Kontentan - Du behöver egentligen inte jobba...

Socialdemokraternas huvudbudskap blir att återställa A-kassan, de kallar det jobblinje. Den ska åter till det gamla, till varje pris. Skatterna ska höjas för den som jobbar, särskilt för de rika. Nu finns det inte så många rika personer att ta i från så det innebär att gränserna för att vara rik sjunker. Redan en vanlig tjänsteman kan räknas som höginkomsttagare och får betala extraskatt.

Sittande regering har sänkt skatterna för alla som jobbar, vilket innebär att de flesta fått mer i plånboken. Även de som inte alltid fått vara med tidigare i den svängen, en del har fått så mycket som en extra månadslön i plånboken. Tanken är att det ska locka till att det är bättre att jobba än att försörja sig via bidrag, det ska vara glädjefyllt att själv få bestämma över vad man vill använda lönen till. Att det för närvarande har varit lågkonjunktur och jobben varit färre är olyckligt. Det är inte regeringens fel som socialdemokrater gärna vill få det till. Konjukturer kommer och går, det har de alltid gjort och den senaste framställs alltid som den värsta. Nu ser det dock ut som om uppgången är nära förestående och när det vänder så brukar det bli som hålet i en säck ärtor, ni vet det blir bara större och större och plötsligt så väller det ut.

Fler jobb...

Hur Mona Sahlin et alles ska fixa fler jobb framgår inte av historien, men återta jobbfrågan vill hon göra. Det känns dock som om hennes jobbfråga handlar mer om det som gäller när man inte jobbar. Det ska vara lönsamt att inte jobba... Tvärtompolitik mot alliansens.

Socialdemokraternas jobbfråga är hur man ska få ut mest av att inte jobba. Bloggen Den hälsosamme ekonomisten fann ett skrivfel på socialdemokraternas hemsida och undrar om den möjligen är freudiansk, att få ut 870 procent av sin inkomst är att ta i kanske. Nu är det självklart ett skrivfel och såna kan alla göra. Skattehöjningar lär det bli, Krohniskt har räknat lite.

På 70-talet diskuterade föräldrar hur mycket de hade råd att jobba. Detta beroende på att det avgjorde hur mycket stöd man kunde få från staten. Gick man upp i arbetstid så höjdes nämligen dagisavgifterna och bostadsbidraget sänktes. Det var inte lönsamt för alla att jobba heltid. Så gick diskussionerna i småhusområdet.

En frisörska i min omgivning jobbar ungefär 60 timmar i veckan - det går dock inte Försäkringskassan med på utan tjafsar med henne om detta. Ty hennes SGI blir högre än de anser att man ska ha som hårfrisörska. Hon gillar att jobba och göra rätt för sig och för att kunna unna sig olika saker. Hon är ekonomisk och sparar innan hon köper hus och annat. Men hon kämpar och det hårt. Visst ska väl det uppmuntras i stället för att hållas tillbaka? Småföretagare har det inte lätt i sina kontakter med myndigheter. Här behöver det förenklas. Jobbar man hårt måste man tjäna på det också. Människor är olika och gör olika prioriteringar i livet.

Mona Sahlin kallar regeringen för Arbetslöshetsalliansen. Vad hon nu menar med det? Vad ska man kalla hennes gruppering - A-kassealliansen? Konjunkturen runt om oss påverkar och det är väl ändå inte riktigt regeringens fel? Att socialdemokrater i andra andningen vill ta bort ROT-avdragen för hushållsnära tjänster är en motsägelse i det fallet. Här har skapats många nya jobb. Den som tidigare arbetade svart kan nu börja jobba vitt i stället. Det är en önskvärd utveckling. Hur man kan dr aigång pigdebatten här begriper jag inte. Vad det egentligen är för skillnad på att städa hemma hos någon eller på hotell eller kontor är svårt att förstå. Socialdemokraterna förringar här arbetsinsatser som mindre värda.

Hur socialdemokraterna har mage att påstå att alliansen delar in människor i närande och tärande är obegripligt. Alliansens politik är att uppmuntra alla till att bli närande i möjligaste mån. Det finns tydliga uttryck för att människor ska få hjälp att både återkomma till arbetsmarknaden på ett lämpligt sätt genom rehabåtgärder och liknande liksom att den som är sjuk ska ha sin fortsatta sjukpenning. Men många har levt mittemellan. Det finns nu coacher på arbetsförmedlingen som kan hjälpa människor att komma vidare i livet. Märkligt nog så uppmärksammas bara problemen.

Det är ingen som talar om de problem som funnits tidigare med det gamla systemet. I det kom inte heller alla in. Man talar heller inte om dem som är sjukpensionärer och driver svarta företag med 40 anställda (autentiskt exempel). Man talar inte om de som säsongsarbetar och lever på bidrag under lågsäsong istället för att ta ett annat jobb då. Det är faktiskt undersköterskorna som försörjer dem också genom skatteinbetalningar. Jag tillhör dem som inte tror på (s) jobbpolitik. Det gör inte heller bloggaren Svensson, dock av helt andra skäl än jag.

Bloggar: JJ´n , Bloggvärldsbloggen, Peter Andersson med (s)-ögon, Kent Persson håller med mig och menar att saker och ting inte alltid är vad det heter.

AB
SvD

Läs även andra bloggares åsikter om politik, jobblinjen, bidragssverige, skattesänkningar, moderaterna, alliansen, mona sahlin