tisdag 26 januari 2010

Hur uppfattar jag den nya sjukförsäkringen...

Med anledning av den diskussion kring sjukförsäkring som uppstått genom ett par m-politikers tilltag att kritisera en enskild person från en tidningsartikel i Aftonbladet så börjar man fundera över hur starka fördomarna är egentligen. Inte minst sagt vilken fart de får när de väl är i sving. Jag brukar kritisera den instrumentella framställningen av politiska frågor som berör människor. Den är alltför vanlig tyvärr. Som beteendevetare så har man kunskaper om att världen inte är svart eller vit och det blir mer självklart att försöka se saker och ting i lite vidare perspektiv. Att ställa frågorna. Hur blev det så här? Vad menas egentligen? Finns det bakomliggande okända orsaker till situationen? Det är allt för lätt att lägga skulden hos den andre, men det är sällan så enkelt. Det där med att se grandet i grannens öga men inte bjälken i sitt eget,

För det allra mesta brukar jag försvara moderater men nu måste jag ändå framföra en slags förvåning här. Vad tänkte ni på när ni gav er på och analyserade en enskild namngiven person utifrån en artikel i Aftonbladet? Alla vet väl att artiklar i kvällspressen går ut på att hårdra situationer? Detta var väl ändå som att ta ut målvakten och fördubbla antalet spelare på planen.

Debattartikeln fick mig fundera över min egen syn som människa och moderat på det nya sjukförsäkringssystemet. Jag kom fram till en del egna slutsatser. Nationalekonimiskt är det viktigt att så många som möjligt jobbar för att vi överhuvudtaget ska ha råd med välfärd i samhället. Då är det viktigt att den som kan jobbar och inte göms undan i ett system som rymmer både allvarligt sjuka personer och andra som inte passar in av olika skäl. Så långt är det solklart. Vi vet sedan tidigare att även socialdemokrater har haft i tankarna att ändra systemet. Det har dock varit politisk dynamit och de har avstått.

Efter egen förmåga
För mig är det också självklart att man i möjligaste mån klarar sig själv eftersom det är först då man kan hjälpa andra. Det är en grundläggande inställning bara. Människor ska inte gömmas undan i system som ger utbetalningskort varje månad och sen glömmas bort. I 30-årsåldern ska man inte tycka att det är OK att vara sjukskriven resten av sitt liv. Det går inte att komma ifrån att vi har haft ett samhälle som delvis fostrat in många i den förvissningen, det blir en slags falsk trygghet. Numera kan man få hjälp att komma vidare om man fastnat, men för den skull så måste vi också fundera lite över hur det har blivit så här och varför människor tar det för givet, och hellre hjälpa en stjälpa. Nu ser hjälpen ut annorlunda än tidigare och varje individ måste delta själv. Man ska inte drabbas av Försäkringskassan utan kunna använda den och AF som möjlighet och ett steg att komma vidare. Visserligen så verkar det finnas anledning att se lite närmare på hur de organisationerna arbetar. Det är människor som jobbar där också med allt vad det innebär.
Möjligheter

Förvisso behöver det sägas att det inte ska vara självklart att man ska leva på samhället om det finns möjligheter att klara sig på annat sätt. Det är något som alliansen tagit fasta på med de nya sjukförsäkringsreglerna. Man ska inte göra karriär i det systemet innan allt annat har prövats. Rehabilitering är viktig och arbeten som utgår från vars och ens förmåga är också viktigt och att man får hjälp att komma ur en situation som kanske har förlamat handlingsförmågan är bara bra.

Det finns goda exempel

Ett exempel är en ung dam i min närhet som plötsligt blev så oerhört sjuk. Hon orkade absolut ingenting och gick igenom många undersökningar och ingen läkare kunde röna ut vad det kunde vara för fel. Hon blev bara sjukare och sjukare och tröttare och tröttare. Hon stod på randen till att bli utförsäkrad och så plötsligt kom en läkare på att hennes besvär berodde på biverkningar från de p-piller hon åt. Detv ar bara att sluta med dem och idag är hon i full gång igen. Det hade varit för tidigt att ge upp där eller hur? Att många får psykiska problem är en annan verklighet och då ingår det ofta i bilden att man vill dra sig undan och slippa ha kontakt med omgivningen. Då behöver man stöd att komma vidare och där finns tanken med rehabkedjorna som ska se till att det ska fungera. Jag tycker att det är helt rätt tänkt. Som statsminister Reinfeldt uttryckte i gårdagens debatt att om det inte fungerar så här i början av systemskiftet så får man lov att korrigera.

Jag vill verkligen poängtera att det finns empatiska moderater, vi är ganska många. Men vi får inte rubrikerna. Själv betraktar jag mig som obstinat empatisk moderat och är stolt för det.

 Det känns väldigt onödigt att Isobel Hadley-Kamtpz ser detta som dagen då alliansen förlorade valet eftersom svenskar inte vill bli styrda av folk utan empati. Eller att Livbåten som alltid har en eftertänksam ton i sin blogg och tidigare gillat arbetslinjen nu tar avstånd tack vare uttalandet i Aftonbladet. Att alliansfritt Sverige och Peter L Andersson och andra nu gnuggar händerna är väl i sin ordning, de är i opposition och vädrar förstås morgonluft. Johan W talar också om regeringens tillkortakommanden. Det är deras jobb på nåt sätt.
 
Själv läser jag den artikel som Fredrik Reinfeldt och Cristina Husmark Pehrsson skrivit i DN. Den är tydlig och den är utan fördomar men visar på att det finns problem även i det förslag som (s)-sidan presterar. Det är så debatten måste föras. Det är svårt att byta system, alltid. Men som Fredrik Reinfeldt säger, blir det allt för galet så går det att justera. Det är vad vi ska ta fasta på.
 
Håll kolla på och (s) och rätta till marginalerna

Det handlar om att inte bara köpa (s)-sidans argument rätt upp och ned. De använder sina stupstocksbegrepp och skrämmer livet ur folk, men de har egna markeringar i sina förslag. Det är fult. Det är politk från den värsta sidan. Paul Lindqvist påminner om vad (s) gjorde när de var i kris "Och hur gick man då tillväga? Jo man sänkte ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen och A-kassan till 75 %, dvs. man förde en borgerlig ekonomisk politik som bidrog till att få Sverige på fötter igen."
 
Det finns plus och minus med allt. Kent Persson är lika bedrövad som jag över det sätt som den här personfrågan hanterats och tycker att Axén och Riviere bör be den sjukskrivna Alexandra om ursäkt och sedan se till att hon får den hjälp hon behöver för att komma vidare. För ser man lite bortom det som sägs så är det uppenbart, att det är hjälp hon behöver. Hennes oro ska naturligtvis tas på allvar. Det är den mänskliga sidan av det hela. Individer har alltid varit drababde, av alla system, det är viktigt att vi kollar upp det.
 

Frågan väckte debatt på olika sätt:  annarkia som tycker att det är fel, hälsosamme ekonomisten som förklarar, Björndahl som funderar lite över Sahlins verklighetsminne. Dick funderar om det inte vore bra att byta jobb om man är missnöjd - innan man blir sjuk. Högberg

Aftonbladet

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

16 kommentarer:

LeoB sa...

@Mary:

Ja, du brukar försvara moderater, ibland in absurdum. Jag har tidigare sagt om Gunnar Axén, den moderate ordföranden i socialuskottet, att du kanske skulle hysa en smula misstro mot honom. Du verkar nu tro att det här är ett enstaka misstag från hans sida som han bör be om ursäkt för.

Det tror inte jag. Ni moderater kan (och ni är de enda som kan) sparka honom från hans tunga politiska uppdrag. Gör det. Och låt oss sedan glömma honom.

embryo sa...

Bra. Bra att du verkligen rannsakar och funderar och kritiserar de egna leden; det ger ökad trovärdighet (och gör steget till omvändelse allt kortare; blir det månne Miljöpartiet (tror det passar, utan att själv veta hur jag ska rösta, ännu: frihetligt, lite småborgerligt och företagarvänligt och miljömedvetet) i valet i september? :-)

Men debattartikeln i DN är ett flagrant exempel på hur tomma tunnor kan skramla. Hur många gånger ska Reinfeldt nämna den där 58-årsgränsen, i tro om att han kan påverka folk att tro att hans eget alternativ är bättre?

Ingen kan längre undgår att se hur moderatpolitiken fungerar och vilka dess intentioner och idéursprung är. Du refererar ju själv till den horribla artikeln i Aftonbladet: vem behöver läsa mer för att rösta sig bort från sådana attityder?

Verkligheten talar ju sitt enkla språk. Reinfeldt sätter 1000 potentiella - eventuella möjliga icke existerande självpåfunna - sjukpensionärer mot de tiotusentals utförsäkrade Alliansen har i sitt eget knä.

Politiken är nu. Inte i morgon.

Widham sa...

Mary

Nu var det iofs Marcus och inte jag som skrev inlägget, men jag tror jag svarar för bådas våran räkning här.

Vi på Livbåten har inte gett upp arbetslinjen, inte tron på att det finns en liberal (eller borgerlig politik) som kan vara empatisk och ändå stå för att trygghetssystemen behöver göras om.

Vi har gett upp moderaterna i dess nuvarande skepnad. När era ledande företrädare såvitt jag förstår oemotsagda av resten av partiledningen uttalar sig såsom Gunnar Axén och Helena Rivière gjorde i Aftonbladet och inte i ett missrepresenterat citat utan på debattplats. Då ger man upp.

Det är klart att om som Leo säger partiledningen tog avstånd från Axén/Rivière och debattartikeln och de själva ber om ursäkt, då skulle vi kanske ompröva.

Fast jag vet inte. För mig känns det som att den nuvarande moderata ledningen har gjort lite för många saker de senaste åren som visar att de saknar respekt för individen. Det behövs en storstädning både i persongalleriet och politiken innan man övertygar mig, tror jag.

Mary sa...

Jag försvarar inga för tilltaget men däremot så tycker jag att sjukförsäkringssystemet med några justeringar är bra tänkt.

Nej embryo - jag blir inte MP :-) Man ger inte upp för att enskilda personer begår misstag.

LeoB sa...

@Mary:

Gunnar Axén är ingen "enstaka person", som begått ett misstag.

Han är den som ni moderater har gett förtroendet att vara ordförande i socialförsäkringsutskottet.

Ni har därmed visat att ni litar på honom, att ni normalt ställer upp på det han säger och skriver.

Nu har du gått emot honom. Du har heder för det.

Men han sitter kvar. "Enstaka person inom moderaterna" blir han inte förrän ni avsatt honom från uppdraget.

Jag tvivlar förstås på att ni gör det, men jag skulle bli uppriktigt glad om ni avsatte honom. Inte politiskt skadeglad utan uppriktigt glad (förutsatt att ni inte hittade en kopia av honom för uppdraget).

Katarina sa...

Var det 1000 personer totalt som skulle falla utanför det tänkta rödgröna systemet med SGI-anpassade (=höjda) ersättningar fram till 58 års ålder? Eller var det 1000 personer *per årskull* som skulle bli helt utan? Jag tror jag läste det senare...

LeoB sa...

@Katarina:

Nja, det var nog helt fel. Det är, som många har påpekat på annat håll, inte alls meningen att 1000 per årskull med funktionshinder eller sjukdomar som gjorde arbetsförmågan permanent nedsatt skulle hamna utanför. Exakt hur man skulle göra med dem skulle utredas.

Men det behövs nog en mer officiell förklaring till hur man menar och det är upp till Sahlin, Wetterstrand och Ohly att lämna en sådan snarast tycker jag. (Om de inte redan har gjort det?)

Tor sa...

Alltid trevligt med sådana här resonerande inlägg som problematiserar svart/vitt-tänkandet.

Förresten så fungerar inte "Paul Lindqvist"-länken och "tack vare" kanske skulle vara "på grund av" istället om man är riktigt petig.

Mary sa...

Tor tack, Jag har nu fixat länken, det andra får jag fixa imorgon ;-)

Dittodattan sa...

Nej för guds skull! Låt Axén sitta kvar. Han gör mest skada där han sitter ;)

Allvarligt. Ditt inlägg hedrar dig, men du måste snart inse att det finns alldeles för många inom moderaterna, inklusive er partiledare, som i grunden har den människosynen som nu skiner igenom. De flesta saknar den förståelse för andra människor som du ger uttryck för och verkar inte heller vilja förstå.

Miljöpartiet tycker jag verkar vara ett bra förslag för dig ;)
"Exilalliansare" som jag är tittar jag själv mest åt det hållet för tillfället. (Och aldrig att jag vänder tillbaka efter alla klavertramp både inom politiken och på person plan som borgerliga politiker visat upp den senaste mandatperioden)

Esse sa...

Jag har skrivit det tidgare, i det fallet i sammanhang med Vellingedebatten men det tål nog att upprepas.

Själv tillhör jag en av de grupper som gynnats allra mest av Alliansens politik. Så till den grad att jag under de senaste åren börjat fundera på att rösta borgerligt. men jag kan inte förmå mig till det, för när sådana här saker dyker upp så slår det mig igen.

Det är som att man ibland skrapar på ytan av Alliansens politik och en obehaglig stank sprider sig. Stanken sprids av de alldeles för många Moderater (för det är så gott som alltid Moderater) i maktpositioner som uppenbarligen har någon form av personlighets/empatistörningar men som lyckas dölja det större delen av tiden.

Personer som Axén och Helena Rivière visar på tydliga sociopatiska drag. Det behövs inte specialistkunskaper för att se det, utan endast att man besitter en viss människokännedom. Vill man ha mer bakgrund så rekommenderar jag att man läser framför allt Helena Rivières skriftliga alster. Människan visar åtskilliga prov på en människosyn som är så vriden och föråldrad att det är skrämmande.

Vi kan helt enkelt inte ha sådana här personer i offentliga positioner. Det kan på kort och lång sikt vara förödande för utvecklingen av det svenska samhället.

Det finns ett skäl att man när man i näringslivet och inom myndigheter rekryterar till högre chefspositioner låter kandidaterna genomgå omfattande personlighetstester.Detta görs främst i syfte att sålla ut den % andel av personer med socio/psykopatiska drag som man vet finns representerade i befolkningen.

Jag tycker inte att det vore helt uppåt väggarna att införs obligatoriska personlighetstester för de personer som faktiskt fått förtroende att stifta våra lagar, oavsett partifärg.

Jonas sa...

Detta är bara ett exempel i raden på att de styrande består av socialt missanpassade muppar. De bör avskedas omedelbart.

Företagsledare som saknar styrelsens förtroende får gå på dagen! Varför skulle politiker vara förskonade? Det är ju trots allt ett förtroendeuppdrag.

Hur ska vi väljare kunna ha förtroende för ett parti där sådana som Unsgård och Axén tillåts avancera till kvalificerade positioner inom partiet? Detta är inte några perifiera miljömuppar vi talar om utan personer i partiets innersta krets. Rensa ur!

Fredrik sa...

Visst finns det empatiska moderater. Annars vore det ett riktigt ondskefullt parti, mordor-partiet kunde vi kalla det.

Men de empatiska moderaterna sitter inte i socialförsäkringsutskottet.

Att en sådan åsikt dominerar i det utskott som har makten över sjuka människors liv säger tyvärr en hel del om vilka möjligheter det finns att få en mer human sjukförsäkring under moderat styre.

Lars-Erick Forsgren sa...

Mary, du resonerar och försöker förstå, t o m Axen o co. Det känns sympatiskt, men de har gått för långt. Och de är inte lika moderater som helst. Det finns för många av deras slag på ledande poster. Tyvärr.

Jag skulle dock känna mig tryggare med om du vore sjukvårdsminister än med nuvarande besättning som regeringen har i de frågorna. Inte bara för egen skull, nota bene.

embryo sa...

Apropos omvändelse:

"Riksdagsledamot Göran Thingwall från Solna lämnade på tisdagen den moderata riksdagsgruppen och partiet.

/.../

Han är kritisk mot äldrepolitiken och de högre skatterna för pensionärer.

– Det handlar om trygghet. Ålderdomen ska vara något man längtar till och inte fasar över, säger Göran Thingwall till TT."

http://www.dn.se/nyheter/valet2010/moderat-i-riksdagen-lamnar-partiet-1.1034149

Lasse sa...

En eloge till dig och er som har objektivitet som utgångspunkt... och såå sorgligt då bra och kloka människor med ett brett spektrum känner att de måste lämna sina partier. Det är ju dessa personer som behövs inom politiken såväl som i många andra sammanhang.

Jag fullkommligt vägrar att ta ställning för eller mot vissa av de "färger vi pratar om", annat än rent strategiskt. Är mer av uppfattningen att det hänger på HUR man bedriver den politik man säger sig representera.

Vi kan hitta skräp som guldkorn i i alla korridorer. Men, vissa drar kanske lättare till sig vissa väljare än andra. En kompromiss bestående av individer med alla hjärnfunktioner intakta och påkopplade vore nog det bästa för oss.. men nu är det inte så.

Då jag kastar ett öga på de regerande allierade blir jag idag uppriktigt rädd för de intressen och element dessa hyser. Jag kan leka med tankar på att det skulle vara en dålig strategi om alla med vissa extrema åsikter skulle placera sig hos SD. För vissa skulle vara mycket smartare att ta officiellt avstånd från dessa för att istället föra sin politik under en mer accepterad flagg. Jag tror att man ständigt behöver ha kontakt med denna tanke.

Nu vill jag berätta att det pågår en osmaklig smutskastning av Alexanda, som säkert är välkänd nu. Hon är idag utsatt för svåra trakasserier och hot samt en ren förföljelse av ett flertal personer. (Jag vågar inte öppet ange var dessa lättast går att finna, eftersom de jagar sin information via uppslagsord på Google. Så illa är det alltså.) Det handlar om personer med tydlig främlingsfientlighet och ett uttalat förakt för vissa människor, som alltså knappast kan ha sin politiska hemvist hos de rödgröna.

Naturligtvis är det viktigt att goda och sympatiska människor med borgerlig tillhörighet ger sig tid och energi att granska vad som sker. Kanske gör man det bäst genom att studera HUR saker och ting går till, hur vissa moderata representanter valt och väljer att agera i massmedia eller varhelst de har fått tillfälle att yttra sig. Är det inte av största vikt att i alla sammanhang vara beredd att ifrågasätta det som sker i de egna leden. Det är ju där det är listigast att gömma sig.