måndag 26 oktober 2009

Nu blandas det nog lite äpplen och päron här Abele...

Unge moderate riksdagskandidaten Anton Abele skriver om bloggar som något farligt som kanske borde begränsas. Detta på grund av att det skrivs för mycket om allt möjligt verkar det som. Lite oro för att bloggare rent av kan ändra lagförslag, eller vara dumma mot varandra.


Nåväl nu ska man till att börja med tänka på en blogg som ett verktyg för att göra sin röst gällande. Yttrandefrihet är grundvalen i en demokrati. Den ska vi verkligen inte försöka begränsa. Att det finns de beter sig dumt på bloggar är verkligen ingen anledning att ge sig på alla som bloggar. Det blir väldigt fel.


Den typen av människor som beter sig dumt gör det på alla ställen de kommer åt. Det finns lagar som reglerar förtal, kränkningar och annat. De gäller både på nätet och annorstädes. Så det handlar väl snarare om att skärpa dem lagarna än att ge sig på bloggarna enskilt. Det senare är på gränsen tycker jag nog. Till att inte vara så bra tänkt av Anton. Att det finns bloggar som drivs av personer som är allmänt elaka mot andra är en sak men det är också de som tidigare stoppade elaka lappar i fickorna hos den de vill mobba. Vi andra är mest snälla.

Att framföra sin åsikt är en rättighet vi har i en demokrati och den ska vi värna om. Det är faktiskt väldigt grundläggande. Det är inte yttrandefriheten vi ska ge oss på utan det faktum att människor är dumma mot varandra som är problemet. Det ligger på ett annat plan.


Hultin i centern försöker i en bloggpost förklara för Anton hur det ligger till. Jag tror inte att Erik behöver vara orolig för att inställningen till frihetliga värderingar gäller för moderaterna i stort. Så upplever inte jag saken i alla fall, tvärtom. Då bloggar jag ganska mycket som bekant. Det hela handlar nog mer om okunskap och en avgränsad upplevelse av bloggar från Antons sida. Att han värnar om dem som far illa är dock en egenskap han ska uppskattas för.


Sossebloggaren Peter har också åsikter om Antons inlägg och jag tänker. Kär anå´n om jag inte skulle få käbbla med Peter och andra (s)-bloggare. Hur trist skulle inte politiken bli då? Det är nästan essensen av politik - att få diskutera med andra att komma vidare.


Mobbare ska sättas åt oavsett vilket forum de beter sig illa i - vi andra vill tacksamt lämnas ifred. Vi vill inte ha me´t att göra och bli inblandade i någons salgs kollektiv bestraffning.


Jag ställer gärna upp med gratisråd till Anton. Han verkar vara en duktig och ambitiös kille, men här blev det fel...



Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , , ,


Dagens Media

12 kommentarer:

Fredrik sa...

Jadu, du har ju ett digert jobb framför dig att hela tiden behöva sopa rent efter alla dessa moderata tomtar som glömt vad frihet innebär.
Jag har gett upp.
När de inte fattar hur lite de fattar utan bara rapar en massa dumheter samtidigt som de ska sitta i riksdagen och bestämma så riskerar vi ju att drabbas av riktigt dumma saker, typ FRA-lagen. Ja just det ja, den var ju redan antagen.
Gissa varför det blir piratpartiet.

Anton sa...

Mary,

Tack för ditt fina inlägg. Tycker det är väldigt bra och intressant att debatten lyckats nå så många. Mitt uppdrag och mitt mål med artikeln är uppfylld - jag ville få upp debatten till ytan. Vi måste våga tala om problemet.

Angående ditt inlägg är det vissa delar som jag ifrågasätter och undrar om du verkligen läst artikeln i sin helhet.
Bland annat tycker jag att du missuppfattat min kritik mot problemet. Jag citerar från min artikel:

"Det är bråttom. Det är väldigt viktigt att förtydliga att det inte är bloggarna eller yttrandefriheten jag kritiserar, utan det faktum att bloggsidor och Internet inte bara används för goda syften. Syften vars konsekvenser är sådana vi aldrig får acceptera."

Här förtydligar jag ännu en gång att det inte är bloggarna eller yttrandefriheten jag kritiserar utan det faktum att lagar och regler som finns inte följs såsom i "den verkliga världen". Internet är ofta en Vilda Västern när det kommer till att människor följer lagar och regler.

Yttrandefriheten är något av mina närmsta hjärtefrågor och något jag alltid kommer att värna om att den inte minskas. Det är en rättighet som måste finnas i demokratier.

Samhället utvecklas hela tiden och vi måste också anpassa oss efter detta. Du säger att lagar och regler finns men de verkar uppenbarligen inte fungera då väldigt få döms för något sådant brott i proportion mot antalet "lagöverträdelser". Samtidigt tycker allt för många att lagar och relger inte fungerar. Se Dagens Medias undersökning http://www.dagensmedia.se/nyheter/dig/article95343.ece

Vi måste lägga mer resurser på att se till att dessa internet-brottslingar blir fällda och straffade för sina lagöverträdelser. Det är min poäng med hela artikeln.

Hoppas du återkopplar till mitt meddelande i nästa inlägg. Vore mycket tacksam för det. Det är lite mitt svar på kritiken mot artikeln och därmed vore det roligt att få ge svar på tal när vi ändå har en yttrandefrihet.

Tack på förhand Mary,

Sköt om dig,

Med vänlig hälsning
Anton
anton@stoppagatuvaldet.nu

Erik Hultin sa...

Tyvärr så känns det som om farhågorna bekräftas en aning. Måltavlan verkar ju till största delen vara "internet-brottslingarna".

Det ÄR svårt att fälla någon för förtal, både i verkliga livet och på internet. Så måste det vara om vi alls ska ha någon rättssäkerhet. Vad gäller kränkningar som begrepp så undrar jag hur Abele tänkt sig att man ska kunna lagstifta om den saken. Vad är det som reglerar om det är en kränkning eller ej? Att den "drabbade" anser sig vara drabbad? En klart subjektiv bedömning alltså. Eller finns det något förslag på hur man ska bära sig åt i lagens ögon för att kränka någon?

Abele påpekar i detta sammanhang att yttrandefrihetet är en av hans närmaste hjärtefrågor, men samtidigt så påpekar han att han vill minska densamma. Betänk att det idag inte finns något lagrum som bekräftar att yttrandefriheten även gäller på internet. Just därför så är alla former av specialregleringar ett otroligt stort hot mot just yttrandefriheten.

Anton sa...

Erik,

Tack för din kommentar. Vill börja med att säga att det inte alls är lika svårt att fälla någon för förtal/hot om det är i den verkliga världen. Du kan alltid skicka brev anonymt men oftast får man dessa inte publicerade i offentligheten om om det inte finns bevis för påståendet och om det inte finns en tydlig avsändare. Att få ut sin kommentar i offentligheten kan man göra på 3 minuter genom att t.ex. kommentera anonymt eller skapa en anonym blogg.

Nästa sak är: Har jag någonsin sagt att jag vill begränsa yttrandefriheten? Det känns lite som du tagit det från dina egna tankar. Citera gärna mig om du hittar någonstans där jag vill begränsa yttrandefriheten för "lagliga" användare av bloggar och yttrandefriheten.

Sista: "Vad gäller kränkningar som begrepp så undrar jag hur Abele tänkt sig att man ska kunna lagstifta om den saken." - svaret på detta är just det jag skriver om man läst artikeln. "Låt oss gemensamt se till att detta ansvar tas". D.v.s. när debatten väl kommit upp till ytan hoppas jag att vi gemensamt debatterar om man som kan göras åt problemet, om det så nu är genom bättre lagar eller om det kan lösas på något annat sätt. Tror det är bäst om vi får ett gemensamt svar på den frågan. Jag är ingen expert utan det bästa är om man lyfter frågan så att bästa förslag på lösning vinner.

Återkom gärna med svar, men framförallt publicera gärna din kommentar och detta svar i din blogg. För yttrandefrihetens skull.

Tack på förhand
/Anton

Erik Hultin sa...

Anton:
Det krävs en tämligen skarp bevisning för att man ska bli fälld för förtal i verkligen livet. Om detta i sig är riktigt så ska det vara samma krav på internet.

Du sätter själv fingret på ett exempel gällande en begränsning av yttrandefriheten när du skriver "lagliga" användare.... Du vill alltså inte begränsa yttrandefriheten för de som följer lagen, men däremot för de som inte följer den? Gäller detta för de som har dömts för brott, eller hur menar du?

Om jag förstår dig rätt så menar du att vi gemensamt ska kunna komma fram till hur en kränkning ska kunna definieras. Jag bistår ytterst ogärna i en sådan debatt, eftersom den uteslutande kan föras subjektivt och ur någon form av moralpredikande perspektiv. Bjud gärna in valfri kristdemokrat och valfri vänsterpartist för att se om dessa tu kan enas kring vad som ska betraktas som krankning resp. vad som inte ska göra det. Släng sen in en liberal i det hela så har du ett sammelsurium resonemangsmässigt som du sedan menar att man ska grunda en lagstiftning på. Det är exakt lika illa som att stifta lagar utifrån religion.

Jag tänker inte publicera vare sig min kommentar eller ditt svar på min blogg, och i synnerhet inte utifrån att det skulle gagna yttrandefriheten. Av respekt för Mary så för jag hellre debatten här, där den uppstått. Vill du däremot kommentera på min blogg så står det dig absolut fritt. DET är yttrandefrihet, eller hur?

Det är däremot möjligt att jag finner för gott att skriva ett nytt inlägg på min blogg om detta. Det beror på om jag tycker att det finns fog för det. Om så sker så är du givetvis välkommen att kommentera där.

Mary sa...

Jag kan tänka mig att det här problemet är mer utbrett bland unga människor Anton. Därför så ska vi inte blanda hop äpplen och päron.

Internetbrottslingar är ett väldigt starkt uttryck. Det finns lagar och det är nog mer de som hanterar dem som ska adresseras i så fall och inte problemet att bloggar påverkar samhällsdebatten.

För min del handlar debatten mer om hurvi förhåller oss till varandra överhuvudtaget. Jag har svårt att förstå att internet blir inblandat hela tiden. Det mesta som sker där är bra saker. Låt oss fokusera på det.

Mary sa...

Anton här kan du läsa lite. Det behövs utbildning kring detta.

http://www.prv.se/Immaterialratt/

Peter Andersson sa...

Politiken blir tråkig om man inte får gräla med Mary :-)

Jag tycker att grundtanken hos Anton är rätt för det ligger ju, som jag tolkar det, bara humanism som utgångspunkt. Att värna offren för de som verkligen utsätts för kränkningar. Så långt är jag och förmodligen väldigt många med. Men det är steget efter som blir fel.

Anton skriver mot den bakgrund han har målat upp att:

"..men den här gången är det bloggarna och deras framtid, som borde stå i centrum."

I mitt inlägg skriver jag att jag inte tror, med viss erfarenhet, att det är bloggarna som står för "digilala övergrepp" eller ens de grova påhåppen verbalt. Jag tror att det mer handlar om anonyma kommentarer på bloggar och ex tidningars webbplatser. Att just framhålla att bloggarna nu s.a.s ska utredas för att kartlägga övergrepp låter inget bra och skulle man göra det tar vi steg i en riktning ingen av oss vill. Tror jag.

/p

Anonym sa...

Moderaterna har blivit ett parti som präglas av förbudsmentalitet och det-var-bättre-förr. När tusan hände det, och hur gick det till?

Anonym sa...

Yttrandefrihet är en av väldigt få rättigheter. Enligt mig får en rättighet aldrig betyda en skyldighet för en annan människa. Religonsfrihet är en annan sådan rättighet.

Yttrandefrihet måste betyda att man får tycka, tänka och säga vad man vill. Det betyder inte att andra personer måste lyssna på vad man säger.
När Anton säger detta blir jag därför riktigt rädd för Moderaterna.

"Citera gärna mig om du hittar någonstans där jag vill begränsa yttrandefriheten för "lagliga" användare av bloggar och yttrandefriheten."

"lagliga"...Vem bestämmer vem som är det??? Det låter något som Orwell har skrivit,,,

Mary sa...

Nåväl anonym. Det finns inget skäl att låta en hel grupp lida för vad en ung person uttalat. Vi är flera ;-)

Stefan sa...

Kan du gå i god för att dina parti- och Alliansvänner som Beatrice Ask och Johan Pehrson inte vill förbjuda anonymitet på nätet? Det är ju andemeningen i precis alla utspel från Alliansregimen i nätfrågor (och nej, jag tror inte röd-gröna är ett dugg bättre, men de gör inte heller anspråk på att bedriva en liberal politik). Kan du gå i god för att syftet med Anton Abele i riksdagen inte är ett slagträ i kampen mot anonyma bloggar som sysslar med nätmobbing, det nya "barnporr-kortet" i debatter om nätcensur? Har du någon alternativ förklaring till varför ett nätmobbingoffer vars videodokumenterade "kvalifikationer" raderats från Youtube i rask takt, lyckats mygla sig in i riksdagen? Kalla mig gärna foliehatt, men Nya Arbetarpartiet i Per Schlingmans regi är inte precis känt för att fatta strategiskt tveksamma beslut i övrigt, vilket får mig att ana ugglor i mossen när en Anton Abele kommer från ingenstans och plötsligt sticker ut hakan som riksdagsrepresentant...