Från internet och ut på gatan...

När man läser om hur det är i Malmö just nu är det lätt att förskräckas. Ska ett samhälle se ut så här? Ett gäng med ungdomar härjar runt, slåss, bränner ner och förstör. Skälet de anger är att de inte får som de vill. Brandmännen vågar inte släcka bränderna utan måste ta hjälp av polisen för att utföra sitt jobb.

Båda grupperna består av stora starka yrkesmän som nog skulle kunna tämja odjuren, men om de tog i för vad det var värt så skulle tidningsrubrikerna vända sig emot dem.

"Det finns så mycket ilska inom oss" säger en ung man till Aftonbladet. Tjenare, skaffa en boxboll och slå på då. Det får vara någon måtta ändå. Även om integrationspolitiken är misslyckad. Något som man då måste lägga den förra regeringen till last. Det är kanske inte helt fel att från början få veta att vi inte gillar tumult av det här slaget. Vem kan säga emot den saken? Eller är det meningen att man ska få ge utlopp för sin ilska hur som helst bara för att man inte blivit "integrerad" på ett vettigt sätt?


I Södertälje behöver socialarbetarna ha eskort av vakter till och från jobbet, får sina bilar förstörda och butikerna stänger eftersom ungarna går in och plockar i varukorgar vad de vill ha och sen går ut utan att betala för sig. Däremellan kastar de stenar på bussar och gör livet allmänt djäkligt för omgivningen. Fotbollshuliganer ställer till elände varenda gång det är derby. Personrånen blir allt råare, man drar sig inte ens för att klappa ner pensionärer.


Det är rent läskigt att vara på stan numera. Så känner många. Det går inte längre att som vuxen säga åt någon unge att låta bli att vara dum. Då kan man räkna med repressalier. En till mig bekant politiker var i en skola för att informera om en kommande nedläggning av skolan. Han fick ett hotbrev som ungefär sa: "Du XX, kommer inte ifrån det här levande, vi vet var du bor" ... det är ju fullständigt oacceptabelt, eller hur?


Statsministern slog fast i sitt jultal att det nu får vara nog med brottsligheten och att regeringen ska satsa på att komma till rätta med det här. Även unga brottslingar under femton år ska utredas. Och man kanske kan tänka sig att de blir lite mer skakis av att sitta ensamma med två stora poliser i uniform än av att prata med kuratorn i skolan som i värsta fall är som Maria Lundqvist tolkning i dramaserien Hammarkullen, att arbeta med sociala frågor verkar vara ett av de absolut svåraste och mest krävande jobb som finns. Ingen ände på eländet.


Ingerö gillar också innehållet i statsministerns tal och tycker precis som jag att det är dags att ta itu med gator och torg nu och inte gömma sig bakom skrivborden och tro att internetbrott kommer att skapa ett bättre samhälle. Gårdagens exempel på ett sådant när man på lösa boliner tog till krafttag mot ett helt oskyldigt möbelföretag genom att låta 20-talet kronofogdar och ett mindre antal tekniker rusa in för att beslagta datorer.


Det hela grundade sig på att ett programvaruföretag sett att kunden inte registrerat sina programvarulicenser. Vilket är helt OK, det behöver man inte göra. Man kan köpa både dator och operativsystem på hyllan och helt lagligt göra installationer utan att behöva meddela företagen att man gjort det. Huvudsaken är att man har licensen. Anledningen till att man inte registrerar sig online är många gånger att man inte vill ha utomstående företags inblandning i de egna datorerna. Konstigare än så är det inte. Vi får hoppas att myndigheter och regering tar fasta på den fadäsen och inte tillåter civila att ta hand om ordningen på internet och jaga fildelande ungdomar med hjälp av IPRED - en lag som aldrig borde bli av. Det är inte utan att man kan undra hur de ska veta vad som är vad utan att avlyssna datorerna? Vi fildelar mycket här, men bara tillåtna Linuxdistributioner - hur ska dessa klåpare kunna skilja på om det som fildelas är lagligt eller inte?


Statsministerns uttalande om regeringens ambitioner att ta itu med den allmänna brottsligheten ligger helt rätt i tiden. Får man ordning på Rosengård, Hovsjö, bussfärder och promenaden från tåget till hemmet så har regeringen vunnit en massa tilltro. Det är verkligen välkomnande. Man kan inte leva i ett samhälle där inte ens det enkla vardagslivet känns tryggt. Det gäller både den organiserade brottsligheten och ungdomskravallerna. Ordningen bör tillbaka på gator och torg.


Att bete sig illa ska få konsekvenser oavsett anledningen till varför man gör det. Det är handlingen i sig som ska uppmärksammas. Gärna direkt på plats. En snut i varje knut sa muf på 70-talet. Man kan tycka vad man vill om det, men blir det rent allmänt lugnare på gator och torg så är det en bra devis. Det går inte att tycka synd om alla som beter sig illa, inte när tredje man blir oskyldigt drabbad.

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, statsministern, regringen, brottslighet, poliser, tumult, gängvåld, samhälle