Medialiserad demokrati...

Uppdatering: Lena Melin menar att det kan vara alltfrån en djävulsk plan till kaffesnack att köra med begreppet Tobleronepolitik. Jag vill dock återigen påminna om medias del i det som tar fäste. Idag hamnar Fredrik Federley i skottgluggen på grund av sin gamla salladsbarhistoria och det man kan läsa i tidningen bör kanske funderas över ett varv extra. Läs vad han skriver på sin blogg. Varför är bara han nämnd, exempelvis de var två delägare.

************** Från gårdagen...

Odell säger Tobleronepolitik och socialdemokrater går i taket och vet nu att valrörelsen ska drivas i smutsens anda av de borgerliga. Här krävs ursäkter minsann. På en kvällstidning står det att Reinfeldt anklagar Mona Sahlin för fusk. När han egentligen säger fusköverenskommelse för att han tycker att det (S)-gänget har att komma med är slarvigt uträttat. Man kunde också förstå att Littorin tycker att arbetslösa ska sluta spela dataspel. Så blir det tjafs och bråk mellan de politiska partierna. Är det riktigt och rätt?

Mitt emellan alltihop finns nämligen medierna och den journalistiska gestaltningen. Jag hittar här i bokhyllan Jesper Strömbäcks bok Den medialiserade demokratin och tar mig friheten att citera ur den lite grann.

"I en demokrati hänger medierna och journalistiken ihop samt politiken och partpolitiken alltid samman med varandra och med demokratin. De lever i symbios med varandra. Detta är det synsätt som ligger till grund för den här boken och undersökningar som ingår i den. Viktigt att notera är emellertid att det är ett synsätt som får konsekvenser."

"Vad medierna och journalistiken gör eller inte gör, är politiska handlingar och kan få politiska följder"

Jag tycker att detta är en nog så viktigt variabel att ha med i diskussionen kring valklimatet. Medias betydelse. Partierna styr inte helt över allt som står i media. Läs boken. Skaffa lite perspektiv på det som ser. Ugglorna är inte vad de ser ut att vara (fritt från Twin Peaks) innan ni bokstavligt tolkar allt som står i tidningsrubrikerna. Mosa Monakampanjen kanske är ett begrepp man hittat på själv. Toblerone är ett känsligt ämne som lever kvar, även i media. Det var de som bedrev kampanjen, eller hur?

Detta bara för att öppna upp lite. Numera kan man också räkna in bloggarna i medievärlden. De agerar också och det får kanske konsekvenser. Det startar i alla fall samtal. Jag är inte så himla säker på att allt är så väldigt genomtänkt. Det kanske borde vara det.

Läs nu rubrikerna i tidningarna och jämför sedan med innehållet. Det blir grodor och övertramp i valrörelser. Tyvärr kan man säga. Personligen föredrar jag en hyfsad ton, men man dras lätt med i det nedåtgående. Mänskligt - för alla. Bra är inte självklart att det är. Skiten är kastad säger Alliansfritt Sverige. Men vet vi vem som kastade den? Egentligen? Låt inte detta bli ett martyrval nu.Det är viktigare än så.

Uppdatering: Peter J påminner om vem som myntade Toblerone.

(intressant)

(SvD)
Bloggar: Hartman Johan W Bodström Röda Berget DN Aftonbladet

Läs även andra bloggares åsikter om politik, val2010, smutskastning, moderaterna, socialdemokraterna, Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt, media