Bygger allt på en illusion... Vem luras och vem är lurad

Ekonomiska upp och nedgångar bygger ofta på förväntningar. Stora företag gör en lägre vinst än vad som förväntats, då blir det kris och varsel och lågkonjunktur. De gör fortfarande vinst! Men det stämmer inte med kalkylerna och då blir det oro i lägret. Förväntningarna på mer har grusats. Skriverierna i tidningarna blir allt mer upphetsade och spiralen neråt går fortare och fortare och rätt som det är så är vi i botten. En slags självuppfyllande profetia alltså.

Det är inte utan att jag börjat fundera över om det är samma sak som gäller för musikindustrin och nedladdning nu. Man har genom kalkyler räknat ut att eftersom det laddas ner så här många filer så skulle det vara lika med så här många fysiska album som inte sålts. Siffrorna blir oerhört stora. Får man såna enorma förlustsiffror förklarade för sig så är det klart att man reagerar, det förstår vem som helst. Det är inte alltid som man är kritisk och undrar vad siffrorna bygger på. Med statistik kan man sälja konserverad gröt och man behöver inte ens själv vara medveten om att det är vad man gör.

Förstärker man sen det hela med moralkakor som upphovsrätt och brottslighet och får det att framstå som om det här är pengar som upphovsrättsinnehavarna skulle tjänat om fildelning inte fanns så har man lyckats att få igång känslosvallet rejält. Alla är upprörda, det är stöld, jag måste ha mat på bordet, jag måste ha betalt för mitt skapande och andra mantran som framförs.

Är förutsättningarna rätt

Politikerna duckar och vill införa lagstiftning mot detta otyg som försiggår. Men har de fått rätt förutsättningar att skapa sig en uppfattning om det hela? Eller har också de bara fått se det enorma inkomstbortfall det handlar om för upphovsrättsinnehavarna? Dessutom låtit sig förstå att detta är lagbrott, mot upphovsrättslagen. Och därav dragit sina slutsatser? Man kan undra, eller hur?

Upphovsmännen blir upprörda för att de ser fiktiva inkomster försvinna. De har också blivit lurade av illusionen om en massa pengar som de borde ha fått. För vad är det som säger att det går att översätta en delad fil till en inköpt fysisk produkt med faktisk inkomst? Detta är falskt och bygger på feltänk enligt min mening. Det mesta visar på att konsumtionen av film och musik snarare ökar än sjunker tack vare fildelningen. Även mindre kända artister får chansen att etabera sig tack vare internet. Förmodligen så är det dom vi kommer att välja framöver. Vem vill bli kriminaliserad på grund av att man använder modern teknik? Det är väl väldigt troligt att man skippar allt som ges ut via en industri som vill sätta dit vanligt folk som för privatbruk använder sig av nya möjligheter. Janne har gjort en sammanställning av hur det kan gå när lagstiftaren släpper på ansvaret och ger andra än poliser mandat att utföra polisiära åtgärder. Det är en hårresande läsning och man bör klicka på länkarna i detta inlägg.


Blogge skrev tidigare: ”Hade upphovsrätt varit detsamma som äganderätt hade vi nämligen inte behövt använda två olika ord. Den som lyssnar på ett stycke musik, läser i en bok eller tittar på en film berövar inte upphovsmannen något materiellt, utan tar blott del av en kopia av en idé. ”Stöld” kallar upphovsrättsindustrin detta, men stöld är ett vedertaget juridiskt begrepp, nämligen då en person berövar en annan person ett materiellt värde, till exempel en bil eller pengar. Att fildela är därför inte stöld, och upphovsrätt är inte heller äganderätt.
Att fildela är således eventuellt ett intrång i upphovsrätten, åtminstone om intrånget är av sådan art att det vållar upphovsmannen skada i form av uteblivna intäkter. Resonemanget bygger på att den som kan ladda ner ett upphovsrättsskyddat objekt inte kommer att betala för det, eftersom det redan finns tillgängligt gratis. Men det resonemanget har skjutits i sank hur många gånger som helst – de största fildelarna är också de största konsumenterna, inte bara i så måtto att de faktiskt köper det de gillar utan också vad gäller externa kringtjänster som konserter med mera. Därtill kommer förstås det faktum att den som laddar ner något inte nödvändigtvis skulle ha köpt verket om möjligheten till nedladdning inte funnes – internet är vår tids radio, där möjlighet finns att förhandsgranska en produkt genom att ”banda” den på hårddisk (på åttiotalet fanns förstås liknande strider om kassett- och videobandens existens, med ungefär samma argument).” (min fetning av texten)

Janne har gjort en bakgrundsbeskrivning här, det är en bra läsning för alla. Det gör att man kan förstå vad det är som sker nu. Särskilt viktigt att lagstadgare/politiker läser den för en vidare bild, innan man fattar beslut. Det handlar om allt i från det självspelande pianot som ansågs vara ett hot mot musiker, genom de möjligheter som kopiering på rullband och kassetter ställde till, fram till nu med fildelning via internet. Argumenten som använts över tid är desamma.


Fildelning är en del av den tekniska verkligheten idag. Så fungerar det och nog borde dinosaurieföretagen inom upphovsrättsindustrin vara medvetna om att tekniken går framåt, och att det är en bra idé att anpassa sina affärsmodeller till det istället för att försöka bromsa det nya. Det gäller i alla andra sammanhang så varför inte här. Dessutom har det alltid fungerat förut, att följa med är att vara med, att bromsa upp innebär att man bli ensam kvar. Snart finns man inte eftersom sista bussen redan gått.

Fel premisser

Det som diskuteras är just fildelningen över internet. Det torde väl kunna jämföras med att låna ut en bok, ett musikalbum, eller en videofilm för privat bruk? Är det lagligt att handla på antikvariat? Internet är bara ett annat sätt att sprida kännedom om olika verk. Mer att se som en marknadsföringsmöjlighet utan större kostnad än en brottslig verksamhet som undergräver konstnärlig verksamhet. Varför inte se på saken så?

Det är en annan sak om någon fildelar för kommersiellt bruk, eller hur? Varför kriminalisera en hel generation som använder sig av moderna artefakter (internet), varför inte jobba på bra lösningar i stället för att bromsa utvecklingen. När det gäller konst så kan jag sälja en värdefull tavla för flera miljoner utan att konstnären får ett öre. Är inte det konstigt? Jag får inte avbilda tavlan då är det förfalskning, men jag får tjäna pengar på den utan att det kommer konstnären till godo. Snacka om att det går att röra till det här med immateriella värden.

Bloggar gör Emma som svarar på en fråga från Mark Klamberg som anser att vi inte ska konsumera utan tillstånd utan i stället avstå, vilket jag själv skrev om i mitt inlägg Ska vi bojkotta en hel industri? Hanna funderar lite kring hur det förhåller sig och funderar över om upphovsrätten i sig är legitim. Istället kan man tänka sig att stötta de artister och konstnärer som inte vill jaga sina egna kunder med privatpolis. Det finns väl ingen anledning att stötta den som vill en illa?

Så en viktig fråga till våra politiker som säger sig vilja skydda upphovsrätten - Har ni rätt förutsättningar för beslutet eller har ni blivit lurade av Kalle Ankasiffror? Allt är inte vad det ser ut att vara. Ibland räcker det inte med att få förklarat för sig, man måste läsa och bestämma själv.
Fundera på det...

Uppdatering: Christian E och Farmor Gun och Daniel Rhodin ger nya intressanta vinklar på fildelningsproblematiken idag.

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, upphovsrätt, piratjägarlagen, IPRED, musikindustrin, regeringen, samhälle, moderaterna, Karl Sigfrid, internet, fildelning, alliansen, lagrådet, schlingmann