Frågan som berör - internetintegritet

(AB)

Plötsligt har piratpartiet 6,7 procent av väljarkåren enligt Novus Opinion skriver Lena Melin, hon tycker att det är svårförklarligt, närmast obegripligt. Jag tycker att det är hur lätt som helst att förstå. Personlig integritet är viktig för människor. Det är en absolut viktig fråga. Det handlar nu om den frågan, inte om piratpartiet i sig eller att unga finniga tonåringar utan rösträtt vill kunna kopiera film och musik hur som helst. Det handlar om vår brevhemlighet fast på nätet. Det handlar om att vi ska kunna ha samma integritetsskydd på internet som på andra ställen i samhället. Vi vill och ska kunna kommunicera om vad vi vill och vi vill kunna göra det anonymt. Det är demokrati. Det handlar inte om att Piratpartiet är så duktiga på PR. Det är en förenkling utan jämförelse.

Jag brukar påstå att det handlar om okunnighet medan andra menar att begränsningen och övervakningen av vad som sker på internet är en medveten handling. När jag hör vissa politiker säga "man ska inte kunna göra vad som helst på internet" så kan jag medge att det nog finns en viss medvetenhet bakom kontrollivern, men den är väldigt avgränsad och med grund konsekvensanalys. Jag tror dock inte att man på alla sätt vet vad det innebär. Skulle vara intressant med ett konkret exempel för att påvisa. De abstrakta bilderna av sociogram är kanske inte greppbara för alla. Däremot att se hur lätt man kan plocka fram information om en enskild persons förehavande (som han inte ens själv behöver vara medveten om) skulle antagligen bli mer påtagligt. Allt det här kan vi se om dig ministern - hur vill du att vi ska tolka det. Att systematisera insamling av information om enskilda på internet är problematiskt, för det går inte att avgöra vad som är falsk eller sann information. Det kan bli väldigt fel.

Tag nu som exempel den nya Ipred-lagen som fått Ifpi att få fnatt och visar det kraftfullt genom att skicka ut hotbrev till alla som möjligen kan vara inblandade i deras verksamhet. De får också motstånd nu, senast genom marknadsföringslagen. Samtidigt så pågår det för fullt verksamhet som över tid kommer att få bort den illegala fildelningen, ty det är så har det alltid varit. Marknaden reglerar sig själv. Stim erbjuder creative common license till sina medlemmar. Spotify finns och en hel del annat. Bredvid springer musikindustrin och en massa vogoner hysteriskt och vill stoppa utvecklingen som redan har passerat förbi det de vill stoppa.

En fråga som kan mobilisera så många som den personliga integriteten på internet gör måste tas på allvar. En klyftig politiker tar den och gör den till sin. Arbetet är redan klart.

Det handlar inte om fildelning eller fritt utrymme för pedofiler, narkotika och organiserad brottslighet som vissa politiker nu tagit till för att försvara sin kontrolliver. Man ska veta att den sociala kontrollen på internet är stor och förmodligen får polisen och myndigheter rapport om oegentligheter snabbare på så sätt än de hinner kontrollera själva genom sina tänkta avlyssningsmetoder.

Det politiska parti som tar den personliga integriteten på internet på allvar skulle bli en klar vinnare. Kanske att det blir socialdemokraterna? Det finns en enkelhet i att vara i opposition, att tappa ansiktet är inte lika jobbigt då. Å andra sidan så är det bra att svänga när vägen gör det.

PR-geni?

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, piratpartiet, personlig integritet, internet, EU-valet