lördag 7 februari 2009

Jag har bara skickat 80 SMS idag...

Unga tjejer tjänar pengar som gräs på sin bloggar. Kenza har själv skrivit om hur hon drar in omkring 120.000 kronor i månaden, Blondinbella alias Isabella Lövengrip talar om miljoninkomster per år och andra följer efter i god anda. Hur som helst de tjänar massor med pengar på annonsintäkter, sponsring och olika evenemang. Det är kul och det är en annan värld som många av oss mer vuxna inte har tillgång till. Den ska nog inte jämföras med vår egen. Det är bara att säga grattis och Go Go Girls... Skratta på er väg till banken. Aftonbladet skriver om dem här.

Tjejerna är öppna med sina inkomster och de är stolta för dem. Det ska de naturligtvis vara. Detta är ett nytt lite outforskat men inte fult sätt att tjäna pengar på som många vill göra gällande. Avundsjukan låter inte vänta på sig, det är trist.

Skatteverket är självklart intresserade och har till och med startat en speciell grupp som följer bloggar som tros tjäna mycket pengar utan att betala skatt för dem. Jag kan dock inte tänka mig annat än att de som startat bolag runt sina bloggar följer de regler som gäller. Men det finns säkerligen gråzoner, men så är det alltid. Konsumentverket utreder om det handlar om smygreklam på bloggarna. Det är bra om det blir ordning på torpet.

Man måste vara lite generös här nu och försöka vidga vyn utanför det egna perspektivet förstå att vi talar om något annat än det vi har i våra egna föreställningar. En del anställer via blogg och telefon, det blir säkert inte ett dugg sämre än att gå via rekryteringsbolag och låta det ta flera månader. Jag har i och för sig själv lagt ut på nätet att jag söker jobb men det har inte lyckats. Köra eget passar inte mig något vidare. Trivs bättre i ett större sammanhang, det är så olika. Inte tjänar jag några pengar på bloggen heller. Men det är klart att en åsiktsblogg skriven av en dam i sina bästa år lockar inte tonårspubliken och därmed får man inse sin begräsning. För det är de unga som med självklarhet lever i den digitala världen och så är vi några få som är nyfikna och håller oss igång.


Min käre make (aka Ragnar och fotografen här på MMK) överhörde ett intressant samtal på Roslagsbanan som manar till eftertanke och kanske gör storleken på det digitala engagemanget mer tydligt. Ung dam - 14 år ungefär är inbegripen i ett samtal med sin mobiloperatör. Hon är inte nöjd med saldot och säger - Jag har ju bara skickat 80 SMS sen igår, ja 78 då, för två skickades i morse. Klockan är 07.30 på morgonen ungefär. En del andra kanske har skickat 80 SMS sammanlagt de tre senaste åren. Ger lite perspektiv på de olika världar vi lever i numera.


Det är olika världar och man ska absolut börja fundera redan nu på vad detta kommer att betyda för samhällssturkturen inom ett ganska kort perspektiv. För ingen tror väl att de unga bara tänker stänga ner sina kommunikationsvägar?

Tokmoderaten vill göra en Blondinbella och få nya kläder - kanske det du, haha. Kul inlägg.

(SvD)


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

4 kommentarer:

Aewheros sa...

"Detta är ett nytt lite outforskat men inte fult sätt.."

Att göra reklam går ut på att presentera en extremt vinklad och inte alls öppen och ärlig bild. Det är fult. Extra fult om man vänder sig till en okritisk målgrupp.

Aewheros sa...

"Avundsjukan låter inte vänta på sig, det är trist."

Det kommer alltid finnas de som tycker det är orättvist att somliga hovar in oproportionellt mycket belöning i jämförelse med sina ansträngningar. Det är egentligen inget orimligt med det.

Man kan beskriva situationen som en sorts oligopolmarknad, sådant väcker alltid ogillande.

mrarboc sa...

Avundsjuka. Så dyker detta förhatliga ord upp även hos dig.

Vet du - det går att tycka illa om fula marknadsföringsmetoder utan att för den skull vara avundsjuk. Men det är ett lätt och bekvämt sätt att avfärda kritik på, man vrider fokus från den faktiska frågan till vilka eventuella motiv kritikerna har.

Mary sa...

Jo då, visst kan man tycka illa om saker utan att vara avundsjuk. Men det är faktiskt många som uttrycker sin avundsjuka, därav skriver även jag det.