lördag 20 september 2008

Mikael Odenberg dementerar...

Det som står i Fokusartikeln är inte riktigt återgivet enligt Mikael Odenberg som gör en dementi och beskriver sin syn på saken hos PJ Anders Linder i SvD.

Ja, Mikael var med så han borde veta hur det såg ut från sin egen horisont, det kan man inte säga emot och egentligen är det inte så viktigt heller hur det var, utan hur det blev.

Det är alltid så att man ser på händelseförlopp på olika sätt beroende på var man befinner sig i kedjan. Det går alltid att se på allting ur flera vinklar. Alla har nog rätt på sitt sätt och själv vet jag inget för jag var inte där. Själv gillar jag Mikael Odenberg som bekant eftersom han är en av få politiker (tyvärr fd.) idag som visar lite känsla blod och hjärta i det han håller på med, även om man nu inte behöver hålla med om allting förstås. Han är också mer erfaren än många andra politiker och vet hur man drar en slipsten.

Däremot kan man utifrån göra bedömningar av resultatet av "jobbet" - det blev en FRA-lag som inte borde blivit till. En lag som behöver tillägg och plåster snabbt påfunna en eftermiddag efter påpekande är slarvig. Hur många tilläggspunkter hade man hittat om man nu hade lagt lite mer tid på det hela kan man undra, eller hur? Hade man till exempel vid tillfället när man startade arbetet koll på vilken explosion det skulle bli på internet? Att det skulle beröra så många, i princip hela svenska folket? Många av de privattjänster vi numera utför via elektroniska tjänster fanns inte när man började skissa på lagen. Hur har de tankarna utvecklats över tid skulle vara intressant att veta? Eller hur "gangstrarna" förmodligen numera kommer att använda åsna och egna kurirer som förr. Hur tänkte man där? Sen blir det bara Andersson och Pettersson och Lundström kvar att kontrollera.

Thomas Gür behandlar regeringens ställningstagande "tystnaden" utifrån rädslans perspektiv, det är en intressant utgångspunkt. Farmor Gun hänger på rädslan och hur den kan förändra oss och vårt beteende.

Dick Erixon kommer å sin sida med ett konkret förslag till hur man kan lösa FRA-knuten och säger:

"Jag tycker Fredrik Reinfeldt ska medge att den hittillsvarande linjen — att komplettera det ursprungligen socialdemokratiska förslaget med olika nämnder — inte är tillräckligt för att uppnå de höga krav på personlig integritet som Alliansregeringen ställde sig bakom i sin första regeringsdeklaration 2006 (analyserad av Thomas Gür i SVD idag)."

Lagen påverkar trots allt vår personliga integritet på ett sätt som går utanför det mesta. Åh, vad jag önskar att regeringen hade tagit någon annan fråga och gjort till regeringduglighetens sista bastion. Då hade detta inte varit något problem alls. Regeringen har backat på alla möjliga andra förslag, så varför denna FRA-lag är så viktig är svårt att förstå. Underrättelsetjänsten står inte och faller med FRA-lagen. Det är bara nys. Den pågår naturligtvis för fullt runtomkring oss och om den inte gör det så är det oroande i sig och borde verkligen väcka frågor om regeringsduglighet.

(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

8 kommentarer:

Anonym sa...

Det skulle vara intressant att veta om det går att minoritetsbordlägga lagen en gång till. Nu skrivs alltså signalspaningslagen om. Den skickas sedan på ny snabbremissrunda, varpå lagrådet ska avge yttrande.

Eftersom detta blir en annan lag än den förra borde oppositionen kunna kräva minoritetsbordläggning för ytterligare ett år. Eller?

/Bosse

jenku sa...

Rent gissningsvis: eftersom lagen redan antagits i våras skulle endast tilläggsförslagen omfattas av en ny minoritetsbordläggning. I praktiken skulle alltså en ny minoritesbordläggning leda till att lagen gäller i sitt ursprungliga skick. Knappast önskvärt.

Erik Josefsson sa...

Jag tycker att det är intressant att du så hårt driver tesen att det är personligheten som är viktig i politiken, inte vad personen tycker, säger och står för.

Jag upplever det som att den hållningen står i bjärt kontrast mot hur du resonerar om kvalifikationer i arbetslivet.

Förstår du hur jag menar?

Mary sa...

Erik det är ganska enkelt. Jag försöker skilja på sak och person. Vad gäller politiken alltså. Där kan man slåss om sakfrågor men behöver väl inte avsky personerna för det.

Däremot förstår jag inte riktigt hur du menar med "min inställning till kvalifikationer i arbetet". Hur tänker du och sätter ihop det?

Fast det är klart är du ute efter kompetensen så så är den viktig i både politik och arbetsliv. Både professionellt och personlig kompetens.

Erik Josefsson sa...

Du säger att du gillar Mikael Odenberg för att han "visar lite känsla blod och hjärta i det han håller på med" och för att han "vet hur man drar en slipsten".

När du resonerar så känns det som om du gör det svårare att "skilja på sak och person". Iallafall för mig.

Om din karamellfredrik är fin mot sina barn hemma (vilket jag är övertygad om att han är), så är det faktiskt samma person som partipiskar unge herr Karl Sigfrid på jobbet.

Vi måste självklart skilja på sak och person när vi diskuterar och hålla oss till ett sammanhang där en viss handling eller en viss kompetens kan utvärderas.

Och om jag förstår dig rätt så är just detta ditt grundargument när du pratar om arbetslivet. Du undrar till och med om "kön och ålder - är inte det diskriminerande egentligen?" (bloggposten om databaserna). Det kan kan inte förstå på annat sätt än att du menar att kön och ålder inte är relevanta parametrar när man ska utvärdera om en person har en viss kompetens (som behövs för ett visst jobb).

Det är därför det känns förvirrande när du drar in Odenbergs personlighet i diskussionen.

Btw, nu finns det en video online med Hustinx, vår europeiska datatillsynsman, som handlar om den personliga integriteten i telekompaketet.

Mary sa...

Fan Erik - nu måste jag börja tänka... Allt jag skriver hänger inte ihop kanske, inte ens mina tankar gör det alltid. Int evet jag om det blir tydligare heller när jag börjar tänka. Sammansatt personlig het kanske?

Vad gäller ålder och kön så undrar jag om kompetensen verkligen kan sitta där? Ibland gör det så men inte alltid, eller hur. Det finns fördomar här som man skulle behöva komma åt. Det finns en åldersdiskriminering i samhället totalt. Överhuvudtaget är den uppdelning i åldrar som finns i dagis, jobb och åldringshem väldigt olycklig. Jag har vid ett flertal tillfällen fått höra att jag är för gammal för vissa jobb så jag vet att det där stämmer - och då tror jag ändå att jag är vitalare än mången yngre person...

Att Odenberg kanske är bufflig ibland ä ren sak men jag gillar engagerade människor överhuvudtaget - inte de här korrekta "tjänstemannafigurerna" som bara ler lite stelt och inte ger ifrån sig minsta lilla personliga egenhet.

Att han sen är bufflig i ska är en anna sak och då tycker jag att man ska slåss mot saken och tror inte att man gynnas av att säga - du din bufflige ignoranta tjockskalle. Då retar man upp fel egenskaper och sakargumenten försvinner och minskar i betydelse.

Sen att man kan tycka både det ena och det andra är en annan sak men det öppnar inget förhandlingsläge precis.

Vad gäller Karl Sigfridhistorien så är det lätt att veta vem jag skulle försvarat i den situationen.
Statsminister eller ej, den som var dum skulle fått veta det.

Erik Josefsson sa...

En stor varm kram från mig Mary :-)

Vi får hjälpas åt att hålla reda på varandra helt enkelt.

putte sa...

Odenberg har ett antal gånger blivit överbevisad om att bluffa och ljuga i denna fråga. Exempelvis när han hävdade att FRA-lagen var nödvändig för att skydda svensk trupp i Afganistan.

Odenbergs dementier saknar trovärdighet.