måndag 5 april 2010

Entreprenörer behöver hjälp inte stjälp...

Uppdatering: Vad glad jag blir när jag läser om att Andreas Viklund har stora chanser att fixa till sitt dilemma. Vilket han iofs också har sagt att han hade förhoppningar om. Jag håller tummarna för fullt Andreas. Läs mer på IDG.

En av de första bloggare jag kom i kotakt med och imponerades av var Andreas Viklund. Han hade en av världens mest besökta bloggar. Hans gratismallar användes av många. Han tjänade pengar på sin blogg han hade jättehög Pagerank på Google. DN skrev om honom redan 2007. Annonsintäkterna skulle kunna rulla in. Men gjorde de det? När jag ser annonsintäkterna på den här bloggen är de i princip lika med noll faktiskt. De flesta grejor jag lägger upp är till kompisar och det gör jag bara för att jag gillar dem och det får jag heller inget betalt för. Lite Google-annonser har jag förstås haft men på de år jag har haft bloggen har jag inte kommit upp ens till de 500 kronor man ska ha för att få en check. Folk klickar helt enkelt inte på annonser på en opinionsblogg vad det verkar. Men på Andreas blogg kanske det var annorlund.

Andreas har nu råkat i trångmål med skattemyndigheterna och hans sajt ligger till försäljning hos konkursförsäljaren Kvarndammen, ett konstigt ställe att sälja en blogg på kan man tycka. Det är riktigt tråkigt. Anderas är en jättetrevlig och duktig kille men han har inte haft förmågan att sköta all administration kring sitt företagande och bloggande. Jag kan förstå det, alla fixar inte blanketter och siffersammanställningar. De borde få hjälp. Det är killar som Andreas som ska ha hjälp att komma vidare. Det är de som ska ha hjälp av myndigheterna. I Förvaltningslagen finns en paragraf som borde prioriteras.

Myndigheternas serviceskyldighet


4 § Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.

Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt.
Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta.
https://lagen.nu/1986:223

En bra politisk åtgärd vore att se till att det finns en särskild "akutavdelning" för människor/företag som får blankettproblem så att de får hjälp att reda ut sina problem i stället för att det ska gå för långt och allt går över styr. Alla är inte gangsters. Människor har rätt att få hjälp av myndigheter och det är dessvärre inte alltid så. Det finns statstjänstemän som hellre kommunicerar via blanketter och brev och sin rätt att sätta dit folk än att hjälpa dem. Det är bedrövligt.


Skattemyndigheter kollar bloggar...

Skattemyndigheten brukar vara ett under av service numera och nog kanske de kunde ha hjälpt Andreas i tid. Om inte annat göra det nu. Särskilt som man överhuvudtaget tänker börja kolla hur mycket vissa framstående bloggare kan tänkas ha tillskansat sig i form av presenter där det främst är modebloggarna som ligger i skottgluggen. Skatteverket menar att de vill hjälpa de unga att komma tillrätta med hur skattesystemet fungerar.  Det är bra och det borde inte bara handla om modebloggar som får presenter att skriva om och marknadsföring av dessa. Det borde också handla om såna som Andreas Viklund som kanske inte heller verkar ha haft kontroll på sifforna. Han borde fått hjälp.

Andreas skriver i en kommentar på Nikke Index Lindqvists blogg som tar upp problematiken kring försäljningen av bloggen. Här finns också en mycket intressant diskussion i kommentarerna.

"Well... Det är mitt liv och min framtid som står på spel, och försäljningen av något jag har byggt upp och som jag vågar vara stolt över som allt handlar om. Och situationen jag befinner mig i har jag satt mig i helt själv, det är min egen oduglighet och mitt eget slarv som ligger bakom såväl skuld som konkurs. Det finns ingen anledning att dölja något, inte nu när det finns goda möjligheter att ställa allt till rätta och sedan börja om med något nytt."

Ska unga entreprenörer behöva känna skuld och skam och oduglighet? Ska inte myndigheterna ta personlig kontakt och försöka hjälpa till när det verkar gå åt pipan för unga människor - innan det går till konkurs? Det handlar inte alltid om oduglighet utan om okunnighet som i sin tur växer till oförmåga när man fått tillräckligt många blanketter. Det är krångligt med bokföring, blanketter etc för småföretagare. Det borde förenklas ännu mer.

Å andra sidan kanske vi borde ta till oss lite mer av det amerikanska synsättet. Att det är OK att misslyckas. Skuld och skam är dessvärre en del av vår kultur. Vi borde arbeta med det. Det är synd när framgången bryts till motgång, kanske helt i onödan på grund av detta. Att vi av den anledningen inte vill visa våra tillkortakommanden. Mer hjälp till småföretagare borde finnas. Man kan lika gärna lägga resurserna i ett tidigt stadium istället för att låta det dra ut på tiden och samla allt till slutet.

Andreas Viklund är en duktig kille som borde fått hjälp inte stjälp...

Bloggar: Peter L Andersson som inte heller tror att våra opinionsbloggar är intressanta för skattemyndigheterna. Min får ni gärna kolla.
(intressant)



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

7 kommentarer:

Anonym sa...

Du tar upp ett ämne som är ett av de större problemen i Sverige. Folk som misslyckas med en satsning ska känna skam, medan folk som aldrig vågar gå utanför normer eller satsa varken blod, svett eller tårar lätt kan kritisera de som trodde de orkade.

Jantelagen är det som så småningom får mig att flytta. Att strunta i allt bra som Sverige har, att sluta tänka framåt. Skam för ingenting framåt. Det förtrycker.

Jag skäms inte för något jag gjort i mitt liv. Jag står för det jag gjort – jag har varit för snäll. En del har varit bra, något har slutat i personlig katastrof. Faktum är att hade jag struntat i alla andra, så hade jag klarat mig bra. Till och med helt utan konsekvenser. Ska jag därför känna skam? Nej. Vägrar. Ger hellre upp Sverige och landet som premierar jante och den publika skammen.

För den som undrar. Föredrar att vara anonym eftersom risken att fördömas är större än att jag lyckas ta mig upp inom Sveriges gränser.

Johan Y sa...

Det låter som att du pratar om att förstatliga revisorer och ekonomiska rådgivare?

Jag tycker staten ska förenkla reglerna så långt som möjligt men där förenklingen slutar måste det individuella alternativet ta vid. Varför ska inte staten hjälpa bloggare med design och SEO exempelvis, så att de med andra talanger kan utnyttja dem bättre på nätet?

Det finns snart sagt inte någon tjänst som man inte kan argumentera för att staten borde hjälpa till med. Men om staten gör det finns det inget kvar att göra för unga företagsamma entreprenörer.

I det här fallet finns det gott om revisorer som skulle kunna hjälpt honom.

Men all heder för att han kämpade och försökte. Jag har själv varit inne på hans sida och jag är övertygad om att en person med hans driv kommer igen. Jag håller tummarna.

Mary X Jensen sa...

Johan Y - du vet nog att jag inte menar det du säger.

Men kontakt med myndighter ska inte vara som att slå skallen i en vägg. Det har det inte varit i det här fallet heller vad jag förstått.

Ja enklare regler och blanketter vore nog bra. Många småföretagare vet inte hur man ska göra. OCh det är där man ska få hjälp.

Kommentaren om SEO och bloggdesign var rent löjlig. Men det vet du också.

Johan Y sa...

Jag tror inte att du menar att man ska förstatliga revisorstjänster men det finns många som resonerar på det sätt du gör som tycker att staten ska leverera alla tjänster människor behöver. Så jag skulle vilja mana dig att vara försiktig.

Själv arbetar jag i ett område som ibland angränsar till vården och vi är i ständig konkurrens med den allt större mängden tjänster som människor vill att det offentliga ska erbjuda.

Visst ska skatteverket vara hjälpsamma men att hjälpa människor med alla svåra skattefrågor är något revisorer sysslar med. Om man låter skatteverket ta över det konkurrerar man förstås ut den verksamheten.

Att staten ska hjälpa till med hemsidesdesign tycker jag förövrigt inte är så orealistiskt även om jag var lite raljerande. Det skulle förvåna mig enormt om det inte finns hjälp för att marknadsföra sig på internet om man letar tillräckligt mycket bland arbetsförmedlingens verksamhet, biblioteken, studieförbunden och andra som levererar tjänster på skattebetalarnas bekostnad och konkurrerar med företag som inte får pengar från det offentliga.

Själv får jag då och då kunder stulna med mina skattepengar. Jag kämpar gärna för att det inte ska hända andra småföretagare.

Mary X Jensen sa...

Jag uttryckte mig nog dumt. Men jag menar att statliga tjänstemän ibland kunde vara mer meddelsamma. Jag har träffat på såna som bara korresponderar via brev. Det är för jävligt. Tycker jag.

Johan Y sa...

Det håller jag med om :) Tjänstemän borde få lära sig att de finns för att tjäna allmänheten, inte enbart för att kontrollera oss.

vänsterwiki sa...

Underligt. Jag har faktiskt angett två näringsidkande privatpersoner där jag tagit fram listor på transaktioner motsvarande hundratusentals kronor. Givetvis betalar de varken moms eller skatt på förtjänsterna. Den ena var visst också sjuk-någonting. Tyvärr har våra kära skattemyndigheter inte tid att ta hand om dessa riktiga skojare. Förutom illojal konkurrens mot mig som hederlig företagare lurar de också folket på sina välbehövliga skattepengar. Barnen behöver skolor.

Istället har de lagt ner ett par hundra timmar på att revidera mitt företag. När de inte hittade några fel första året beslutade de sig för att ta in innevarande år också som resultat att vi inte kunde fortsätta bokföra. De hade alla papper! Resultatet blev att de hade en skuld till oss på 3.500:-, pengar vi fick tillbaks.

Under tiden blev de så förbannade att de gick på det bolag vi använde innan vi ombildade. De skulle prompt ha in alla papper därifrån också. Givetvis från tiden efter ombildningen. Antal verifikat: 10. De hotade med DNA-prov och åtal eftersom det var försvårande av skattekontroll. Vi var upptagna med att besvara deras ändlösa skrivelser från den första revisionen så vi hade knappast tid att tänka på ett nedlagt bolag.

Ja, de förstod liksom inte det utan de krävde hela tiden in skatt och moms som om vi hade full verksamhet. Hela 10 gånger skickades preliminär självdeklaration in på denna enskilda firma, lika många gånger ändrades det tillbaks av en förvirrad handläggare. Det fanns inga 50.000:- per månad att betala in i det bolaget men de skickades glatt vidare till Kronofogden som om inget hade hänt.

Under tiden lurar de två skojarna sina kunder med urusla produkter och obefintliga garantier. Det finns ingen tid att ta and om dem. Man har att göra med skönstaxering av bloggar och revision av småföretag som försöker sköta sig.

Tja, så små är vi inte. Vi blev ombedda att skicka in vår pärm till deras postbox. De fick två flyttkartonger med Schenker. Proppfulla! Chauffören som hämtade lådorna stönade rejält. Undras vad hon på SKV sa när hon var tvungen att släpa in dem på kontoret?