Ett enkelt demokratiprojekt

Jag hade glädjen att vara delaktig i ett seminarium om sociala medier som moderaterna anordnade för representanter för sina Länsförbund, några riksdagsledamöter och andra intresserade. Seminariet var välbesökt. Föredragshållare var jag själv som pratade om bloggning och twitter. Nikke Lindqvist som lärde oss hur sökoptimering fungerar och Martina Lind som ligger bakom portalen Politometern som samlar information om och håller koll på de politiska bloggarna. Martin Lindvall hade en mycket intressant dragning kring hur vi bloggar och för vem. Att blogga vitt och brett ger inga kryss i valrörelsen menar han och ger i en gästblogg nedan en del tankar som kan vara bra att ha i åtanke framöver..

 G Ä S T B L O G G E N 

Martin Lindvall

Ett enkelt demokratiprojekt

Det har under åren genomförts en stor mängd demokratiprojekt runtom i Sverige och kommuner, landsting, regering och andra myndigheter uppmanar oss löpande att söka bidrag för nya projekt. Syftet är som regel att öka valdeltagandet och intresset för politik bland vissa kategorier väljare samt att engagera fler människor i den politiska beslutsprocessen, inte minst på lokal och regional nivå.

Bland mängden pågående och genomförda demokratiprojekt finner vi allt från enkla, väl genomtänkta och resultatinriktade insatser till storslagna slag i luften och rena slöserier med skattemedel.

Ett av de problem som flera projekt tagit sikte på är medborgarnas upplevda avstånd till den faktiska beslutsprocessen och dem som deltar i den. Var och när fullmäktige sammanträder i en kommun, vilka som fattar de viktiga besluten i fullmäktige och nämnder och vilka frågor som är på väg att beslutas om är för många höljt i dunkel.

I jakten på nya demokratiprojekt skulle jag därför vilja föreslå ett tokenkelt som inte behöver en enda skattekrona i stöd: Se till att samtliga förtroendevalda listas med adresser till sina eventuella bloggar, twitterkonton, Facebooksidor eller motsvarande på kommunens eller landstingets hemsida. Med små resurser kan man sedan också på hemsidan pusha lite för de förtroendevaldas egna kommunikationskanaler.
Det handlar om något så enkelt och självklart att det är förvånande att det inte redan genomförts. Fördelarna är uppenbara.

• Medborgare som besöker sidan ser inte bara vem som deltar i den politiska processen. De får också kunskap om och tillgång till de folkvalda genom deras egna kanaler på nätet. Dialogutrymmet vidgas.
• Genom att ta del av vad politikerna skriver får medborgarna veta vilka frågor som diskuteras (med möjlighet att engagera sig i processen innan beslut är tagna), vem som tycker vad och varför samt när besluten fattas.

Egentligen är det här inget projekt. Det handlar snarare om något som borde vara en hygienfaktor för en kommuns eller ett landstings hemsida inom kort. Men det går förstås att utveckla det till ett spännande projekt om man på eller utanför hemsidan samlar den debatt som förs i kommunen/länet på ett och samma ställe, med inspiration från tjänster som Politometern, Twixdagen, Knuff med flera. Och då behöver man inte nödvändigtvis begränsa sig till just de folkvaldas bidrag.

Linköpings kommun är på rätt spår när de listar kommunalråden med privata bloggar. Ska jag tolka Mattias Jansson, kommunchef i Katrineholm, som att vi snart får se något ännu bättre hos dem?

 (intressant)



Läs även andra bloggares åsikter om politik, demokrati, kommuner, val2010, internet