Lagstiftning om lika vård var man än bor...

Moderaterna vill att det stiftas lagar för att vårdinsatserna ska ta lika lång tid för alla oavsett var i landet man bor. Idag skiftar det mellan landstingen och det är väl konstigt? Självklart ska det inte spela någon roll vilket landsting man hör till för att den som är sjuk ska få den bästa vården. Man vill även se till att alla patienter ska ha rätt till de bästa läkemedlen, befolkningen ska ha lika villkor helt enkelt. Det finns idag en frivillig överenskommelse om den nationella vårdgarantin mellan SKL och staten, det är denna man nu vill utvidga och lagstifta om.

Att få rätt medicin är förstås viktigt och gärna den som läkaren skrivit ut. Jag har haft horribla upplevelser på apoteket när det gäller just mediciner. De ska där ersätta den medicin som läkaren skrivit ut med något likvärdigt som är billigare. Det är möjligt att det är bra och att det tjänas pengar på det. Men frågan är om patienten ska behöva sitta emellan. Det finns personer på Apotek som är som de där busschaufförerna som smäller igen dörren mitt framför ögonen på dig när du sprungit som en galning för att hinna med. Tidtabellen säger de och flinar när dörren slås igen framför ögonen på dig. Där står du andfådd och förbannad. Maktmöjligheter i det lilla handlar det om. Samma sak kan man råka ut för på apoteket, jag har i synenrhet ett apotek i tanken nu och det ligger inte i min kommun för där är alla apotekare förståndiga. Självklart är det olika på olika ställen, men det ska inte behöva vara det.

Två exempel här. Jag lämnade in ett recept på antiobiotika och blev ifrågasatt av apotekaren. Är du verkligen så sjuk? Har du lunginflammation? Alltså jag hade fått receptet av min läkare!!! Det är inte precis så att man äter antibiotika som om det vore godis. Nåväl jag fick min medicin efter dividerande och var tämligen upprörd efter detta. Var dessutom sjuk och eländig och då vill man inte stå och tjafsa på apoteket . Vid ett senare tillfälle skulle jag hämta ut migränmedicin till en släkting. Det var samma dam vid kassan. Då vägrade hon att lämna ut den förpackning som läkaren skrivit ut. Stackaren med migrän led av ständigt återkommande attacker och hade fått en storförpackning, för att det var nödvändigt.

Detta gick icke an. Så kunde hon inte göra på apoteket, det fanns andra som behövde den här medicinen och då kunde man inte få ut en större mängd inte. Möjligen kunde jag få en mindre förpackning. Jag blev förbannad och rev åt mig receptet och gick till apoteket hemma, där var det inga som helst problem. Saken är den att det var ingen konstigt vare sig med medicinen eller förpackningen, lite för stor bara, tyckte apotekaren som hade mage att ifrågasätta min doktor. Det gillar inte jag, ty jag har mycket stor tilltro till min läkare som aldrig skriver ut någon medicin i onödan precis. Där är inget pjåskande där inte. Man kanske ska hoppas att den här apotekaren är ett undantag... Därför gillar jag särskilt det Filippa Reinfeldt nu säger om att alla ska få den bästa medicinen. Apotekare kan förstås mycket om mediciners sammansättning och kan föreslå likvärdiga preparat men nog borde läkarens ord gå först.

Att alla sen ska ha rätt till att få samma medicin är på nå´t sätt en självklarhet och man undrar varför det inte varit så. Förvånande.

"–Det här handlar om personer som har svårt att lyfta en kopp kaffe eller knäppa en knapp i en blus eller skjorta. Men det är dubbelt så enkelt att få tillgång till ett biologiskt läkemedel om man bor på Gotland, jämfört med om man bor i Västernorrland. Det är ett jättebekymmer, säger Filippa Reinfeldt. "

Helt självklar mänsklig aspekt Filippa Reinfeldt tar upp. Det är inte utan att man kan undra varför det ser olika ut i landstingen. (vi kanske inte ska ha några, men det är en annan diskussion). Med en lag får man riktlinjer att hålla sig till och de gäller lika för alla. Svensson tycker inte att det här är bra ochtror inte på lagstiftning utan anser att det ska till mer pengar från sedelpressen eftersom det saknas resurser. Resurser kan också mycket väl bestå av tankeverksamhet och planering Svensson. Det är ingen självklarhet att mer pengar ger bättre vård.


Arbetsmetoder
På S:t Görans Sjukhus i Stockholm har man infört nya arbetsmetoder vilket har lett till att mer fungerande liv för både patienter och personal. Övergripande mål kan frigöra resurser som intenödvändigtsvis kräver ännu mer skattepengar. Det är ett slöseri utan like med om man stoppar in pengar som inte används på ett bra sätt. Eller vad sägs om följande sjukhushistoria. Det är bara en patient, jag tror inte att det tillhör undantagen tyvärr.


"En man, vi kallar honom Kalle, ramlade ner från en stege när han höll på att måla sitt tak. Han skjutsades till sjukhuset. Det blev traumaundersökning direkt, tydligen så när man ramlat ner från en stege. Sen blev det väntan på läkare och så blev det röntgen och väntan där. Medan Kalle var färdigröntgad och satt och väntade på tillbakatransport från röntgen till avdelningen, så kom killen som skjutsat dit sjuksängen upp två gånger med andra patienter och gick därifrån, utan att ta med Kalle som då var färdigröntgad. Varför inte? Hur fungerar den processen?

Det kostar 200 kronor extra för en röntgen utöver den avgift man betalat vid inskrivningen. Den räkningen skickas sedan separat hem! Varför det? Varför bakas det inte in i priset och varför finns det inte en sammanhållande administration för patienten? Min fråga är - hur mycket kostar det att skicka en räkning? Oftast får man nämligen en handskriven postgiroblankett hem i brevlådan. Finns det verkligen någon vinst att få här? Förvisso kan man betala för röntgen, men varför så krångligt att göra det.

Röntgen visade att det var en fraktur på tre ställen i hälen. Det nya personalpasset skulle gå på och en specialistläkare skulle då avgöra om det hela skulle gipsas eller opereras. Men först ännu en röntgen. Samma väntan som tidigare. Killen som körde röntgenpatienter kom upp på avdelningen men tog inte med automatik med sig en patient ner när han gick tillbaka den här gången heller. Specialistläkaren dök aldrig upp och den där specialröntgen gick inte att utföra på lördagskvällen. En annan läkare kom och då blev det en remiss till OTC (Ortopediskt Tekniskt Center) och en gul notislapp med en tid till på måndagen. Sen fick Kalle fick åka hem med smärtstillande och ett par kryckor.

På måndagen började Kalle med hjälp av sin dotter om. De åkte först till OTC i Danderyd och fick ett slags halvbensställning producerat med skena och grejor. Där fick de veta att den gula lappen betydde att det var en ny röntgentid. Hade man ingen aning om för ingen hade berättat detta och sjukhusets interna rutiner kunde inte gärna patienten känna till, eller hur? De åkte då till DS och lyckades få en röntgen på övertid och blev sedan hemskickad och så blev det operation på Södersjukhuset någon vecka senare. Nu gips och kryckor.


Det specialtillverkade specialbenstödet från OTC står kvar hemma och ingen vet om det kommer att behövas. För grejen var att han antingen skulle använda det eller opereras. Tror vi. Ingen vet riktigt.

Efter ett antal veckor ringer patienten till sjukhuset och frågar om han inte ska komma på återbesök. Oj då, det har vi missat här. Kalle åker till DS och gipset tas bort, han åkte in på röntgen igen, kom tillbaka till mottagning och fick nytt gips. Sen läkarkontroll och då åkte gipset av igen och patienten fick åka hem i ett par uppklippta gympadojor och kryckor. Tre gips på ett och samma besök."

Jag är fullständigt övertygad om att personalen på sjukhuset är mycket kompetenta och duktiga på sina specialiteter, men det verkar saknas bra rutiner. Man kan undra hur många oanvända och i onödan tillverkade hjälpmedel det finns ute i landet? Ska man verkligen gipsa tre gånger vid ett och samma besök? Ska patienten få en gul notislapp med ett datum och ingen förklaring till vad det betyder?

Självklart är arbetet på ett sjukhus oerhört händelsestyrt och att trösten man kan ge sig i väntan på akuten är att man nog inte är så väldigt sjuk om man får vänta länge. Ty andra som har det värre kommer före. Men visst kan man ställa sig frågan hur det kan komma sig att ett hotell kan hålla ordning på en hotellgäst, hur mycket som tagits ur minibaren, till vilket rum väskan ska levereras och vilke rumsservice gästen utnyttjat? Borde väl vara lätt som en plätt för ett sjukhus att veta vad en patient gjort på den ena eller den andra avdelningen, eller hur?

Jag tycker att det är verkligt bra att det kommer fram övergripande lagar att hålla sig till vad gäller vårdtider och medicinering. Lagar som gäller för alla.


(SvD)


Läs även andra bloggares åsikter om politik, vårdköer, landsting, moderaterna, samhälle