torsdag 12 mars 2009

Hökmark ger sin syn på ACTA och offentlighetsprincipen...

(svd)

Det har talats mycket om ACTA på senare tid, mycket av det som sker i dunkel känns märkligt. När vi inte vet så drar vi slutsatser, ibland rätt och i bland fel. Vad är det som gäller egentligen med offentlighetsprincipen?



GÄSTBLOGGAREN - Gunnar Hökmark (m)

Den svenska offentlighetsprincipen har gamla anor. Den har kommit att bli en avgörande viktig del i det svenska konstitutionella systemet. Och den innebär en öppenhet som ofta hyllas av oss själva och som för många andra är ett exempel på hur folkstyret blir tillgängligt för alla. Ändå är det rätt få som vet vad offentlighetsprincipen handlar om.

Den är inte till för journalister, för att journalister ska kunna gräva i enskilda människors privatliv eller granska makthavare. Den är till för något mycket vidare än så, den är till för medborgarna i deras granskning av makten, hur den utövas och under vilka villkor. Med offentlighetsprincipen motverkas maktmissbruk, eftersom maktmissbruk sällan tål det offentliga ljuset. Den förhindrar godtycke eftersom den gör det möjligt att granska vad som har legat till grund för ett beslut, vilket innebär att beslut som gäller för likvärdiga frågor också bör avgöras likvärdigt, inte för att gynna den ene framför den andre eller för att missgynna och bestraffa någon.

Den gör det möjligt att granska hur beslut har kommit till, varför de blir som de blir och dessutom vilka beslut som har fattats. Det gör att frågan om ansvar, för beslut som har fattas mot bakgrund av den kunskap och information som finns blir tydligt, vem som fattade beslutet och vilket grunderna för och syftet med beslutet var. Det gäller även de beslut som inte har fattats. Varför fattades inte beslut när kunskapen och informationen fanns. Var det ett medvetet beslut att inte agera eller hade man inte förmågan, förstod man inte informationen som fanns.

Även detta är offentligt, förutsatt att det inte är sekretessbelagt. Och då måste grunderna för en sekretessbeläggning kunna tåla en granskning.

En försvarshemlighet bör ju inte vara offentlig eftersom det handlar om att skydda landet, ett medicinskt register bör vara sekretessbelagt eftersom det handlar om att skydda den enskilde. Men man sekretessbelägger inte för att skydda makthavare. Tvärtom är offentlighetsprincipen till för att makthavare inte ska kunna skydda sig mot folkets granskning och dom. Det är demokrati och maktkontroll på en gång.

Har inte myndigheterna agerat för att förhindra en epidemi som man har information om finns ansvar att utkräva, liksom i den situationen att man chansar på att ett beslut inte ska behövas eftersom det kan kosta prestige, popularitet eller prestige att erkänna ett fel.

Offentlighetsprincipen är inte heltäckande eftersom där det inte finns handlingar, inte finns anteckningar eller där det inte redovisas vilken information som fanns och på vilka grunder man valde att agera eller inte agera aldrig kommer till vår kännedom. Det innebär att beslutsfattare som har sin makt på vårt mandat inte kan kontrolleras av oss. De smiter så att säga undan med makten från kontrollen. Fortfarande finns det till exempel ingen klarhet i ansvarsfrågorna kring regeringskansliet oförmåga att agera i samband med Tsunamin. De som hade makten på vårt mandat, och en unik möjlighet att agera agerade inte men vi kan inte ställa dem till svar.

När det gäller förhandlingar med främmande makt finns det goda skäl till att ha sekretess. Kontroll kan utövas med hjälp av offentliga handlingar, det vill säga våra handlingar för den offentliga makten är vår, även om de är sekretessbelagda.

Frågan om Acta-förhandlingarna är i den här delen höljda i dunkel. Det handlar om hur vi ska få ett bättre fungerande internationellt rättsligt skydd av immateriellrättigheter. Och det är EU som förhandlar på sina medlemsstaters vägnar.

Vilka är grunderna för förhandlingarna? Vilka är motsättningarna? Vad vill EU uppnå? Vad vill andra uppnå? Det är svårt att se varför detta ska vara hemligt för medborgarna på vars vägnar förhandlingarna förs. Där det finns motstridiga intressen kan det finnas skäl att hålla själva förhandlingsprocessens bud hemliga men kunskap och information om vad som är på väg att bli verklighet när företrädare för EU förhandlar på våra vägnar finns det all anledning att vi ska kunna få veta, för att veta om de agerar i vårt intresse och utifrån de värderingar som de kan försvara gentemot oss.

Kan det bli så att människor som reser med ett plagiat riskerar att drabbas av straffrättsliga sanktioner? Vilka maktbefogenheter kan enskilda myndighetsföreträdare få gentemot den den europeiska offentlighetens främsta företrädare, nämligen de enskilda medborgarna?

Men Acta-förhandlingarna är hemliga. Det är en nackdel i det europeiska systemet när offentligheten inte finns där för att värna den europeiska offentlighetens intressen. Det är något som vi bör ändra på. En gammal princip spelar roll för att se till att den moderna tidens politiska process utgår från medborgarnas intressen, inte utifrån enskilda makthavares tolkning av offentlighetens intresse.

Gunnar Hökmark - läs mer om Gunnars politiska arbete här.
Gunnar Hökmark är Europaparlamentariker och delegationsledare för moderaterna i Europaparlamentet sedan 2004 samt vice ordförande för EPP-ED, parlamentets största partigrupp. Han har tidigare varit riksdagsman och partisekreterare för moderaterna.

(DN)

Andra som bloggar om ACTA. Karl Sigfrid, (SvD), Christofer Fjellner förstås (en moderat som slåss för internetfrågorna i EU), Jonas Morian, Hultin, Farmor Gun, intressant, Karl Sigfrid i Aftonbladet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

5 kommentarer:

hindra mögel i krypgrund sa...

Det säger en hel del om dagens EU när en fråga som ACTA om vilket vi egentligen inte vet något föranleder våldsamma spekulationer om friheters inskränkande och maktens framflyttning. Tyvärr dessutom på goda grunder.

Farmorgun sa...

Hade redan lagt ut mitt inlägg om ACTA när jag såg denna intressanta postning. Ska fundera på hur jag skulle kunna sy inop en länk till detta ditt inlägg med en länk till mitt eget inlägg i en postning på NT-bloggen.

Anonym sa...

Jaja, fina ord Gunnar, men vad har du gjort för att dra trollen ut i ljuset? Jag skulle tro att om statsministern säger nej, så svarar du jasså och låser in dig och surar en stund, så mycket mer tror jag inte händer. Alternativt hjälper till med mörkläggningen om du tror att det passar din karriär. Är jag orättvis? Jag konstaterar bara hur lågt sverige har sjunkit, det är långt förbi förakt som de flesta av oss känner idag, äckel är kanske ett bättre ord.

Näe just det, det spelar ingen roll vad du säger eller skriver, det behövs handling för vi tror inte längre på er, förtroendet är förbrukat.

Nicke

Anonym sa...

"Men man sekretessbelägger inte för att skydda makthavare. Tvärtom är offentlighetsprincipen till för att makthavare inte ska kunna skydda sig mot folkets granskning och dom."

Om man tänker på alla märkliga turer kring de så kallade tsnumanibanden kan man ju undra om inte detta bara är vackra ord...

Farmorgun sa...

Jag vet inte hur eller om bloggarna hos NT plingas, men hur som helst med den saken - här en länk till inlägget där jag länkar till detta inlägg.
http://www.norrteljetidning.se/lasare/bloggar/3/comment/id/6878