måndag 6 oktober 2008

Bloggning och sparken...

Bloggaren Rosa har fått sparken efter 13 år på arbetsplatsen. Med ledning av tidningsartiklar och bara den enes syn på saken kan man inte dra några direkta slutsatser, men nog låter det konstigt att ett bloggande ska ha så stor betydelse. Det är också lite typiskt, för många är bloggande trots allt lite skumt och okänt och något som man tror måste ta mycket tid från annat, ja rent av en lek och leka får man inte göra på jobbet. Rosa skriver om det hela på sin blogg.

Det är fler som fått spraken på grund av sitt bloggande så det är inte nytt. En kille som tidigare var biträdande varumärkeschef på på ett stort ameriaknst företag fick i mars i år förmodligen sparken av samma anledning som Rosa. Företaget hade inga kommentarer men det verkar uppenbart att det inte går att vara hur frispråkig som helst via sin blogg.

Tidigare i år så var det en lärare som intre fick jobbet han sökt för att han varit för kritisk mot arbesplatsen han sökt. Detta trots att han var den enda behöriga sökanden. Visst fundera man ibland på jut den saken. Ligger bloggandet en i fatet när man söker jobb?

Frispråkighet

Att vara frispråkig har alltid ett pris. Att vara anställd har också ett pris. Det finns anledning att läsa sitt anställningsavtal innan man skriver på. Amerikanska arbetsgivare har många klausuler i sina avtal. Därför bör man alltid tala med sin arbetsgivare innan man drar igång någon verksamhet vid sidan om.

Detta stöter förstås på patrull hos många unga människor som är vana vid att vara öppna och transparenta på internet. Alla har inte samma åsikt om den friheten, i synnerhet inte arbetsgivare. Så när företag ger anställda sparken på grund av bloggande och nätverkande så är det nog i längden företaget som förlorar på det hela. För det mesta brukar det gå att tala om olika saker innan man blir så drastisk att man säger upp någon.

Övergångstid
Vad som döljer sig bakom de här situationerna vet vi inga detaljer om, men det är intressant att fundera över vilket pris man kan få betala om man överträder arbetsgivarens regler. Det är lätt att bli övermodig och tro att alla förstår vad man gör. Men det gör de inte. Tyvärr…

Vi befinner oss sannerligen i en märklig tid, en övergångstid. Dels kan vem som helst publicera sina åsikter via en egen blogg idag, det har sina förtjänster och det har sina risker. Dels så är just detta inte populärt över allt på företagen, ännu i alla fall. Problem kan uppstå - som det där att man kan få sparken från jobbet till exempel.

Å ena sidan så vill företagen vara moderna och hänga med, men kontrollbehovet över informationen finns alltid med, och det är kanske inte så smart att slänga skit på sin arbetsgivare i sin egen blogg. Man måste helt enkelt vara lite på sin vakt när man bloggar om man är anställd, lite eftertänksam helt enkelt. Som de säger på Dell - blogga gärna om dina intressen, flugfiske och sånt. Men bloggar du om Laptops då vill vi vara med. På Sun finns det 4000 bloggar i ett bloggnätverk, även chefen bloggar. Man kan ju tänka sig vilken skatt av information och kunskap det finns i det nätverket.

Det blir allt mer aktuellt för företag att ta med villkor kring bloggande i sina anställningsvillkor, det verkar uppenbart att det behövs och i USA görs det i större utsträckning än här. Vi är väl fortfarande lite naiva i Sverige kanske, och tror på transparensen -öppenheten fullt ut. Det är naturligtvis härligt med öppenhet och att dela med sig, men som sagt det är inte självklart för alla att det ska vara så, och kanske inte om precis allting. Att dela med sig av sitt eget är förstås OK, men att dela med sig av andras kan ställa till problem.

Andra bloggar: Kulturbloggen, Trollpackan, Crantz, Jinge har också synpunkter

(intressant)


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

4 kommentarer:

Jinge sa...

Går inte min trackback fram?

Doriana Grey sa...

Jag skulle aldrig tveka att anställa “Rosa.”
Jag tror också att yngre chefer som tillhör den nya it-generationen har större förståelse för bloggande under arbetstid.
Att hävda att man bara ska arbeta på arbetstid är en utopi som inte existerar!

Jag har jobbat på ett 30-tal platser och på varenda arbetsplats finns människor som röker, surfar, snackar i korridorer, etc.
Att säga att det enda tidsfördrivet är bättre än den andra under arbetstid är skitsnack.

Bort med ålderdomliga chefer som inte förstår att vi lever i nya tider!

Leffe sa...

Tips på läsning om hur företag ska förhålla sig till bloggande och om bloggar:

http://www.valkommen.se/article-1223292517.html

Leffe

Anonym sa...

Ja, bloggandet kan ligga en i fatet när man söker jobb.

Det publicerades en liten kvasivetenskaplig undersökning i en tidning (minns inte vilken) för inte alltför länge sedan. I den nämndes det att arbetsgivare kontrollerar ibland om de som söker om jobben/jobbet bloggar och vilka värderingar de står för i bloggarna.

Vi börjar se bloggandets barnsjukdomar, det är helt uppenbart.

Sedan är det ju helt logiskt att bloggosfären inte går före lagar och regler på arbetsplatser -- även om många som kommenterat Rosas/Ginas blogg och menar yttrandefriheten skall råda i en demokrati. Men sjukvårdspersonal kan ju inte blogga om patienter eftersom sektresslagen och patientdatalagen kommer före rätten till yttrandefrihet i det tillfället.

// Tummelisa