Sista valaffischen nedtagen...

Igår klippte vi av det sista buntbandet på de valaffischer vi satt upp här. Jag har varit aktiv in i det sista i valet och avslutade det hela genom att vara valförrättare tillsammans med min man i söndags. Det är alltid en kul känsa och speciellt och känns lite högtidligt om än utmattande när man vid sluträkningen saknar en valsedel för att det ska stämma. I vårt fall var det bara en felräkning i en av högarna så vi slapp det där med att sitta och kolla alla kuvert igen - skönt. Vi var hemma efter midnatt. Trötta. Men nöjda ändå.


Nu när valet är avklarat finns det tid för lite reflektion och eftertanke. Jag känner en viss glädje äver att Piratpartiet fick sitt mandat i alla fall. Inte minst för att jag hoppas att frågorna kring personlig integritet även på internet nu kommer upp på banan på allvar. Att de etablerade partierna verkligen tar tag i frågan och vidgar sin syn så att den inte fastnar i unga väljare som bara vill fildela upphovsrättsskyddat material gratis. Det är inte bara så, även om det också är en aspekt. Viktigare är dock att gemene man inte ska behöva bli inblandad i underhållningsindustrins oförmåga att anpassa sig till modern teknik och moderna distributionsformer. De har inte gjort sitt jobb helt enkelt. Klart att upphovsmän ska ha betalt för sina alster, men även detta behöver ses över och moderniseras. Finns väl ingenting som säger att det måste fortsätta vara likadant som förr. Å andra sidan så kommer det alternativ nu i rask takt och det hade det gjort utan den där lagen.

Nåväl de politiska kampanjerna då. Jag brukar hävda att politik är en åsikts- och framförallt en förtroendebransch. Den går inte att instrumentalisera. De som gör det förlorar alltid på något sätt. Man kan väl ta Marit Paulsen som exempel på det - hon har hittills fått 38573 (64305! klockan 12:23, 71155 klockan 14.00) personröster! Hon fick ta utrymme i ensamt majestät, man lyssnar på henne. Hon har en egen politisk röst. Det är såna politiker vi väljare vill ha. Alf Svensson har fått drygt 10000 personröster trots att vi knappt sett till honom i valrörelsen. Han finns där och han är trovärdig. Spännande. Lite "age before beuty" kanske man kan säga. Då jag själv passerat 50-strecket så uppskattar jag särskilt detta och ser en ljusning för oss bortglömda med den erfarenhet som också behövs. Man kan alltid hoppas. "Det är individernas personlighet, kunnande, energi och engagemang som avgör, inte deras ålder enligt kalendern." säger Dick Erixon. Eller som Platon sa (ungefär) - det är först efter 50 års ålder man är danat att inträda i statens högre ämbeten.


På moderaternas lista så klättrar Anna Maria Corazza Bildt upp och blir förmodligen andra namn. Provvalsresultatet gav henne en hög placering. Partiets strateger flyttade ner henne och det visade sig vara emot väljarnas önskan. Anna Maria tog upp fighten och vann den. Bra jobbat och en anledning till viss eftertanke hos andra. Man kan inte manipulera med hjälpa av strategiska förändringar mot omgivningens vilja. Publiken ska aldrig underskattas.


En sak jag reagerade över var att våra m-kandidater kom i andra hand sista veckan och fram kom ministrararna, inget fel på dem i sig men det är ju inte de som ska sitta i EU-parlamentet. Det blev lite konstigt faktiskt. Och dessutom väldigt instrumentellt. Marit, Alf, Gunnar och Anna Maria CB blev uppmärksammade för att de gav av sin personlighet, sånt gillar väljarna.

Förvisso är det bra och viktigt med finanser i balans och så vidare men för människor i allmänhet är det vardagsfrågorna som berör och som också avgör var man lägger sin röst. Det är sånt man hör när man pratar med andra och lyssnar på vad de säger. Det handlar om miljön, det handlar om vardagspraktiska saker som påverkar oss i det närliggande. Det verkar som om politiker har lätt att glömma det. Makrofrågor är naturligtvis viktiga men det är på mikronivå vi lever vårt liv.

Nu måste vi ta Piratpartiets fråga på allvar, miljöpartiets likaså och dessutom fundera kring varför det gick så bra med Marit Paulsen och Alf Svensson. Jag tror att det är så att enskilda politiker i egenskap av sina personlighet kan göra skillnad. Därför är det viktigt att släppa fram dem och mer betrakta dem som de tillgångar de är för ett parti istället för att fundera kring om "rätt" person får uppmärksamheten eller inte. "M hade kanske gjort ett bättre val om frihandelskämpar som Hökmark och Fjellner hade fått prata fritt ur hjärtat i stället för att följa en strategi fastlagd på partihögkvarteret i Stockholm." menar Corren.

Ta ett tag med det som skapar inspiration i politiken - vardagsfrågor. Tänka efter ordentligt som Peter J skriver i Kvällsposten. Förnekelse är inte bra menar han. Dick Erixon har gjort en ordentlig och läsvärd genomlysning av hur olika medier analyserat valet. Johnny Munkhammar kommenterar också valet.

Tänk så här - Shit pommes frites - det gick inte så bra det här. Nu får vi bryta ihop och ta nya tag inför nästa val och då ska detta inte upprepas, vi lyssnar på väljarna och bryr oss om det vi hör, tar deras frågor på allvar och konstruerar inte egna eller hittar på massa ord som blir utvattnade med tiden. Säger någon ansvarsfull, ansvar, ansvarstagande igen som kommer jag att skrika. Högt. OK.

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, eu-valet, EU, moderaterna, piratpartiet, valanalys