tisdag 2 september 2008

Politiken är inte som förr…

Idag skriver borgerliga politiker från olika borgerliga partier tillsammans ett debattinlägg i DN. Det handlar förstås om FRA-lagen. En lag som inte bara i sig själv väcker frågetecken och motstånd på olika sätt. Det diskuteras juridiska spörsmål, tekniska finesser, etiska aspekter, det talas om underrättelsetjänst och signalspaning och regeringsduglighet. I en salig blandning. Vad som också är intressant när det gäller den här diskussionen är den genomslagskraft den fått som en överallapartieröverskridande fråga .

Människor från alla partier och inriktningar har samlats i ett enda stort grupparbete (Sanna Rayman) kring FRA-lagen. Så mycket kunskap och så mycket fakta kring en enskild fråga har väl aldrig tidigare varit möjligt. Men nu i de sociala mediernas tidevarv så är det en självklarhet att olika tankar och kunskaper knyts ihop med varandra.

För oss om haft nätet som en självklar plats att hänga på i många år är detta inte konstigt alls, det är som korvkiosken var förr i tiden fast med många fler mopedister som deltar numera. Man samlas och byter erfarenheter och kunskaper och skaffar nya kontakter.

För den som är van att ha hela tolkningsföreträdet för sig själv måste detta bli en chockartad upplevelse. Man vet inte varifrån skurarna kommer längre. Att i stället för att delta så distansierar man sig, det tyder på viss omognad. Att delta ger nämligen möjligheter att påverka. Men för den som traditionellt sett alltid har varit ledare av sin skock och nu ser sig omsprungen måste det förstås vara jobbigt. Som att stå kvar på busshållplatsen och vänta när sista bussen redan har gått. Det krävs mod av politiska partier nu att släppa fram den som inte tycker likadant i alla frågor, att lämna utrymme för olikheterna och i stället söka efter likheterna. Det blir partiernas nästa utmaning. Att hålla ordning är inte det väsentliga utan att släppa fram dynamiken i olikheterna och fånga den minsta gemensamma nämnaren och där sätta in stöten.

Klamberg vill ha en verklig allians mellan borgerliga FRA-kritiker och hänvisar till Hultin och Lakes slutsatser. I mitt eget parti är det inte lika öppet att tala om vad man tycker uppenbarligen. Några enskilda protesterar men det är tamt. Det gör mig lite beklämd faktiskt. För mig har mdoeraterna alltid varit ett frihetstänkande parti där staten så lite som möjligt blandar sig i enskildas liv. Visserligen gick 14 moderata kommunalråd ut i en debattartikel i DN och fördömde FRA-lagen men därefter har det varit ganska tyst från moderaternas håll. Vi är några tappra som tar ton och visar vårt missnöje med just FRA-lagen.

På nya Newsmillbloggen finner jag en artikel av Niklas Nordström om nödvändigheten för partierna att släppa kontrollen. Inte minst har Barack Obamas valkampanj visat på hur kontakten mellan politiken och väljarna ser ut. Väljarna vill ha mer att säga till om och med hjälp av sociala medier byggs snabbt nya gruppkonstellationer som behandlar enskilda frågor. Då gäller det för politiker att hänga på och öppna upp – inte hålla sig fast i sargen och bemöta med tystnad eller monolog.

Det är dialog som gäller för att finna minsta gemensamma nämnare…

” Det parti som först förstår att det inte handlar om teknik, utan om relation till människor kommer att bli vinnaren.” (Niklas Nordström, Prime PR)

(intressant)

(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,


3 kommentarer:

Erik Josefsson sa...

Jag hoppas Sanna Raymans grupparbete kan ta sig an PNR-förslaget också. Att korsläsa FRA-lagen med PNR-förslaget tror jag ger en hel del insikter om att frågeställnigar och problem är väldigt lika. Som till exempel den stötta och blötta frågan om "push" eller "pull" av resedata, och vilka personuppgifter man inte får ha med (t ex "fackförening"), och hur myndigheter ska kunna dela data med varandra.

Den tekniska bakgrunden är också lika. DHS ligger och tankar all data från CRSerna precis som FRA vill ligga och tanka rådata från ISParna.

stefan cronberg sa...

Jag tillåter mig att citera ur en DN-intervju med nymoderaternas ledare ( 2004-07-07)

"...
Och förändringen av partiet fortsätter i något som nu börjar likna en helrenovering. Ledningen har till och med diskuterat möjligheten av att avskaffa medlemmarna för att själva kunna välja vilka som ska företräda moderaterna och kunna rikta sig direkt till väljarna.

- Det finns tre skäl till att vi kommit fram till att vi ändå behöver medlemmarna. De ger idéerna legitimitet i debatten, styrelser och stämmor behövs för att döma i konflikter, och vi behöver medlemsavgifterna, säger partisekreterare Sven Otto Littorin.

Tja, jag säger som Alan Harper i two and a half men:

I´m sooo saaad!
Rättning i leden annars blir det inte några nya nådevedermälen; eller snarare så, efter tredje söndagen i september 2010 har vi inga att utdela till våra "lojala".

I´m sooo saaad!

Jens O sa...

När det kommer till FRA frågan, är det all säkerhet en av vår samtids största samhällsfrågor.
Den fråga som kommer att få avgörande, betydelse för en lång tid framåt.

Den berör själva fundamentet, i det vi kallar vår demokrati. Gemensamma värderingar helt på tvärs över blockpolitiken, när det är våran demokrati som riskeras.
Den är för värdefull!