söndag 8 februari 2009

Söndagsmiddag på äldreboendet - mums...

Var på besök på äldreboendet idag och det var lite trist att se.

Gamlingarna är som bekant i olika stadier av sin demens, min egen är fövirrad men inte totalt. Han kan inte ta vara på sig helt själv, hade behövt lite hjälp bara att hålla ordning på mat och natt och dag. Idag berättade han att de sagt på boendet att det var jag som krävt att han skulle bli inlåst. Så är det inte, hade väl ingen aning om att det handlade om inlåsthet så att han som är van att hoppa över stock och sten med en kompass i den ena handen och en karta i den andra plötsligt inte längre anses tillräknelig att ta hissen ner för att köpa tidningen utan ledsagare, de tror att han ska smita. Det kanske han gör också, men nog är det troligare att han drar så fort han får möjlighet ju längre han är inlåst. Avskyr den här situationen och får gå en omgång med boende och kommunens biståndshandläggare igen. Ska jag polisanmäla dem kanske? Han är faktiskt inte satt under förmyndare utan bestämmer själv. Kallas det kidnapping?

Nåväl lite rörigt är allt intellektet det måste medges, men med någon slags pedagogisk tanke och idé skulle man fixa det här. Varför inte släppa honom lös och följa efter helt enkelt.

Nåväl, kul har han det inte. Han sover mest eftersom han är instängd och inget har att göra. Det smärtar att se honom sitta där ledsen med insjunkna kinder och börja tala om att svälta ihjäl sig eftersom han ändå inget har att leva för. Bingo är inte intresset, frågesport är kul men det är bara han som kan svara.

Man kan förvisso läsa i lokaltidningarna om hur bra det ska bli för de gamla i Sumpan nu, efter all kritik. Hoppas att de skyndar på lite. För det är inte bra nu. Till en kostnad som är betydligt högre än tidigare så får gamlingarna det allt sämre när de hamnar på "hemmet".

I bottenplanet på Sundbybergs sjukhus finns ett nyrustat kök som inte används av alla i huset. Min gamling bor på ett Caremahem. Där hämtas maten från Täby och kommer i svarta plasttråg som personalen ställer in direkt i ugnen och värmer, de kokar bara potatis om de måste. 120 grader annars smälter trågen i ugnen. För visso har någon köpt eldfasta formar sen vi kalgade sist, men idag användes de inte.

Trågen i ugnen var fyllda med färdigskurna bitar med Fläskpannkaka - Mums. Söndagsmiddag på äldreboendet. Det finns inget alternativ.

Fläskpannkaka med lingonsylt - kylskåpet är för övrigt tomt. Bara att gilla läget. Han sa när jag gick - du har man väl kommit in här så kommer man aldrigt. Jag ska inte äta nåt idag. Jag vile ha falukorven som de skulle ha sparat från lunchen... Fläskpannkaka och falukorv. Riktig söndagsmat tänker jag och minns min mammas söndagsstekar, jag tror att det är fler som längtr efter dem och därför struntar i mjölmaten. Gamlingarna kan rent av få ont i magen av det där.

En annan intressant betraktelse är att för utlandsfödda gamlingar satsas det på demensavdelningar där personalen och de boende talar samma språk. Varför fungerar det inte så för de svensktalande äldre? Där min gamling bor kan huvuddelen av personalen inte tala flytande svenska! Det ställer till problem för både dem och de boende. Den ena kan inte språket och den andre håller på att tappa sitt. Det är inte bra. Det hjälper inte hur gullig personalen än är. Kan man inte kommunicera så fungerar det inte bra.

Bloggaren Önnestam beskriver hur gamla behandlas i Italien. Betydligt mer varsamhet och respekt där. Varför är det så svårt här? Hoppas politikerna i Sumpan skyndar på med sina ambitioner att göra det bättre för gamlingarna, imorgon har i alla fall tjänstemännen mig på telefonen. Ännu en gång.

Var det någon som sa Sandwichgenerationen - ungarna och gamlingarna. det är väl bara att bita ihop och ösa på som min doktor brukar säga. Tidigare gamlingsläsning från mitt tangentbord. Det tjänar som en ständig påminnelse om hur vora gamla har det när de inte längre kan tala för sig själva. Vi måste bli mer mänskliga.

Uppdatering: Läser just i Svenskan att äldreboendet ska stå för vissa förbrukningsartiklar, som stomipåsar exempelvis. Det ska vi komma ihåg för så är det inte på äldreboendet som Carema driver i Sumpan. Där har vi fått veta att de boende får stå för sådant själv.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

3 kommentarer:

Anonym sa...

eller som på mitt jobb, där många boende är syrianer. Visserligen finns det personal som kan språket, men knappast jämt.. och hur lyckat blir det mitt i natten när Nadya larmar och har en lång utläggning för mig om vad det nu må vara och det enda jag kan säga på syrianska är god natt. Oavsett om tanten är dement eller inte så är det ju bäddat för konflikt. Inte bor de på samma avdelning heller, så ingen kan prata med någon och Nadya är väl sådär halvnöjd med isterband kan jag tänka mig.

Hemlige sa...

Du har nog bara missförstått situationen på något sätt. Om det är Carema, eller någon annan privat entreprenör, som driver äldreboendet så drivs det naturligtvis i perfekt skick och endast till en bråkdel av kostnaden. Och det enda man har sparat in på är säkert administration- snart kommer patienterna att få recept på frukost, lunch & middag utskrivna av den privata läkaren. Och sedan får dessa hämtas ut på apoteket.

Mary X Jensen sa...

Nu råkar det vara Carema i det här fallet, det är inte alltid bättre när ommunen eller någon annan heller sköter det hela. Det finns andra exempel på det.

Jag försöker få dem att skärpa sig...