Förflyttar min position till att vara moderat kandidat...

Att kandidera för ett parti innebär inte bara att man vill jobba för sin övertygelse för det parti som man gillar. Det handlar också om att få en bra position på olika listor för det är först då man kan göra nytta och påverka. Jag hamnade väldigt långt ner på listorna i de val jag kandiderat till. Plats 50 på riksdagslistan, plats 30 nånting på landstingslistan och på plats 20 på kommunens lista till kommunfullmäktige. Det var lite trist ty jag har lagt ner mycket jobb på politiken det senaste åren. Men men...

Ska jag nu lägga mig ner och dö och förstå hur oduglig jag är som inte uppnår bättre positioner?  Knappast. Inte min stil.

Det finns många förklaringar till det här. Dels så rör jag mig mest på internet och där finns långt ifrån alla personer som röstat i provvalen. Då är man inte känd för dem och då får man heller inga röster. Däremot kan man tänka att de 500.000 förstagångsväljarna har skaplig koll både på mig och på den här bloggen. Och de väljer i september. Alla bor inte i Stockholms Län så att få 20.000 kryss för att komma in i riksdagen känner jag mig skeptisk inför. Men internetfrågorna som jag brinner för är också en del av Karl Sigfrids agenda, därför stöttar jag honom stenhårt i det här valet. Han sitter i riksdagen idag och kommer troligen in även framöver om det går bra i valet. Och där är haken. Det måste gå bra i valet för moderaterna och jag jobbar för det nu som övergripande mål. Därför flyttar jag också mitt fokus på egen position till att jobba för partiet. Sen får vi se hur det blir. Den som gillar mig kan kryssa för Karl Sigfrid eller på mig, båda ger fördel moderaterna och frågorna vi driver får utrymme. Det är att påverka samhällsutvecklingen både lokalt och centralt som jag brinner för. Det kan man göra på olika sätt.

Kompetens

Det har talats mycket om kompetens på sistone. Göran Skytte ifrågasätter hårt Maria Wetterstrands i en krönika och analyserar hennes CV. Som bekant är ett CV en levnadsbrättelse och kompetens kan man skaffa på olika sätt. Så visst är det relevant att kolla det. Kent Persson tycker att Skytte går för hårt åt Maria W och PJ Anders Linder undrar om vi ska ha personval utan personer. De talar om olika saker tror jag. Kent har nog hängt sin skrivning på våra diskussioner om att även politiker måste vara fredade i privatlivet. Han såg det ur ett mänskligt perspektiv kanske.

Dock tror jag att just när det gäller kompetensen ska vi vara noggranna. Att ha en akademisk grund att stå på är bra för det säkerställer att tränat sig att förstå en komplex värld fylld av akademiker och det är viktigt att kunna ta sig igenom och se dragen i stora sammanhang, men det ska inte överdrivas då vissa personer är nog så kunniga utan de traditionella lärosätena. Men visst underlättar det. Det handlar om perspektivseende, att ha förmåga att vända på stenarna och inte bara styras av sina egna fördomar och tankar om världen när man fattar beslut som berör väldigt många människor. Men som Paul Lindquist påpekar - att ha lång politisk erfarenhet är inte heller fy skam, det är en kompetens så god som någon. Vi lär alla hela tiden.

Dessvärre så undrar man ofta i politiken - hur gick det här till - när man ser vilka kandidater som kommer på framträdande positioner, det handlar inte alltid om reell kompetens utan andra variabler kommer fram i dagen. Det kan var personliga skäl förstås, maktperspektivet ska inte heller undangömmas som om det vore någon lekskola där alla är trevliga för så är det inte.

Inget fel på erfarenhet

Brukar hänvisa till Platon som ungefär sa att det är först vid 50 års ålder man är färdigdanad att stiga in i statens högre ämbeten. Ingen som vill ha föryngring gillar det. Det kanske är så att man behöver vara ungefär där för att förstå. Vägen är kantad av den egna förståelsen och själv har jag aldrig kunnat så mycket som jag gjorde i 30-årsåldern faktiskt. Du är så mossig säger en del nu. Det är möjligt säger jag knastertorrt, dock inte utan en viss humor förstås. Perspektiven är så olika. Därför ska man blanda olika sorters människor.


Kan dock inte för egen del påstå att genomslaget varit det allra bästa ty det är trögt att ta sig igenom politiska organisationer om man inte är exakt den typ som för tillfället tillfrågas eller har vuxit upp i ungdomsförbundet med given karta, elelr gilals av rätt personer. Det finns mycket och många som står emellan här. Det är verkligen något att fundera över, för samtidigt klagas det på hur svårt det är att få personer att engagera sig. Dubbelbottnat. Verkligen. Det verkar råda rent allmänt i de olika partierna. De är för små, de vill bli fler men de vill inte förändra nåt och alternativa fritidssysselsättningar finns för den som känner motstånd, tiden är dyrbar och man vill inte förstöra den i onödan.


Personligheter är viktiga
I politiken måste vi ha starka personligheter och kompetenta människor. Det är de som gör politiken levande. Det är inte utfyllnad som behövs, det är innehåll. Starka människor/personligheter behövs och bör få utrymme, jante och avundsjuka måste motarbetas på alla sätt. Det är tillsammans man kan göra stordåd. Man ska se upp med det där som säger Jaget och laget, de brukar själva vilja vara jaget och styra laget. Snarare ska man fundera över att tillåta Jaget i laget. Jäddrans vad starkt det skulle bli. Det är bra med självförtroende och vilja och engagemang och till och med lite skryt då och då. Peter Soilander skriver om det i sin helgkrönika. Klart läsvärt,

Numera är jag kandidat för moderaterna som helhet. Kolla gärna in min nya FB-sida  Mary X Jensen - moderat kandidat och stötta mig där. Kompetens har jag också - kolla Linkedin. Lite som en arbetare i vingården blir man alltid när man ingår i en större organisation och det gäller för att gemensamt arbeta för en god skörd och hålla igång verksamheten - vinna val för borgerligheten gäller just nu. IMHO. Så min egen ledarskapsteori som kan vara en ledtråd är att se till att alla är igång. Fråga - Vet du vart vi ska? Vad kan du? Gör det! Vi ses och stämmer av.


Uppdatering: PJ Anders Linder utvecklar diskussionen om en politikers CV, jag tror att vi är överens. Med Skytte också. Jag tycker att det ifrågasättandet var relevant. Jag försökte bara förklara hur jag trodde att Kent menat. Vet inte ens om det är rätt. Det är i hög grad intressant med CV för att det ger en hint om vad som väntas kan. På vissa valsedlar står det bara namn och ort till exempel. Vad säger det om kandidater och duglighet exempelvis? Till folk som inte känner en alls och de flesta gör inte det. Absolut fler personer i politiken och släpp fram personligheterna.

 
Andra som bloggat om nästan samma ämne: escaping perdition (intressant, jag gillar punkterna), Johan Mitt i steget snackar om griniga gubbar, ja fram med Maud ;-). Assarsson tycker inte att vi moderater ska ställa oss bakom myten Maria W. Det kan han ha rätt i.
 
(intressant)
 
Läs även andra bloggares åsikter om politik, engagemang, kandidatur, val2010, moderaterna, ledarskap, borgerlig allians