranneri.

Mary sa...

Det är alltid bra med fler bilder av en situation. Synd att du skriver anonymt anomym...

Just att det finns fler sidor att se allting på tydliggör vilka problem det finns att få ihop världsbilden. Jag tycker inte att man ska döma någon för att ha en anna bild en man själv har.

Daniel A sa...

Det sista var bra sagt av dig.
Men det jag tycker är tråkigt är att intoleransen är väldigt stor i båda läger.
Men också i "fria" organisationer som skattebetalarnas förening och företagarna har egentligen blivit lobbyorganisationer för m, vilket leder till att såna som jag (som tycker att även om dom flesta politiker är tomtar, så är alliansen värre) går ur dom organisationerna för dom representerar inte mina åsikter för dom har blivit partipolitiska.

Men alla med vapen ska man passa sig för. Man är inte godare bara för att språken är närbesläktade.

Hans J sa...

En länk till hur bilden såg ut i början av året av ett Ryssland som sakta "återhämtar sig".

www.ui.se/pdf/Framsyn0108_Carolina.pdf

Är Georgien inte bara skarpt läge utan också kanske "en övning"?

Illa i så fall...

Anonym sa...

Här har du en diametralt annan åsikt än den som du låtit lufta i denna postning. Det är skrivet med svada av Paul Craig Roberts, en gubbe som fanns i amerikanska finansministeriet under Reagan (alltså inte oppositionen). Ett kort CV om honom hittar du längst ned på högersidan.

http://antiwar.com/roberts/?articleid=13309

Det är nog hög tid att omvärdera vilka skurknationerna och "ondskans axelmakter" är. USA har varit ett föregångsland att se upp till, men det är länge sedan nu, mycket länge sedan. Men tyvärr är mentaliteten från Stalin och Macarthyismen tydligen väldigt svårutrotad, trots att Sovjet inte ens finns någe mer, och trots att vi alla ser hur destabiliserande USA beter sig runt om i världen. Det är hög tid att vakna nu, världen har förändrats mycket radikalt, det går inte ens att navigera efter samma kartor nu som då.

Föresten, blogge har också en artikel om det hela, han jämför med Cubakrisen, när sovjet ville placera misiler alltför nära USA. Nu vill USA ha med Georgien i NATO och dessutom placera misiler i Polen.. Go figure.. Tyckte man att USA gjorde rätt 1962, då borde man tycka att Ryssland agerar rätt försiktigt idag.

Blogge:
http://tianmi.info/blogge/posts/08/08/15/Vindflojlar-och-ryggradslosa-blotdjur-som-Carl-Bildt/

Mary sa...

Som sagt det finns många olika diskurser... intressant att få ta del av dem. Min egen synpunkt är att jag vet för lite för att ha någon fast åsikt i frågan.

Anonym sa...

De här tre nyhetssändningarna på några minuter vardera skall du nog se innan du okritiskt sväljer din gästbloggares ord.

The geopolitics of Georgia

Nuclear war by miscalculation

Russia-Asia cooperation a nightmare for US hawks

Du skulle också kunna kika på denna korta TV-intervju med en amerikansk rätt tung politisk journalist för att få en liten vink om diskrepansen mellan svensk (SVT/SR har varit lite bättre än andra) och europeisk media, men även mellan amerikansk media och amerikanska officiella uttalanden. Nog är det ett mycket högt spel som spelas alltid..

Russians checkmate US in Georgia

Början på intervjun ovan är också intressant med tanke på vad Polen nyligen undertecknade.

Russian General threatens Poland over missile deal

Så, om du tittar igenom dessa korta inslag och väger in det några redan skrivit i kommentarer ovan, så tror jag du fått viss kunskaper för att kunna värdera din gästbloggares ord. Ha också FRA-lagen i åtanke är du snäll, jag anar nämligen en korrelation mellan för/emot den och vilken sida man tagit i Georgien-konflikten, har jag rätt visar det vems pipa de dansar efter. Fundera också lite över Bildts roll i det hela. Du kommer också att förstå att konflikten i Georgien/Sydossetien handlar om något oerhört mycket större än än deras teritoriella integritet. Jag ser gärna ett svar från dig om hur du ställer dig det hela efter denna information.

/William Torslund