Tidigare idag kunde vi läsa i tidningarna att Ulrica Messing helt ska lämna politiken för att göra annat. Nu dementeras det i SvD. Synd. Hon hade kunnat bli en förebild för politiker rent allmänt. Visat att det finns ett liv utanför politiken också. Det borde också göra det. Frågan är hur länge en politiker ska få sitta på sin stol. Två perioder kanske och sen arbete i de vanliga livet ett tag innan man kan kandidera igen. Det skulle inte skada med verklighetskontakt. Vi har för många politikerbroilers i det här landet. De blir för smarta för sig själva till slut arbetar för introvert och det skadar vår demokrati som bygger på insyn.
Det är ganska uppenbart att många politiker idag hänger sig så fast i sin karriär att de fullständigt slår knut på sig själva och dagtingar med sina ideal för att få stanna i värmen hos partierna som i sin tur använder detta som arbetsmetod. Man skrämmer och hotar och läxar upp sina riksdagsmän. Inte minst har vi sett dessa arbetsmetoder under gången med FRA-lagen. Det verkade gå till på olika sätt i olika partier.
Centerpartisten Federley skrev i sin blogg i går att vi som är emot FRA-lagen ska sluta med vårt gormande och gapande. Scaber Nestor har haft ett samtal med Federley om detta. Idag har rubriken på inlägget i Federleys blogg ändrats, antingen har han fått rådgivning eller tänkt till lite. Det är tydligen lätt som politiker att glömma att det är väljarna inte partierna som ser till hur många riksdagsplatser det finns vid nästa val för enskilda politiker och partier. Federley för sin del är en av de unga politiker som skulle må bra av lite verklighetsförankring, man behöver inte leva sitt liv i riksdagen. Man borde inte få göra det helt enkelt.
Dessutom så tror jag på det där som Platon en gång sa "det är först i 50-årsåldern man är danad (utbildad och erfaren) att träda in i statens högre ämbeten". Åldersparametern kanske inte idag är lika aktuell men om man lägger in begreppet "mänsklig mognad" i stället så blir det tydligare. För det går inte att komma ifrån att de gamla stötarna Odenberg och Wessberg m fl. spelat pingis med ungtupparna (Odenberg är väl förvisso en gammal ungdomsförbundare han med, men han har varit med ett tag), i alla fall om man får tro tidningen Fokus artikel om FRA-affären.
Så det var synd att Ulrica Messing inte blev förebild och visade politiker att det finns ett liv utanför Riksdagen också. För övrigt önskar jag henne lycka till. Det verkar kul det där med inredning och förlag säkert väldigt utvecklande.
(DN)
(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, ulrika messing, förebild, riksdagen, platon,
7 kommentarer:
Hej!
Jag har inte andrat en stavelse i bloggposten. Kanske sa att en del av dt som skrivs i blogosfaren inte ar med sanningen overensstammande? Jag tror ocksa du vet vilka jag avsag med gormandet. Inte er som for en serios diskussion utan alla andra.
Hann bara jobba 7 ar innan politiken men jag hinner jobba mer!
Men du Ulrica Messing har ju hoppat av sin rikstagsplats. Det andra hon har är ju inom S-pariet och inget heltids jobb.. Fins ju många fritidpolitiker i Sverge
federley - jag såg nog fel i din blogg... men just uttrycket "gapa och gorma" reagerade jag starkt på. Står det verkligen kvar? Jag kollade nu men fann det inte, det såg ut som en annan rubrik till inlägget. Men jag kan ha fel, ursäkta i så fall. Å andra sidna vem har inte skrivit rubriker som man haft anledning att ändra på.
Det är bra att du har jobbat 7 år!!! Då vet du att det finns ett liv utanför riksdagen.
Jag tror att man ska gå ut och in i politiken...
Du vet att jag inte kallat dig det ena och det andra utan försöker förstå vad som händer, det förvånar mig storligen det jag hör. Det är du själv bar en liten del av.
Det gläder mig att du ser en seriös sida i debatten också. Den finns där.
Grottolle - Messing har dementerat att hon lämnar politiken helt. Men förstås jag borde väl hatänkt påd et där med att hon lämnat just riksdagen tidigare.
Du federley förresten - jag fattar att det inte är lätt att vara riksdagsman i den här soppan... så har vi talat nog om den saken ;-)
Jag är inte så säker på att just "mänsklig mognad" är en merit för att jobba med politik. Vem bestämmer vad som är moget? Var det "moget" av Camilla Lindberg att rösta nej? För mig är hon en självklart en hjältinna men hur många ser det så?
Jag tycker också att MUF har en betydligt bättre och mer prestigelös inställning till många frågor än seniorerna i partiledningen. Men är de mer mogna?
I många sammanhang har yngre människor både bättre verklighetsanknytning och betydligt mer driv än många som kan anses vara mer mogna.
Mitt tips är att föryngra riksdagen. Få bort prestigetänk och sänk ribban för nya idéer. Det viktigaste kriteriet för våra politiker är inte mognad. Det är intelligens och ödmjukhet.
Allt lugnt! Man bara maste vara snabb i blogosfaren att kommentera saker innan de blir sannningar. Gormandet avsag de som inte diskuterar utan en lang rad som bara ber en dra at helvete. De rakar dessutom, hor o hapna, oftast ha vanstersympatier, ha ha.
Skicka en kommentar