Internet är inte bara lattjolajban...

Uppdatering: Thomas Gür skriver idag intressant om internet som vardagsnyttighet och om hur vi själva skyddar våra barn, och om att vi har skydd mot trojaner och virus men itn emot politiker.


Det som både fascinerar och förskräcker är att många av de människor man talar med ser på internet som ett nöjestempel. Det handlar bara om underhållning, filmer och musik på något sätt. För oss som varit med ett tag har internet en annan betydelse. Jag insåg det igår när jag mötte ett sällskap där de flesta brukar skratta lite överseende mot mig och säga - du och ditt internet, hehe. Nu talade vi om valet och det man sa var just att Piratpartiet bara är ute efter att stjäla och att upphovsrätten och äganderätten måste behållas. Sen var det stopp. Det är viktigt att konstnärer får betalt för sina jobb. Ja, ni har hört det där många gånger. Det läskiga är att de tror på vad de säger och ingen säger emot dem i det avseendet heller, bara att det måste förändras och bli stopp på tjuveriet. De har inte heller brytt sig om att försöka förstå vad det handlar om utan har mage att förringa andra som ser saken ur ett annorlunda perspektiv.

Man kan förstå det hela på ett plan och det är att när www tog fart i Sverige så började det handla om underhållning, musik, grafik och multimedia. Många människor har startat sin internetkunskap i den vinkeln och det är också vad de känner till om det hela. Detta är säkerligen en anledning till att lobbyisterna i den vinkeln har fått så stort utrymme. Finns det något som indignerar så mycket som stöld och robberi? När datorer blev allmängods kom det att handla mycket om spel, musik och film. Där har också fokus i debatten om ett fritt internet stannat upp.

Upphovsrättsinnehavarna har fått all uppmärksamhet och den viktiga aspekten på internet som samhällsbyggande verktyg har fått falla undan. Nu har nationalekonomen och doktorn Magnus Wiberg skrivit en intressant artikel om fildelning som samhällsfrämjande. Mycket intressant läsning. Karl Sigfrid citerar och kommenterar här. En nationalekonom har saknats i debatten, hittills har bara kvartalsekonomerna gjort sig hörde tillsammans med moralens väktare, vilka haft en något ensidig syn. Isobel Hadley Kamptz tipsar om en intressant artikel "Economic and Game Theory Against Intellectual Monopoly" Samtidigt fortsätter man i olika länder och stasar på fildelarna som främsta argument mot att begränsa internet. Storbritannien är nästa bastion.

De mer vardagliga sysslorna som att skicka meddelanden, skriva, och göra jobbrelaterade ting har kommit i skymundan i internetdebatten, man har i stället fastnat i nöjessvängen. I princip alla som jobbar på olika företag kommer i kontakt med datorer på ett eller annat sätt i jobbet. Det kommuniceras, faktureras, utbyts tankar och meddelanden av olika slag. Det tas kontakter som vi inte vill ska vara allmängods. Mycket av våra personliga kontakter med myndigheter sker också över internet idag. Vi vill kunna agera som om vi skickade post som med obrutna sigill kommer fram till adressaten. Internet har blivit en infrastruktur som vilken järnväg, motorväg som helst.

Ändå är det som att alla bortser från denna viktiga vinkel på internet. Ingen verkar förstå eller vilja förstå att det inte bara är de fildelande finniga ungarna som kommer att drabbas av de intergitetsskapande lagar som nu instiftas. Vi alla kommer att kunna drabbas för påhittigheten och möjligheterna med datorer är oändliga.

Jag träffade nyligen på en ung riksdagsman som uppmanade mig att finna mig i vad de som visste bättre sa. Lille vän tänkte jag då tyst för mig själv, och sa till honom att just i det här fallet så vet jag faktiskt bättre, dessutom så tänker jag själv och bildar mig en uppfattning utifrån det.

Nåväl när statsministern i Norge blir kontrollerad så har det kanske gått lite långt i ivern att använda sina möjligheter. Den personliga integriteten måste tas på allvar. Efter EU-valets resultat och Piratpartiets framgångar så kanske vi kan hoppas på att de etablerade partierna tar den saken på allvar nu och vidgar vyerna när det gäller internet.

Men vad kan man förvänta sig när kunskapsnivån generellt sätt är så låg att det accepteras att en kommuns fullmäktigehandlingar inte kan presenteras i en sökbar fil med anledning av att varje dokument måste skannas in för sig! Just det - skannas in för att skapa en pdf-fil. Hallå! Det finns dokumenthanteringsexpertis att ta till. Man skannar alltså in dokument som redan ligger online... tar mig för min panna och det gör alla andra också som varit med i it-svängen ett tag.

Det handlar inte om dumhet det handlar om okunskap om just datorer och internet. Vi kan olika saker vi människor det är ett som är säkert och det är väl först den dag vi tillstår detta som vi kan se en utveckling. Att lära av andra är inte så dumt. Det finns säkert den som tycker att jag raljerar nu, Men det handlar inte om det, utan snarare ett försök att exemplifiera vilka luckor det finns mellan människors uppfattning om vad internet är.

Emma gillar ett fritt internet och samlar många synpunkter och olika infallsvinklar på sin blogg. Liksom Farmor Gun som tänker en hel del i dessa frågor.


(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, internet, upphovsrätt, ipred, personlig integeritet, moderaterna, alliansen