fredag 27 mars 2009

Ris och ros till (s)

Inte trodde jag att det skulle vara en socialdemokratisk blogg som skulle bli årets höjdpunkt. Men faktum är att Thomas Bodström har lyft det politiska bloggandet rejält. Grattis! Det är just dialogen och interaktiviteten och samtalet som gör en blogg så bra.

Thomas Bodström blandar personligt och professionellt med politiska funderingar på ett väldigt intressant sätt. Hans egna tankar kring lagstiftningens skrymslen kommer fram och han beklagar den svart/vita bevakningen. Man kan inte annat än hålla med om det. För det finns alltid många aspekter på allting. Det jag gillar mest är att bloggen Bodströmsamhället inte bara är en megafon och informationssida utan att den ger ett intryck av ett intresse för att höra även vad andra har att säga. Det gäller då både ris och ros. Att sedan bloggen har en så vacker moderatblå färg är inte heller fel.

Fler politiker bör ta efter detta. En av mina favoriter i det här avseendet är förstås Carl Bildts blogg, han har förstått sedan länge att digital kommunikation har stor betydelse och på hans blogg släpps kommentarer fram och han svarar också då och då och man får tillfälle att följa hans resor runt världen. Så han är också i hög grad närvarande och man får en känsla av att han är en närmare bekant. Förvisso är det inte alls så, men att vara internetbekant är inte fy skam det heller. Det är väldigt många av mina egna bloggkompisar som jag aldrig träffat men uppskattar oerhört mycket ändå.

Ibland hör man politiker säga - Vi lyssnar gärna på er. Vadå er? Som om de själva skulle vara något annat än just utvalda för en period att föra annans talan. Dessvärre så verkar inte många förstå det utan tro att de måste lisma för varandra och hålla distans till verkligheten och möjligen lyssna på vad väljarna har att säga, i alla fall ge sken av det. Coconuts - in my opinion.

Internet och sociala medier handlar om dialog och interaktivitet - monolog är ute... så ute. Så Bodströms blogg är ett ljus i mörkret i det här fallet. Visst blir han kallad populist, men det är å andra sidan väldigt typiskt. Så fort någon har framgång så ska de hållas på mattan. Utom när det gäller sport och spel förstås.

Nåväl tro inte att jag hyllar socialdemokraterna till höjden nu, det handlar om Bodströms goda förmåga att kommunicera online. Nästa s-partiledare tror jag.

Bloggat har också Peter J Olsson som ger Bodström beröm för bloggen.

Skattehöjningar - nej tack

Nåväl nu får det vara nog med beröm till (s). De nygamla idéerna om att höja skatterna för de rika har dammats av igen och det är om inte annat ett effektivt sätt att sätta upp grupper mot varandra. Hetsa, vi och dom. Men nu har även låginkomsttagare fått betydligt lägre skatt och frågan är om de vill börja betala mer igen. Troligen inte. Alla vet att det är mer lönsamt att ta ut en krona extra av många, det ger mer i börsen än att ta ut en hundralapp av väldigt få. Världen är inte rättvis. Centern å sin sida tycker att man ska spara sig ur krisen.

Fick en tänkvärd skattehistoria från Andreas Krohn, texten kommer härifrån.

Sju barndomskamrater hängde fortfarande ihop sedan högstadietiden. De trivdes bra i varandra sällskap och även om flera av dem var upptagna personer fanns en tradition de höll för helig. Onsdagsmiddagen. Varje första onsdag i månaden gick de ut på en finare restaurang och åt gemensamt. Eftersom de gjorde detta regelbundet hade en lokal restaurangägare gett dem ett fast pris, trerätters middag med vin, cognac och kaffe för 10 000 kronor tillsammans. Det var smidigt och bekvämt, alla visste vad det skulle kosta.

Men eftersom det ändå var ganska dyrt att äta hade vännerna beslutat sig för att dela upp notan utifrån vad de tjänade. De hade det svenska skattesystemet som modell för att fördela notan mellan dem. Således betalade Hasse som var hög chef på ett börsbolag 4 000 kronor per gång, Per och Nils som också tjänade bra betalade 2 500 kronor var, Sergej och Lasse betalade 500 kronor var och Greger och Nisse som var arbetslösa behövde inte betala alls.

Alla var nöjda med uppgörelsen eftersom de tyckte att det viktigaste var att hålla uppe traditionen och träffas. En kväll sa restaurangägaren att ”Eftersom ni är mina bästa kunder vill jag ge er en bra rabatt. Jag drar av 20 procent på er nota och hoppas att ni ska fortsätta att äta hos mig.” Alla blev så klart glada för erbjudandet.

När väl notan kom in uppstod dock problemet: hur skulle rabatten fördelas? Sergej som var statistiker kläckte snabbt ur sig, ”men det är ju enkelt, vi drar av 20 procent på allas andelar.” Det föreföll logiskt och rimligt.

Men när de skulle betala inser plötsligt Nisse att han fick 500 kronor i rabatt medan Hasse fick nästan dubbelt så mycket. Det var ju orättvist, varför skulle Hasse få mer rabatt? Ska du säga sa Lasse, jag fick bara en hundring! Men de som blev allra argast var Greger och Nisse. De tjänade ju ingenting alls. Unisont uttryckte de sitt klagande ”detta är ett system som suger ut de fattiga, varför ska vi som tjänar så lite inte få någonting?” Alla var sura på Hasse, som var den stora vinnaren på rabatten. Hasse kunde inte riktigt förstå varför folk som ändå fick maten gratis var sura. Han beslutade sig för att inte följa med dem ut någon mer gång.

Nästa gång gänget, minus Hasse, gick ut var stämningen trevlig igen. De tyckte att det var rätt åt Hasse att han inte följde med. De var glada ända fram tills de fick notan, där blev något fel. Det saknades 3 200 kronor.

Hasse å sin sida upptäckte vilken otroligt trevlig middag han fick för 3 200 kronor på sin nya lokala kvarterskrog. I Monaco.

Andra som bloggar är: Peter J Olsson (klok karl det där) har synpunkter på att skatta Sverige ur krisen. Nej - höjda skatter ger inte fler jobb skriver Magnus A som kommentar till Sahlins utspel om skattehöjningar. Det är samma gamla visa skriver Kent, skattehöjningar som lösning på alla problem. Inte är de överens inom rödgröna röran heller. MP säger nej till skattehöjningar. Själv tror jag på människans egen förmåga, den är mycket större än vad man själv tror. Ska man ta ansvar måste man få chansen att göra det också. Att ta ansvar är inte att ge andra ansvaret för fördelningen av alla resurser.

(intressant) (PJAL)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

7 kommentarer:

Kraxpelax sa...

För det första är det här kaffepengar och för det andra är skattehöjningar PRECIS vad läget kräver då offentlig sysselsättning stöds utan statsfinansbelastning medan däremot undanträngd privat investering är minimal i rådande läge med skyhög sparbenägenhet.

Lars-Erick Forsgren sa...

Läs gärna mina tankar om Monas utspel idag.
http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2009/03/ogenomtankt-om-kris-och-skatter-fran-s.html

cnab sa...

Min recension av Thomas Bodströms blogg med det mycket fåniga namnet efter en vecka är att den inte känns äkta. Interaktiviteten är för låg. Massor av frågor från läsarna men inga svar, inga länkningar, ingen blogg roll. Verkar mest vara opinionsfishing på gång - vad tänker dom där ute i stugorna och hur kan vi fortsätta att hålla dom i schack.

anders sa...

Skattesänkning/avgiftssänkning för de som tjänat pengar på hus- och bostadsförsäljningar ena veckan. Nästa vecka höjning av fastighetsskatten för dem som använt vinsten till att köpa dyrare villa i en storstadsförort. Vad vilja socialdemokratin egentligen? Har de någon långsiktig idé eller är det bara tillfälliga utspel som gäller? Utspel som dessutom snabbt skjuta ner snabbt av deras "samarbetspartier". Dagens DN-debatt förslag kan dock kanske sägas var balanserat V tyckte att det var för lite och MP för mycket.

Stocken sa...

Bodström verkar tyvärr censurera kommentarer som motsäger hans inlägg. Jag skrev en kommentar till hans bloggpost om miljonärsskatt om att reinfeldt inte ljuger om skattesänkningarna för låginkomsttagare utan att skillnaden mot sossarna är att han räknar i procent. Sen skrev jag nått om att dessa specialskatter på höginkomsttagare som sossarna föreslår i parti och minut bara är ett uttryck för avundsjuka eftersom de har en ytterst marginell påverkan på skatteintaget som helhet.

Anonym sa...

@Stocken:

Bodström bestämmer själv eller genom några lojala medarbetare vad som ska publiceras i kommentarsfältet. Inget fel med det, det är naturligtvis hans rätt.

Precis som hände dig tog han/hans medarbetare inte en kommentar från mig, så visst censureras bloggen. Och därmed försvinner också mycket av idén med att blogga som Rick Falkvinge påpekade i en kommentar hos Bodström för några dagar sedan.

Nej, den här bloggen kännes alldeles för upplagd, för "smart" för mig. Försöket att skoja bort allvarligheterna med att ge bloggen det namn den har, tyder på att (S) är ute för att opinionsfiska och kanske i sann FRA-anda också kartlägga kommentarssignaturer.

Om någon nu tycker jag verkar paranoid så beror det enbart på Thomas Bodström och Beatrice Ask. Antagligen kopplar jag ner mitt bredband den 1 april - jag vill vara ha mitt privatliv i fred i enlighet med det som gäller i en öppen demokrati.

Stocken sa...

Korrigering: Nu har visst min kommentar hos Bodström dykt upp, tog bara lite mer än 24 timmar...