onsdag 29 juli 2009

När andra tjänar pengar är det fult...

Socialdemokraten Jämtin ondgör sig över att det finns de som gör vinst (detta i vissa kretsar så fula ord) genom att driva friskolor. Det snyltas på skattepengar och barnen får en sämre kvalitet på grund av att skolpengen går till vinst och reklam. Förenklat uttyckt. Om vi blandar begreppen skattemedel, kapitalister och vinst på bekostnad av barnen så blir det riktigt smaskigt. Obehagligt och skrämmande på det socialdemokratiska sätt som jag ogillar så mycket, just när det blir mer moralindignation än konkreta förslag. Det är alltid de senare som saknas.

En socialdemokrat vet att skattemedel bäst hanteras av tjänstemän och politiker, skattebetalare göre sig ej besvär. Ty politiken vet bäst - vad är det om inte att betrakta sig själv som en slags allvetande överhet?

Men om man bortser från ekonomi och vinster och höjer blicken lite grann, och funderar kring varför kommunala skolor ofta är ganska kassa. Det är i alla fall vad vi får oss till livs genom media. Ibland får vi också veta att även privatdrivna skolor är dåliga förstås och det oftast i samband med att det diskuteras huruvida någon gör vinst på dem mer sällan på grund av att de verkligen är dåliga. Frågan som ska ställas och som är viktig är om barnen i friskolor verkligen har det sämre än barn som går i kommunala skolor? Finns det någon sammanställning på detta, eller är det bara lösryckta fragment vi får ta del av för att man vill smutskasta verksamheten?


Friskolereformen är bra, den ger möjligheter till mångfald vad gäller pedagogiska inriktningar men också för valfriheten att själv välja modell. Föräldrar och elever kan fritt välja och det är bra. På alla sätt.


Istället för att hamna i diskussionen om vinst och slöseri med skattemedel borde man fundera kring effekterna av nyttjandet av dem. Det finns all anledning för den kommunala skolan att delta i konkurrensen om eleverna. Är skolan bra så får man elever, så enkelt är det faktiskt.


Så frågan man ska ställa sig är naturligtvis varför kommunala skolor inte upplevs som bra? De har lika stora möjligheter som privata skolor har, ty skolpengen följer eleven och den är den samma oavsett om skolan drivs privat eller via kommunen. Personalen är ofta välutbildad och borde kunna ta grepp för att förbättra sin skola. Varför gör de inte det? det handlar inte bara om pengar, ty kommunala skolor har samma skolpeng som de privata. Det brister i organiseringen.


Egentligen om man vill ställa saken på sin spets så kanske man ska fundera över om skolpengen är för hög? Med tanke på hur olika den verkar användas? Om en friskola lyckas gå med vinst och ändå ha bra kvalitet på undervisning, nöjda elever och föräldrar så är väl det en tankeväckare om något? Det kanske rent av är möjligt att politiker och kommuner inte är bra utförare av skolverksamhet? Det kanske är en myt för att det alltid varit så? Vem vågar ställa de frågorna och dessutom försöka komma fram till något svar?


Det är enkelt att hamna i den ideologiska sammansvärjningen där allt som ger vinst är fult och att hävda att användandet av skattemedel ska vara villkorat för offentlig verksamhet som helst drivs av socialdemokratiska allvetande politiker. Som om det senare var en garanti för och ett under av effektivitet. Så är det inte och det känner alla till.


Jag ser att Expressens ledarsida är på samma linje som jag här och ställer sig frågan, hur kan kommunala verksamheter bli bättre och effektivare. Inte är det genom att gnälla på dem som är bättre i alla fall. Jag brukar säga till mig själv. Jag kanske inte är bättre än alla andra, men baske mig är jag inte heller sämre. Kanske att det kommunala skolväsendet skulle fundera lite på det. Hur kan man bli bättre. Det handlar mycket om attityder här. Och ideologi, givetvis.

Göran Widham har skrivit ett bra inlägg i den här debatten. Läs det här.

Andra som bloggar om saken: Christer G Wennerholm, Gryningsräd, En som tycker att Jämtin har rätt är Peter Andersson. Så olika det kan vara. Bloggen Bent.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

6 kommentarer:

gabbe sa...

"det handlar inte bara om pengar, ty kommunala skolor har samma skolpeng som de privata. Det brister i organiseringen."
Beror nog på var i landet den kommunala skolan ligger,där jag bodde förrut var dom kommunala skolorna tvungna att ta emot alla elever oavsettom dom hade handikapp eller inte, oavsett om dom behövde bygga om för att eleven skulle kunna vistas där och samtidigt hålla överkapacitet på lokaler ifall nån elev ville flytta til lden skolan. bla var det en skolla som hade drygt 600 elever men var tvungen att hålla en kapacitet på 1150, sen behöver skolan fräschas upp måste kommunala skolor vänta på att det finns rum i budgeten,medans en friskola bara kan bygga om och skicka räkningen till kommunen.
Tro nu inte att jag är emot friskolor för jag tyckte det var en bra ide när den kom,bara att genomförandet suger.
Speciellt när den privata skolan med ombyggnaden stod och snackade skit om att man var effektivare med att hushålla resurser och inte höll onödig överkapacitet,samtidigt som man hade skötsammare elever så det blev billigare pga det. Visste inte om jag skulle skratta eller gråta.

annarkia sa...

Du generaliserar grovt när du säger att kommunala skolor är dåliga. I Jönköping har friskolorna haft svårt att etablera sig på grund av att de kommunala skolorna håller hög kvalitet.
Det är bra att friskolor finns men är inte alltid de föredömen du gör gällande.

Mary X Jensen sa...

Annarkia, min mening är inte att generalisera. Bara att det ofta talas om hur dåliog skolan är. Jag vet att det finns bra kommunala skolor, sitter i utbildningsnämnden ;-). Men när det debatteras så klagas det ofta på att friskolor skulle vara sämre och enbart ute efter att göra vinst på bekostnad av barnens skolgång. Vilket man sedan påstår gör de kommunala skolorna sämre. osv osv.

Jag tror att det finns alla möjligheter för kommunala skolor också. Det är bra med mångfalden och att blandningen finns efetrsom ungarna är olika.

Sen tror jag att det finns mycket i den kommunala organiseringen av skolor som kunde förändras. Vår utbildningsnämnd är bara en tillsynsmyndighet för både kommunala och privata skolor. Produktionen sker i annan nämnd. Men det är olika i olika kommuner.

Anonym sa...

Sparka hälften av vår väl avlönade politiker som experimenterar med folks väl och ve så kan vi börja bygga ett nytt Sverige för de stora summor som blir över.

Frida

Mary X Jensen sa...

På sina håll finns det nog för många politiker.

jens sa...

Jämtin m.fl. anser att en skolverksamhet (och annat) ska bedrivas till självkostnadspris, dvs intäkterna får inte överstiga utgifterna. Motiveringen är att man inte ska tjäna pengar på barn.

OK, jag köper resonemanget om Jämtin tillämpar det konsekvent. Om friskolan inte får ha ett överskott, så kan inte dess beståndsdelar ha ett överskott. Beståndsdelarna utgörs av personalen. Det innebär att varje lärare inte får gå med överskott, vilket innebär att dennes intäkter inte får överstiga utgifterna.

För att det inte ska leda till orättvisor, måste man i förväg fastställa vilken utgiftsnivå som är godkänd. Efter detta kan lärarnas löner sedan justeras.

Jag anser att man ska leva som man lär. Så det vore klädsamt om Jämtin föregick med gott exempel och började leva själv efter sin ide. Dvs vi fastställer en utgiftsnivå som täcker mat och husrum och justerar (ned) hennes lön till denna nivå.

Tänka sig, jag har en gnagande känsla av att någonstans här börjar det krångla till sig och Jämtin tycker inte alls att det ska gälla i just hennes fall. Märkligt.